april 29, 2009

Weak covenants as a cause of lower recovery rates in the near future! – Part IV

I have expressed my thoughts about low future recovery rates in firm defaults throughout 2008-09 (Jan 8, 2008, May 7, 2008 and on Jan 15, 2009). I have also claimed that one of the reasons for this might be the “innovative” debt structures seen over the last couple of years.

Now, the default of LyondellBasell (the default I discussed in my blog The first iTraxx default some weeks ago) has shown exactly how low recovery rates can go, even in cases where the firms involved are major ones (and even included in the iTraxx indicies). The recovery rate set in the CDS-auction of LyondellBasell were a meager 2%! Now, that’s certainly low, the historical average is around 40% for loans and 85 % for bonds!

For me, at least, this comes as no surprise. In fact, in January this year I said in my blog Weak covenants as a cause of lower recovery rates in the near future! – Part III, quote:

“...I certainly still think we will see a dramatic number of record-low-recovery defaults this year.”

OK, “en fjäder gör ingen höna”, as we say in Sweden, but I stand firm in my predictions.

-------------------------------------
Needless to say, ones predictions about future recovery rates will have a significant effect on ones loss-estimates and consequently on ones decisions to buy/not buy corporate bonds. A lot has been said, lately, regarding the attractiveness of corporate bond yields. Even I expect these, historically very attractive, yields to come down somewhat during the course of 2009-10 but I am not so certain that they are obvious bargains. If recovery rates remain as strikingly low as I have predicted for some time, and as exemplified by the LyondellBasell bankruptcy, then what at first looks like a bargain will instead turn out to be a bummer!

april 27, 2009

En lekman i Baltikum - Del IX

En student berättade att SVT sände en dokumentär i helgen som handlade om Baltikum och de svenska bankerna. Det mest intressanta var att dokumentären tydligen (jag såg ej programmet) la ett stort fokus på baltikums bilpark!

För mig är detta något av en revansch eftersom jag redan i september 2007 vid en resa till Estland noterade just detta och sedan skrev följande i min blog En lekman i Baltikum!:

Är det hälsosamt att Tallinn-borna har en extremt mycket mer exklusiv bilpark än vad t.ex. Malmö, Göteborg eller t.o.m Stockholm har? Som bilintresserad är det rena eldoratot att vandra runt i Tallinn: SUVar, Bentleys, Carrera-S så långt ögat når! OK, jag vet att det är ngt typiskt ryskt över att spendera sina sista slantar på lyx/pälsar/bilar och att 40% av Tallinn är rysktalande men ändå! Jag säger bara, bubble, bubble, bubble….


Att det behövs 1 1/2 år för media att nappa tycker jag bara är bra eftersom det ger oss med öppna ögon möjligheten att plocka all den lågt hängande frukten och lämna resterna åt de senfärdiga.... Timing is everything!

april 23, 2009

Fråga din bankman om han vet vem Abhisit Vejjajiva är!

Banker och fondbolag bombarderar oss med fakta om hur bra emerging market aktiefonder (och alla andra fonder i deras sortiment förstås) är för våra portföljer. Det har de all rätt att göra, men jag tycker det är upp till investeraren att bedöma om han/hon vill/vågar inkludera aktier från andra sidan jordklotet i sin aktieportfölj. Och för att besluta sig om detta krävs förstås kunskap om landet i fråga. Och det är detta denna blog handlar om.

Jag är själv sedan en tid överviktad i utvecklingsländer, och räknar kallt med att vara det vid flera tillfällen i framtiden. D.v.s. jag har inget, per se, emot aktier i emerging markets, snarare tvärtom. Vad jag dock har, tror jag åtminstone, är lite mer kännedom om hur den politisk-ekonomiska situationen ser ut i flertalet av dessa länder än den genomsnittlige svenske småspararen. (Även jag har dock högst schematiska kunskaper om dessa länder, och det gör mig högst försiktig när jag köper aktier/fonder där.)

Mitt råd till den som funderar på att köpa aktier i länder som t.ex. Sydafrika, Thailand och Iran (d.v.s. i Afrika/Asien/ Mellanöstern) är att ställa sig frågor likt ”Har jag koll på den politiska situationen?” Annars är risken stor att allt du gör är spelar på casino. Åtminstone om du lämnar regionfonderna och ger dig ut för att välja individuella länder eller kanske t.o.m. enstaka aktier. Kom ihåg, du har få komparativa fördelar jämfört med en infödd!

Jag, personligen, om jag var placerings-rådgivare på min egen bank, skulle t.ex. inte rekommendera Sydafrika-, Thailand- och Iran- aktier till någon som inte kan namnen på presidenterna i dessa länder och som inte vet att det är möjliga regimskiften på gång i alla de tre länderna! Allra helst, om jag trodde presidenternas roll i ekonomierna var viktiga, skulle jag föra en diskussion med investeraren i stil med:

Sydafrika: ANC-ledaren Jacob Zuma kommer troligen att bli vald till president i detta jätteland. Zuma är outbildad, korruptions- och våldtäktsmisstänkt men dansant och mäkta charmerande på ett sätt som verkar tilltala massorna. Förre presidenten, Mbeki, var också onekligen charmant och larger-than-life, även om varken han eller Zuma verkar känna till grundläggande saker som att HIV är ett tillstånd som ibland leder till AIDS, men sydafrikanerna verkar ha fått nog av hans extravagans och den långsamma förändringen av detta djupt splittrade land.

Thailand: Telekom-miljardären och före-detta premiärministern Thaksin Shinawatra lever idag i exil i Dubai men det är inte omöjligt att hans rödskjortor lyckas återinsätta honom trots väntande fängelsestraff den dag han återvänder till Thailand. Abhisit Vejjajiva, den Oxford/Eton-utbildade nuvarande premiärministern har stöd av sina gulskjortor, och kanske av sin gamla Eton-kompis Boris Johnson :), men frågan är om de har tillräckligt stöd för att lyckas hålla honom kvar vid makten någon längre tid. Abhisit har stöd av medelklassen i Bangkok (typiskt med kinesisk-thailändska rötter) och Thaksin, populisten, har stöd av folket på landet (bl.a. dem du som rest till Phuket träffat på).

Iran: Någon av Mir-Hossein Moussavi och Mehdi Karroubi kommer att ställa upp i valet mot den nu sittande presidenten Mahmoud Ahmadi-Nejad (som förstås har liten makt jämfört med imamen/högste ledaren Ali Khamenei). Moussavi/Karroubi är mer liberala än Ahmadi-Nejad och har, så vitt jag förstår, mer stöd från rika norra Teheran medan Ahmadi-Nejad har sitt stöd i fattiga södra Teheran och på landet. Den djupt religiöse väg och vatten byggaren Ahmadi-Nejad är karismatisk och ska ha kred för att han lever som sina anhängare (spartanskt till skillnad från sina föregångare Rafsanjani etc.) medan f.d. premiärministern Moussavi ska ha kred för att han är så kritisk till att högste ledaren och hans rådgivare har så mkt makt över alla viktiga frågor att han tvekar till att ställa upp i valet.

Först när man reflekterat rent allmänt över saker som dessa tycker jag man ska gå vidare till nästa viktiga fråga: vad händer med aktiemarknaden om t.ex. Zuma, Ahmadi-Nejad eller Thaksin sitter vid makten nästa år? Det är förstås här agnarna skiljs från vetet…..

april 20, 2009

Skulle du låna för att köpa en Harley-Davidson?



Jag kommer ihåg när jag i augusti 2007 klev in hos Harley-Davidson (HD) återförsäljaren på Sveavägen i Stockholm för att titta på min favorithoj (dött lopp tillsammans med Indian). Jag började prata med säljaren (på hans initiativ förstås, jag är allergisk mot säljare) och för att reta honom lite så sa jag att jag funderade på att köpa en begagnad HD om något år. Jag sa att jag trodde att priserna skulle falla pga den uppkommande krisen. Puckot skrattade ut mig och sa att någon kris inte var trolig och att det i vilket fall som helst inte syntes i deras försäljning. Nu var det inte detta som förvånade mig, det är ju exakt vad den typen av individer sagt i sekel. Vad som istället förvånade mig, naiva mig, var det han sa om lånefinansierade HD-köp. Han påstod nämligen att majoriteten av motorcyklarna köpta av honom var finansierade av HD, i form av lån! Även begagnade motorcyklar! Inte sjutton visste jag att man köpte begagnade motorcyklar med lånade pengar! (Nu vet jag bättre. Nu vet jag att man köper allt för lånade pengar, t.o.m. Thailands-resor och 10-kort hos manikyristen på hörnet!)

Hur som helst, som den ekonom jag är bad jag förstås omedelbart om information om vad som gäller för dessa HD-lån och fick en broschyr i handen. Sitter nu och tittar i denna broschyr (tryckt 2006) och där står det att läsa att man krävde 20% kontant. Det låter ju bra. Men i övrigt är det svårt att få koll på räntan. Det står att räntan följer STIBOR, men det står inte med vilket påslag (förklarligt eftersom broschyren bara trycks en gång om året). Det står dock om ett speciallån där man betalar 1000kr/månad för varje 100000kr man lagt ut på mcn. Dvs, 12000/80000=15% ränta per år. Vem f-n är förvånad över krisen vi sitter i nu när folk lånar sisådär 200000kr till 15% ränta för att köpa mc??!!

---------------------------

Läste en artikel i NYT häromdagen och där påstods det att en fjärdedel av alla HD-lån i USA var subprimelån, med räntor uppåt 18%! Många lån var också lån helt utan handpenning och många av dessa köpare har nu börjat gå i “konkurs”. Detta har i sin tur sänkt vinsten för HD rejält. Med den typiske HD-köparen, en 50/60-årig äldre man, hundratusentals kronor fattigare sedan krisen startade är det föga troligt att vi ser en snabb återhämtning för den drygt 100-åriga Milwaukee-baserade tillverkaren. Den tröga kreditmarknaden gör det ju svårt för företag som HD att låna på kapitalmarknaden (många av mc-lånen paketerades om på asset-backed-securities marknaden som vi alla vet är iskall idag) och det borde kanske få dem att tänka om. jag menar, om man är 55 år gammal och vill ha en HD, varför lånar man då till köpet? Det måste vara ett tecken på systemfel! I vilket fall som helst, HD överlevde den stora depressionen på 30-talet så de borde nog överleva även dagens kris.

Vad hände med priserna i Sverige då? Jag har kollat begagnat-priserna på vissa Harley-Davidson modeller (Fat Boy, Heritage, Sportster) på nätet och funnit en viss liten nedgång sedan 2007. Ingen dramatisk nedgång än så länge dock, fast om man ska tro vänner som köpt bil den senaste tiden så är prutmånen på begagnat-fordonsmarknaden större än någonsin. Jag håller fortsatt utkik.

april 14, 2009

Är ni trötta på låga bankräntor? – Del II


I en tidigare blog Är ni trötta på låga bankräntor? presenterade jag ett förslag för hur kapitaltörstande företag i Sverige skulle kunna få finansiering genom att låna av småspararna runt omkring i landet som säkert är trötta på bankernas dåliga räntevillkor. Jag kallade lånen för Svenska Tiger-lån och en del av idén var att staten skulle garantera lånen (genom en viss sorts värdepappersiering, se den första bloggen). Ingen inblandning av bankerna skulle dock behövas.

Nu visar det sig att tyska staten planerar att göra något liknande. De planerar att utnyttja småsparares aptit för säkra investeringar med statlig garanti genom att erbjuda obligationsfonder innehållande en korg av statspapper. Dvs till skillnad mot mina tiger-lån så är det tyska staten, och inte dess företag, som ska låna pengarna. En annan skillnad är att den tyska iden saknar min idé med värdepapperisering (det behövs ju inte då vi pratar om ett litet antal statliga lån och inte tusentals företagslån). I likhet med mitt förslag, dock, är det staten och inte banker och fondbolag som ska erbjuda sparformen (som annars verkar lik en vanlig obligationsfond).

Precis som mitt förslag är detta förstås en käftsmäll för bankerna och för en av deras bäst mjölkande kassakossor, dvs småspararnas sparande. Detta bör man förstås, som statsmakt, tänka på innan man inför en dylik lösning.

april 09, 2009

Sanningen avgjörs inte av majoriteten!

Detta är ett av mina favoritcitat. Det har t.ex. använts av digniteter som Joseph Ratzinger (som han hette innan han ”döptes” om till Benedictus PP XVI.)

Jag brukar ofta tänka i banorna av detta citat när jag agerar på marknaden. Det är ju ett vikigt antagande bakom varje aktieköp du gör, eller hur?

Hur som helst, idag tänkte jag använda citatet för att hänvisa till gårdagens inflationsundersökning av TNS Prospera. I den tillfrågades bl.a. penningmarknadens aktörer (någon sorts majoritet på finansmarknaden) om var de tror inflationen landar framöver. Deras svar var att de trodde inflationen kommer att ligga på 0.6% om ett år, 1.6% om två år och 2.2% om fem år.

Detta är diametralt motsatt mina förväntningar om höga framtida inflationsnivåer (kopplat till lågkonjunktur, d.v.s. stagflation). Det är bara att vänta och se. Om några år får vi se om sanningen i denna fråga avgörs av majoriteten eller av oss i minoritet!

april 07, 2009

Banca Monte dei Paschi di Siena: il fine di campanilismo?




For all the Italy-buffs out there it is a bit sad that one of the really old players in the financial world, Banca Monte dei Paschi di Siena, last week requested government aid to boost its capital ratio. Remember, we are talking about a 500-year old bank here! In fact, it is the oldest bank in the world, founded in 1472! That’s how serious this banking crisis has become. Not even the old institutions from the good old Medici age manage to sail through the turbulence unharmed, it seems.

The main branch is located in the beautiful old Palazzo Salimbeni building in central Siena. Unfortunately, a beautiful bank building is not enough, not even with today’s inflated Siena real estate prices! We are certainly living through extraordinary times….

april 02, 2009

Ska vi tro på fastighetsmäklarna? - Del III

Det har gått knappt ett halvår sedan jag skrev om detta sist. Se Ska vi tro på fastighetsmäklarna? - Del II (13/10 -08) och Ska vi tro på fastighetsmäklarna? (16/9 -08). Denna gång hittade jag ungefär 1000 (1800 i okt) lägenheter till salu i Malmö. Av dessa hade ungefär 200 (500 i okt) någon gång under den tid de legat ute fått se sitt pris sänkt och ungefär 15 (15 i okt) fått se sitt pris höjt (de är alltså fortfarande till salu). Genomsnittsprishöjningen var 7.5% (10% i okt) och genomsnittssänkningen var -9.3% (-10% i okt).

Summa summarum: min (helt ovetenskapliga) slutsats är därmed att förra årets trend att lägenhetspriserna faller i Malmö förstärkts ytterligare!

Att antalet lägenheter till försäljning minskat vet jag inte riktigt hur jag ska tolka. Det kan vara så att mitt sätt att välja ut lägenheterna är för slumpartat men det kan också har mer fundamentala orsaker. Om det är ett tecken på framtida pris-uppgång eller -nedgång vet jag ej heller.