HIGH ON FINANCE

Ska vi tro på fastighetsmäklarna? – Del VI

2012-01-18T01:13:00.000-08:00

Det har gått ett knappt halvår år sedan jag skrev om bostadspriserna (i Malmö) sist så nu är det dags att ta en titt igen. Se Ska vi tro på fastighetsmäklarna? - Del I-V.

Denna gång hittade jag ungefär 1300 lägenheter till salu i Malmö (1500 i sept 2011). Av dessa hade ungefär 150 (175 i sept 2011) någon gång under den tid de legat ute fått se sitt pris sänkt och 10 (10 i sept 2011) fått se sitt pris höjt (de är alltså fortfarande till salu). Genomsnittsprishöjningen var 6.5% (10% i sept 2011) och genomsnittssänkningen var –9% (-9% i sept 2011).

Min (helt ovetenskapliga och föga förvånande med tanke på medierapporteringen) slutsats är därmed att avmattningen som kunnat noteras i Malmö en tid vad gäller lägenhetspriser tycks ha fortsatt!

Överlag har den genomsnittliga prissänkningen hos de objekt som sänkts legat mkt konstant sedan 2008 på -9% och jag vet ej vad det beror på. Ökningen för de (få!) objekt som prishöjts är dock på en all-time-low just nu (6.5%). Vidare, att antalet lägenheter som är till salu har minskat jämfört med september har jag ingen förklaring till. Det kan vara min datainsamlingsmetod som påverkar denna siffra men det kan också vara ngt annat i görningen, t.ex. säsongsvariationer. Sedan hösten 2008 har denna siffra fluktuerat mellan 1000 och 1800.

Asinus asinum fricat

2012-01-02T00:42:00.000-08:00

I have previosuly written about my worries for the ”Bermuda Triangle” of

private equity firms ------ CLOs ------ bankruptcies

See for instance “Hur mycket leveraged loan exponering finns det i det svenska finansiella systemet” from November 2008. In that article I stressed the problems private equity firms might face when people start to shun structured products such as CLOs, and the private equity firms, in turn, end up having trouble rolling over their loans. Or as I wrote, will we have the “1980s all over again”?

Well, now this scenario appears to have materialized itself! Many (leveraged) loans taken by private equity firms in order to finance their buy-outs prior to the crisis relied on a huge appetite of Collateralized Loan Obligations (CLOs). Now, many of these CLOs are about to the reach their maturity, i.e. they are being unwound, and this removes an important source of funding. In 2014, driven partly by new capital requirements on banks, almost no CLOs will remain, at least as new funding sources, and that will, I guess, put pressure on private equity deals.

Ecco, just another negative development in high finance and just another piece of bad news for the over-extended and over-borrowed part of the financial system!

Angående mina senaste tre blogg-inlägg

2011-12-06T01:33:00.000-08:00

Sedan mina senaste tre bloginlägg skrevs har intressanta saker skett:

1) Sedan jag skrev mitt inlägg om Kina den 27 oktober har Kina sänkt reservkraven (den 30 november) för kinesiska banker, d.v.s. en penningpolitisk lättnad för en ekonomi som uppenbarligen brottas med sjunkande tillväxt. Och de verkar vilja få folk att förstå att de åter transformerats från hökar till duvor.

2) Sedan jag skrev mitt inlägg om Italien den 6 november har, den 16 november, premiärminister Silvio Berlusconi tvingats avgå efter 17års maktinnehav (av och till). D.v.s ett drastiskt försök till lösning för ett land med stora strukturella problem.

3) Sedan jag skrev mitt inlägg om en eventuell stundande bankkollaps den 25 november har de stora centralbankerna (Fed, ECB, BoJ, BoC, SNB, BoE) gått ut i en stor gemensam stödinsats (november 30) där korta dollarräntor sänkts kraftigt för att minska risken för en likviditetskris liknande Lehman Brothers krisen 2008. D.v.s. ett tydligt erkännande att man är fortsatt tvungna att hjälpa överbelånade aktörer.

Vad ska man säga om detta? Å ena sidan kan man förstås tolka dessa tre åtgärder som lösningen på de tre problem jag belyst i bloggarna. Å andra sidan kan man tolka åtgärderna som desperata åtgärder som inte är lösningen på de intrinsiska problemen. Välj själv!

Osnutet är bäst…

2011-11-25T03:43:00.000-08:00

Osvuret är kanske bäst men faktum är att jag den senaste tiden fått känslan av att vara tillbaka i finanskrisen gryning, 2007-2008. Bl.a. känns det som att risken för en stor finansinstitutkollaps, t.ex. en bankkollaps eller försäkringsbolagskonkurs, ökat signifikant den senaste tiden.

Varför då? Jo av det enkla skälet att, från min synvinkel i alla fall, alldeles för lite har gjorts för att komma till rätta med de problem som orsakade krisen, samtidigt som finansmarknaderna samt institutionerna börjat anpasa sig till detta. Vilka problem är det jag pratar om? Jo framförallt är det bonuskulturen i finanssektorn som tillåtits fortleva nästan oförändrad. Och som en konsekvens av detta tror jag bankerna etc. fortsätter ta för mkt risk. MF Global är ett exempel på detta, Dexia likaså. Detta, tillsammans med det inkompetenta handläggandet av euro-krisen och de därpå följande kraftiga marknadsreaktionerna den senaste tiden, tror jag är en farlig kombination. Det kan också vara värt att notera likheterna mellan spreadexplosionen 2007 (för corporate credits) och spreadexplosionen 2011 (för europeiska sovereigns).

Medan de flesta väntar sig att en kollaps av en europeisk stats finanser skulle kunna leda till en eller flera bankkollapser tror jag faktiskt det omvända skulle kunna inträffa. En plötslig ”flash collapse” i ett betydande finansinstitut, som t.ex. skulle kunna orsakas av politikernas ”sabotage” av credit default swap marknaden för sovereigns, och medföljande svårighter för banker att hedga sig mot t.ex. Grekland eller Spanien, skulle kunna leda till att euro-problemet så att säga snabbspolas fram till bristningsgränsen!

------------------------------

April 2009: Lituaiska är ett roligt språk! Bilden ovan tog jag i Vilnius 2009 och jag tog den förstås för att belysa de roliga namnen i Lituaen som nästan alla verkar bygga på att man lägger til –as i slutet av ett mer eller mindre !! traditionellt indoeuropeiskt ord. Vem hade kunnat ana att denna lilla bank två år senare skulle kunna få effekter på Saab i Trollhättan i Sverige?

November 2011: Snoras i ”konkurs” ==> Snoras förre ägare efterlyst internationellt ==> Snoras förre ägare visar sig också vara långivare till Saab ==> Snoras ägare arresterad i London (i natt…) ==>Litauens riksgäld kräver ev. Saab på pengar för att betala tillbaks pengar som förskingrats i Snoras, ev. av denne man ==>......

Quando c'era lui!

2011-11-06T08:44:00.000-08:00

“Få verkar idag tro att eurosamarbetet står inför så svåra utmaningar att vissa länder kommer att fundera på att lämna euron. Det gör dock jag. Jag tror vissa länder (Italien, Spanien, Grekland, Irland?) kommer att få mycket mer problem än andra (Tyskland, Finland?) och att det åtminstone kommer göra att vi snart kommer att få se rubriker i tidningarna likt ”Italien tvingas kanske ge upp euron!”. I värsta fall kanske ordet ”kanske” utelämas i rubrikerna.....”

Vad är det för speciellt med detta lilla stycke, kanske ni undrar. Jo det som gör det en aning mer intressant än de liknande passager ni ser i standardmedia för tillfället är att jag skrev det här på High on Finance för i princip exakt tre (3) år sedan, den 19 nov 2008! Se Valutor under press! Sedan dess har jag väntat på att vi ska se en rubrik likt den jag highlightat ovan.

Tyvärr hade jag helt rätt i min bedömning av framtiden och i tisdagens (1 nov 2011) Göteborgsposten “Grekland skapar euroångest” stod till slut att läsa följande: “Nobelpristagaren Paul Krugman förutspår i en krönika i The New York Times ett kommande sammanbrott i eurosamarbetet. Nu funderar Krugman över hur slutakten i det europeiska dramat kommer att se ut. Han spår att stigande italienska räntor kommer att innebära att kunderna i stor skala börjar tar ut pengar ur bankerna, bland annat av oro för att Italien ska tvingas lämna euron.”

Jag har fortfarande åsikter om Italien, Grekland och resten av Europa och de är högst pessimistiska. Till dessa hör att italienska räntor om 6.5%, vilket är nivån idag, faktiskt känns ganska rimliga. När jag skrev bloggen ovan låg räntan under 1%! Om Italien verkligen lämnar Eurosamarbetet eller inte är förstås omöjligt att svara på, även jag undviker numer att förutsäga den typen av binära händelser av tveksam definierbarhet, men skäl till varför hela kontinentaleuropas framtid ser blek ut får jag återkomma till när jag har tid och lust. Nu ska jag istället försöka mejsla ut tradingsignaler som indikerar när aktier i Italien (N.B., inte Grekland) är köpvärda igen! Köptillfället kan komma snarare än man anar då problemen i Italien knappast stavas Ferrari, De Cecco eller Perugina……

-----------------------------------------------------

Ps. Håll tummarna för att krisen inte gör att uttrycket i titeln på denna blogg börjar användas i en utsträckning som gör att t.o.m. läsare av finansbloggar i Sverige förstår vad det egentligen anspelar på..... :)

Back From China!

2011-10-27T06:28:00.000-07:00

BREAKING NEWS!!
OK, the news of today is of course the eurozone deal struck tonight by the EU leaders. A very good initiative in the right direction I think, but I am afraid it is too little and too late. I will be back on this later.
BREAKING NEWS!!

I am now back from Hangzhou and Zhejiang University and instead of dwelling on the euro area I want to write a little on my feelings about China before i forget all about it.... I have stressed the bubble tendencies in China in earlier blogs, see for instance "Go east, boys and girls!", and it is possible that we might see the start of the great deflation of this bubble now. Chinese stock prices have moved sideways for some time now, default rates in entrepreneurial hotspots such as Wenzhou are picking up and house price increases in places such as Hangzhou are starting to slow down (they say, how would I know….). Square meter prices in Hangzhou are the highest in China and average around USD4000. In prime locations, such as the gritty, run-down, noisy communist-like neighbourhood close to West-lake where I lived prices are said to be closer to USD6000/sqm. OK, Hangzhou has 6-8 million people but most of them earn very little (a busdriver earns around USD500/month, allegedly), engineering graduates perhaps USD1000/month and university professors at Zhejiang Uni., China’s third best university, seem to earn much less than those in Europe.

I do not know enough about China to give true investment advice but the similarities with Japan in the late 80s are obvious (enormous amount of currency in circulation, enormous amount of debt, a belief/dependency in/on the rest of the world buying your shit, a current world economy in agony, an enormous belief (shared by the outside world) in your competence, a culture orthogonal to everyone elses, a lot of paper-millionaires, ridiculous high-end real-estate prices, random distribution of luck/wealth, newly-rich setting the standard, copying rather than inventing,….). The counter-argument would be, “but they are so productive, flexible and efficient!”. Yes, but so were (and are) the Japanese and look at their stock market the last 20 years...

For a flavor of the great Chinese transformation from a closed communist economy to the paradise of capitalism it is today, the car in the picture, admittedly a marvelous piece of car-history, Rolls-Royce Phantom, costs more than USD 1.2 million (RMB 8 million) in China according to the Lamborghini saleswoman I talked to (a Lambo Gallardo costs a mere USD600000). During my time in Hangzhou I have seen three RR Phantom, two Gallardo, four or five Quattroporte, three Ferraris, plenty of Bentleys, Hummers and 911s and, literary, thousands of new MB S-klasse. Deng Xiaoping would be proud of his accomplishments if he had lived today!

Hans in China again!

2011-10-03T01:41:00.000-07:00

I will be a visiting professor at Zhejiang University in Hangzhou, China until the end of October and I might therefore not be able to write anything on my blog until then.

Min bokrecension i Ekonomisk Debatt

2011-09-28T04:34:00.000-07:00

En resa genom den svenska företagsfinansieringens historia

Så kallade jag min recension av boken Företagsfinansiering: Från Sparbankslån till Derivat av Mats Larsson (Red.).

Recensionen kan ni hitta i Ekonomisk Debatt nr 5 2011 (årgång 39), här. Jag kan rekommendera den som är genuint intresserad av Sveriges finanshistoria (1850-) att läsa denna bok. Den är kanske lite detaljerad ibland men, som sagt, är du genuint intresserad så tror jag nog du blir nöjd med den. Inte minst som det är allmänt svårt att hitta böcker för den historieintresserade finansräven....

Om någon har tips på andra finanshistoriaböcker på svenska eller engelska (eller italienska eller tyska.... :)) så tipsa mig!

http://www2.ne.su.se/ed/pdf/39-5-hb.pdf

Ska vi tro på fastighetsmäklarna? – Del V

2011-09-12T00:37:00.000-07:00

Det har gått nästan två år sedan jag skrev om bostadspriserna (i Malmö) sist så nu är det dags att ta en titt igen. Se Ska vi tro på fastighetsmäklarna? - Del I-IV.
Denna gång hittade jag ungefär 1500 lägenheter till salu i Malmö (1000 i okt 2009). Av dessa hade ungefär 175 (150 i okt 2009) någon gång under den tid de legat ute fått se sitt pris sänkt och 10 (30 i okt 2009) fått se sitt pris höjt (de är alltså fortfarande till salu). Genomsnittsprishöjningen var 10% (12% i okt 2009) och genomsnittssänkningen var -9% (-9% även i okt).

• För det första så har antalet lägenheter till salu i Malmö ökat kraftigt, med hela 50% på två år.

• För det andra så har antalet lägenheter vars pris sänkts ökat något i antal, från 150stk till 175stk, medan de vars pris ökat kraftigt minskat i antal, från 30stk till 10stk.

Min (helt ovetenskapliga) slutsats är därmed att en viss avmattning kan noteras i Malmö vad gäller lägenhetspriserna! Jag har ju tyvärr varit (felaktigt) skeptisk till bostadspriserna en längre tid så jag ska inte längre försöka mig på att prediktera vad som komma skall [jag underskattade grovt myndigheternas vilja att skjuta problem framför sig (läs räntesänkningar etc.) tills de blir radioaktiva]. Mkt tyder förstås trots detta på fortsatta prisfall, inte minst mina egna fynd ovan. Men som Keynes sa ”marknaden kan bete sig irrationellt längre än du kan stanna solvent”.....

yada yada .... Eurbor, OIS, BDI ... yada yada

2011-08-25T00:51:00.000-07:00

Jag har tidigare pratat om betydelsen av att noggrannt informera sig om de tradingsignaler man använder för sin trading. Annars blir det aldrig bra. Jag har t.ex. betonat min skepsis vad gäller att använda lastfartygs´fraktkostnader (Baltic dry index) som en indikator på världskonjunkturen, och därmed som köp/säljsignal för aktiemarknaden. Se t.ex. Lastfartyg och dess finansiella betydelse – Del III Argumentet den gången var att det överflöd av nyproducerade lastfartyg som väntar i de Koreanska varven trycker ner indexet oberoende av hur snabbt hjulen i ekonomin snurrar. Att detta till mångt och mycket varit korrekt kan man ju bl.a. se i veckans kontroverser mellan COSCO och dess grekiska redare.

Ett aktuellt exempel på att man måste informera sig väl innan man agerar är europeiska banker och den stress de är under just nu. Jag uttalade mig ju i ämnet i förrförra bloggen och en indikator jag INTE använde för min prediktion är Euribor-OIS spreaden ”The gap between three-month bank-lending rates and expected risk-free, overnight, interest rates”. Det ligger ju annars nära till hands att använda denna spread för att betona europeiska bankernas kreditvärdighetsproblem just nu. Och det är det faktiskt många som gör.

Dock, detta är INTE riktigt OK. Även om spreaden just nu är på 2-års högsta, 70 bp ungefär vilket kan jämföras med ett genomsnitt historiskt på kanske 10 bp, så är det nog fel att tolka detta rakt av som solvesnproblem hos bankerna. Anledningen är att spreaden är en differens mellan två storheter och det gör att en stor spread kan bero både på en hög Euribor ränta OCH en låg OIS ränta. Och faktum är att experterna, och tyvärr räknar jag inte mig själv dit, hävdar att det just är den sistnämnda som är rekordlåg just nu. D.v.s marknaden anser att övernattenräntan inte behöver vara hög för att vara intressant. och detta är möjligen snarare tecken på en god likviditet. M.a.o. spreaden kanske inte är en korret indikator för att försvara argumentet att bankerna är stressade just nu, trots allt. Åtminstone inte om man med stressade menar överhopta med dåliga lån.... Yada yada yada....

Intervjuad i Sydsvenska Dagbladet

2011-08-01T00:33:00.000-07:00

Förrförra fredagen (22 juli) intervjuades jag i Sydsvenskan. Se Grekerna får 135 miljarder euro.

Inte mycket att orda om, ni känner till mina åsikter vid det här laget. Kanske kan man notera att jag är den mest pessimistiska i samlingen (Stefan Fölster och Lars Jonung intervjuades också). Känns ibland som om jag är en lokal version av Dr Doom! Jag är dock ingen permabear även om det ibland verkar så. Då hade jag nog inte överlevt nära 20 år på marknaden.

Ps. Jag tror inte ( :) ) att det största problemet vid ett euro-utträde blir att byta ut bankomaterna........ snarare att hela det grekiska banksystemet kommer att kollapsa!

Sell European Bank Stocks? Part III

2011-07-21T05:14:00.000-07:00

Everyone who has followed this blog knows about my long lasting skepticism (4 years now, and I am just waiting for a reason to change my mind) when it comes to bank stocks. For instance, one year ago, August 16th 2010, I wrote the following on this blog in Sell European Bank Stocks?

* August 16th, 2010: “my n-month verdict for the EU banking sector is underperform!”

That was a good call (and actually confirmed by my academic research on banking assets and not only a gut-feeling produced by media digestion) since the FTSE Eurofirst Banks index has underperformed the overall European stock market (FTSE Eurofirst 300) with a whopping 25% since then! The banking index is down more than 20% and the general index is up about 5%

* July 20th, 2011: “the 12-month underperformance of the EU banking sector has been 25%!”

Well, I still have opinions on the EU banking sector and it is mostly negative! I am not as negative as I have been earlier but I believe in a continuing underperformance of the banking sector, nonetheless. Despite the drastic fall in valuation! Caveat emptor, though, this is not based on my research since I have to wait for some data I need to be released but it is more a result of some other more or less obvious facts related to European banks. For instance, banks are clearly becoming more regulated, almost utility-like, and this will affect them more than people think, I believe. Also, ROE will be much lower than before (perhaps halved) and I think this has not been acknowledged enough. And finally, the Euro zone will either collapse or undergo significant stress which is bad for European banks. I think it is inevitable. All of this is quite obvious, I admit, and the issue is just that I estimate that I am more negative than consensus!

I will be back on my research and on whether that confirms my negative outlook. Until then, caveat emptor! And do your own research!!

Cuba Cola!

2011-07-06T01:21:00.000-07:00

Tänkte följa min princip om att inte snöa in för mycket på det område som alla andra för tillfället diskuterar (just nu Grekland). Det gäller ju att lyfta blicken lite om man vill ha ett försprång på marknaderna. Är det consensus-läsande du är efter så finns ju alltid ”standardmedia”....

===============================

Ända sedan jag drack min första Cuba Cola någon gång på 70-talet har jag varit fascinerad av Kuba. [För den som ej vet vad Cuba Cola är för något kan jag berätta att det är den första cola-drycken som lanserades i Sverige, innan Coca Cola, och den var mycket populär i Sverige när jag var liten. Kanske p.g.a. Sveriges flört med socialism?]
Hur som helst, detta inlägg ska inte handla om Cuba Cola, även om jag ser kontrasten mellan Cuba Cola och Coca Cola å ena sidan och kommunistiska Kuba och kapitalistiska USA å andra sidan som en intressant metafor. I stället vill jag kort lyfta fram landet Kuba som möjlig framtida ”investering”. För ngn månad sedan anordnade Castro (Raul) en av de sällsynta kubanska partikonferenserna. Det var den 6:e i ordningen, efter 50 års med en kommunistisk regim, och en viktig nyhet är att det är Raul, inte Fidel, som satt vid rodret denna gång. Som jag förstått det ser många kubaner dessa konferenser mer som byråkratisk fernissa, snarare än kongresser där betydelsefulla förslag mejslas fram. Möjligen var det annorlunda denna gång?
20 år efter sovjetimperiets fall är Kuba mer desperat än någonsin. De reella lönenivåerna på (den faktiskt ganska stora) ön är idag en knapp tredjedel av vad de var i slutet av 80-talet och ojämlikheten är dramatiskt mycket högre. Kirurger tvingas jobba som turistguider och de med släktingar i USA blir automatiskt en dollar-spridande bourgeoisie. De flesta utomstående anser förstås situationen vara ohållbar. Medan Kuba halkar två steg bakåt för varje steg framåt har grannländer som Costa Rica och Brasilien, som valt en mer socialdemokratisk väg, sett sina ekonomier växa och fattigdomen minska. Socialismo o muerte! Passar kubanerna sig inte kan de få både och…..
En av de viktigaste sakerna att komma ur partikonferensen är planen att tillåta privata företag inom en stor del av servicenäringen. Samtidigt ska en miljon statligt anställda sparkas och denna chock-terapi ska enligt planen vara ett första steg till en mer dynamisk, kanske kan man säga mer Kina-lik, ekonomi. Jag är en stor supporter av denna plan och kanske kan det vara ljuset i tunneln?! Jag är ingen expert på området men jag tycker mig ha förstått att utländska investerares utlåning till Kuba minskat kraftigt sedan början av 2000-talet, då många investerare spekulerade i en snar död för Fidel och en därpå följande motrevolution. Färre tror kanske på en motrevolution idag men kanske kan en mer successiv reformering av systemet leda till något ännu bättre? ==> mitt råd till den som råkar springa på några kubanska statsobligationer (de lär faktiskt finnas!!) är att köpa dem innan någon annan gör det!===================

Personligen ska jag fortsätta hålla ett öga på denna fascinerande karibiska ö med sin särpräglade historia och sitt unika samhällsskick. Jag har aldrig besökt Kuba men när jag väl gör det hoppas jag att jag kan ta in på det klassiska Habana Hilton (numer mer känt som Hotel Habana Libre, Fidels högkvarter under den första tiden vid makten) innan det blir för dyrt för en svensk professor…..

Hemma igen!

2011-06-23T01:27:00.000-07:00

Konferensen var bra och Grekland var vackert. Vad gäller den grekiska (och den europeiska) ekonomin tänker jag inte säga mycket. Min åsikt borde vara känd vid det här laget. Inga positiva överraskningar bjöds heller under resan.

Det uttryck som bäst sammanfattar det hela är nog det lokala Wien-dialekt uttrycket Blädeschicht (ursäkta stavningen, jag har aldrig sett det i skrift). ”Trist (framtida) period” tror jag man kan översätta det hela med, fast det österrikiska uttrycket sammanfattar det hela bättre tycker jag!…

Konferens i Grekland!

2011-06-08T00:51:00.000-07:00

Jag ska till Grekland på finanskonferens. Titeln på min presentation är ”Does the Chinese Stock Market react to News?” och även om detta inte har ngt med Grekland att göra så ser jag fram emot att även studera den lokala ekonomin.

Jag hoppas inte de läst mina tidigare mycket kritiska inlägg om Greklands ekonomi bara, se t.ex. If Greece wants my money then I want their islands från februari 2010! :) Tanken att Grekland måste börja sälja av assets har ju sedan dess spridits flitigt i media och anses numer ganska rimligt. Se t.ex. Want to Buy a Piece of a Greek Island? från Wall Street Journal. När jag skrev min blog ansågs det dock av ngn anledning otänkbart. Media och politiker ligger som vanligt månader efter......

Is a voluntary debt restructuring really voluntary?

2011-05-25T00:03:00.000-07:00

Four years ago, in March 2007, three months before the start of the credit crisis, I tried to make my voice heard regarding the potential impending crisis in the credit derivatives world. I have written extensively about this in earlier entries, see Who listens to academics?, and my message from that blog can be summarized with the passage:

…..I am just not convinced that the typical credit derivative is either (i) traded in a satisfactorily liquid market, (ii) well defined, or (iii) understood by all participants……

Most of you know that the first and last points have come true (clearing houses to replace OTC trading in CDSs and investors such as the commune of Narvik in Norway deafulting on their CDOs) but the second point has not been raised very much in media. The point was raised in my attempted newspaper article however:

…..Moreover, there is evidence of the legal/operational interpretation of the contract-details occasionally being open for discussion. For instance, the exact definition of what should count as a credit event is sometimes debated, and in some cases the CDS owners have even seen their contract suddenly become worthless due to an unexpected total debt-repayment by the underlying firm!…..

Let us fast forward to May 2011! Now, the kind of problem discussed above, exactly, is potentially faced by the CDS owners that have bought protection against a Greek default. In fact, the so-called voluntary debt restructuring that EU-officials talk about might not trigger an actual default in the CDS-contract! At least that is a risk that is dicussed in the CDS community. And that would mean a zero pay-out to the insurance buyer and a disqualification of the entire sovereign CDS market! Ecco, all my three pre-crisis predictions have come true!

I find the whole thing slightly worrying though and I wonder how the CDS traders treat this “problem”. At the moment the Greek sovereign 5Y CDS spread is 13% and one asks oneself how high the spread would be without the risk of a non-payment? I must also question the logic behind the term “voluntary restructuring” and the extent to which such an event is really “voluntary”. I mean, if this was voluntary, why would not bond holders in general gladly extend the maturities of their bonds without any compensation as soon as they have the possibility to do so (such a maturity-extension is most likely what such a restructuring would mean)? To me, such an event is not voluntary at all and simply equal to a credit event!

Minjian jiedai på svenska?

2011-05-11T00:50:00.000-07:00

Gillian Tett, journalist på Financial Times, skrev en intressant artikel om ett kinesiskt fenomen kallat minjian jiedai för ett år sedan, Grey areas in Chinese loans give pause for thought.

Minjian jiedai är tydligen någon sorts förbjuden ”under-bordet” långivning från förmögna kineser till små och medelstora kinesiska företag. Mestadels är det tydligen kortfristiga lån och själva transaktionen mäklas av en mäklare över mobiltelefon. Anledningen till att denna typ av utlåning florerar (frodas?) i Kina, är de välkända problemen för kinesiska företag att få tag på kapital.

Jag har skrivit om relaterade frågor för mikroentreprenörer i min artikel Structured Microfinance in China Min tanke här och nu, handlar ej om mina strukturerade mikrolån (MiCDOs) utan snarare om de tigerlån jag tjatat om här på bloggen vid tidigare tillfällen, se Är ni trötta på låga bankräntor?

Det finns uppenbarligen en koppling mellan de (hypotetiska) svenska tigerlånen och de kinesiska minjian jiedai lånen i att de båda två undergräver bankernas ”monopol” på utlåning till mindre företag. Tigerlånen fokuserar inte på förmögna investerare utan på vem som helst med sparbehov men det skulle i alla fall vara spännande att få veta om förmögna svenskar i någon större utsträckning lånar ut till mindre företag. D.v.s. existerar minjian jiedai i Sverige?

(Enligt min kinesiska doktorand ska det vara jiedai, inte jeidai som Tett skrev i FT, dvs ”lån bland folk”, men det spelar kanske mindre roll……)

Inflation och resultaträkningar!

2011-04-27T09:09:00.000-07:00

För att tjäna pengar på att köpa och sälja aktier är det en del som förlitar sig på tur. Det är naturligtvis helt OK att göra det och en hel del framgångsrika investerare är säkert rika p.g.a. tur. Dock, för de flesta av oss är det nog förmågan att gräva fram någon ny bit information (som få andra tänkt på innan alla andra också inser informationens stora betydelse) som gör skillnad.

En självklar plats att söka information om ett bolag på är naturligvis i kvartals- och års-rapporter. Är man duktig på att läsa balans- och resultat-räkningar har man naturligtvis en edge i investerarspelet. Själv har jag aldrig ägnat mycket tid åt finansräkenskaper och den största anledningen till det är att jag vet att jag inte är speciellt duktig på det hela (jag är ingenjör och nationalekonom, ej revisor). Jag vet alltså att jag inte har någon edge!

För er som är duktiga på redovisning är följande observation inte så spännande. Och för mig som knappt läser resultaträkningar är det inte heller så intressant. Men, för den som kämpar med siffrorna i kvartalsrapporten kan det vara nyttigt att inse att hög inflation försvårar det hela! Och inflation är något vi får leva med ett tag. I BRIC-länderna ligger inflationen redan på tvåsiffriga nivåer och i flera av de utvecklade länderna är inflationstakten på uppgång.

Hur kommer inflation in i bilden? Jo, vid hög inflation kan man inteckna en “vinst” bara genom att köpa ngt för KPI den 1 januari och sälja det för KPI 12 månader senare. Och vips har man en vinst i resultaträkningen. Detta är förstås många medvetna om men frågan är vilka bolag som gör så och hur de gör det. Detta lämnar jag dock gladeligen till andra att bedöma. Som sagt, det är inte mitt område.

Slutsats: tänk på att det inte bara är Finance 101 (inflationspredikterande) som gäller för investeraren i inflationstider, d.v.s. i hög grad vid BRIC investeringar, utan även Accounting 101 (inflationstrixande)!

Hans top-ranked, twice!

2011-04-12T05:10:00.000-07:00

I was recently informed that I actually top the ranking list of the (all-time) most downloaded research papers at the University of Technology, Sydney working papers series in Finance! My paper Merton for dummies: a flexible way of modelling default risk has apparently been downloaded 2683 times. See the figure or go here. I wrote that paper while working at University of Technology, Sydney in 2002-2004, that’s why it appears on their working paper series.

I was particularly happy about hearing this since I already top the ranking list of the (all-time) most downloaded research papers at Lund University working papers series in Economics with another paper. My paper Credit Default Swaps and Equity Prices: The iTraxx CDS Index Market has been downloaded 4276 times. See the second figure or go here. Notice the distance to the second most downloaded paper..... :)

I am not naïve enough to equate this in any way with these two papers being the best pieces of research coming out of these two institutions but, nonetheless, I enjoy the fact that so many people has made the decision to download (and hopefully read) my pieces of research. It is simply a nice acknowledgment of ones effort.... What a pity, though, that I am not paid per download!

Slaget om Cocos!

2011-03-28T04:26:00.000-07:00

En av de roligaste sakerna med att jobba inom finans är att området utvecklas så snabbt. Jag menar inte bara den dagliga prisutvecklingen på allehanda finansmarknader, med dess ultrasnabba feedback, utan framförallt utvecklingen av det finansiella systemet och dess funktioner. Ett av de senaste utvecklingsspåren som fångat mitt intresse är olika nya förslag till hur banker kan finansiera sig (i spåren av finanskrisen).

En spännande innovation på bankfinansieringsmarknaden är användandet av så kallade contingent convertible bonds (CoCos). Villkorade konvertibler blir det på svenska. Cocos är sysslingar till vanliga convertible bonds med den, för oss ganska ointressanta, skillnaden att (det låga) konverteringspriset där man får byta obligationen mot en aktie föregås av ett annat (lite högre, men fortfarande låga) ytterligare pris som måste passeras innan konvertering får ske. Med andra ord, obligationen blir konverterbar (convertible) först sedan något annat hänt (därav tillägget av ordet contingent i namnet).

OK, det jag vill belysa i denna blog är inte detaljerna i ett CoCo kontrakt, som dessutom kan variera en hel del från CoCo till CoCo, men användandet av CoCos av banker som komplement till andra former av kapital, framförallt aktiekapital. Härom veckan emitterade t.ex. Credit Suisse $7bn i CoCos. Idén är förstås att om Credit Suisse behöver mer pengar i framtiden p.g.a. soliditetsproblem så kan de (av den Schweiziska finansinspektionen) tvingas omvandla CoCo-obligationerna till aktiekapital (rekapitalisering) och på det viset göra den Schweiziska finansinspektionen, och i förlängningen den Schweiziska skattebetalaren, lycklig! På bekostnad av investeraren i CoCo-dealen förstås, som står där med skägget i brevlådan.

Det finns säkert flera problem kopplade till detta och ett skulle kunna vara att den exakta trigger-punkt där CoCon övergår till aktier kan vara svår att bestämma. Det finns också utrymme för en hel del godtycke och kanske t.o.m. politisk risk i finansinspektionens eventuella beslut att sätta ner foten och bestämma att trigger-nivån (lämpligen en viss tier-one capital ratio) är överträdd. Det är också tveksamt om kapitaltillskottet vid ett rimligt utnyttjande av CoCos i en typisk krissituation blir tillräckligt stort. Inte minst som räntan som banken kommer att få betala på sina CoCo obligationer kanske blir så hög att intresset aldrig blir riktigt stort.

Ett annat intressant område där dessa CoCos skulle kunna användas är hur som helst som kompensation till bankanställda! D.v.s. i stället för att betala bonus i cash så skulle de kunna betalas med CoCos vars värde (förstås) är mer eller mindre konstant i goda tider, och som dessutom troligen betalar hög ränta, men drastiskt faller i värde vid framtida bank-problem ända till dess de omvandlas till (billiga) aktier som den anställda kan göra vad f-n han vill med…..! Räkna med mer debatt på detta område under 2011.

Hemma från Ungern igen!

2011-03-21T01:58:00.000-07:00

Jag är nu tillbaks efter mitt besök som gästforskare vid Corvinus Economic University i Budapest (Ungerns förnämsta ekonomiinstitution). Jag hade en jättetrevlig tid i Ungern och lärde mig en hel del både om mikrobankers aktivitet i den delen av Europa och om situationen för vanliga banker i Ungern. Ett givande besök ur forskningssynpunkt, med andra ord.

Jag lovade dock också er blogg-läsare att återkomma med reflektioner över investerarsituationen i Ungern och på den punkten vet jag tyvärr inte om jag blivit så mycket klokare efter min tid där. Jag har lärt mig en hel del om vad (utbildat) folk i Ungern tror om framtiden men det är ju inte alltid det bästa att basera sina investeringar på. När jag var i Ungern sist, 2003, var alla förståsigpåare, såväl inhemska som utländska, väldigt optimistiska vad gällde framtiden och såhär i efterhand får man nog säga att det var fullständigt fel; min egen personliga och oproffsiga bedömning är att den ekonomiska situationen är kärvare idag än för 7 1/2 år sedan. Och då kommer vi till dilemmat; alla jag pratat med har denna gång (2011) unisont uttrycket sin pessimism över Ungerns framtid! Och jag har pratat med allt ifrån taxi-chaufförer via arkitekter, ekonomstudenter, mikrolångivare, Morgan Stanley analytiker till ekonomiprofessorer, ja t.o.m. en gammal OS-medaljör har jag diskuterat ekonomi med! Och alla är de negativt inställda till dagens ekonomiska och politiska situation (läs Fidesz) samt till utsikterna till förändring.

M.a.o., ska vi följa mönstret från mitt 2003-besök så ska vi alltså köpa Ungerska aktier och fastigheter! Aktiernas prisnivå har jag ej kollat in överhuvudtaget men fastigheter i Budapest är mycket billiga. Troligen är kvalitén och intäktsmöjligheterna därefter men jämfört med Sverige är priserna bara en bråkdel (och detta i en fantastisk vacker och historiskt betydelsefull 3-miljonersstad mitt i Europa full med bl.a. en uppsjö av Jugend/Art Nouveau byggnader och boulevarder i Parisisk Haussmann-anda).

-------------------------------------------------

Vad mer, jo jag har som vana att kolla in bilparken i städer jag besöker och i Budapest’s fall var den ej alltför imponerande. Detta kan man tolka på många sätt förstås (som tecken på moderation och som tecken på dålig köpkraft) och jag är ej man att avgöra vilken tolkning som är den rätta. På bilden ovan ser vi dock en Maserati Granturismo -09 (uppskattat värde 1 miljon Skr) och det mest typiska med denna bil är att den som så många andra lyxbilar i Budapest (och de är ganska få) är registrerad i Slovakien! Som en anekdot kan nämnas att huset i bakgrunden är Ungerns Vetenskapsakademi och förutom att få därinne skulle ha råd med en Maserati så var det där jag arbetade en tid som ung ingenjörsstudent på 90-talet!

Hans in Hungary

2011-03-05T01:55:00.000-08:00

Since a couple of days I am in Budapest. I am visiting Corvinus University until mid-March.

If I am able to I will come back with some comments on the economical situation here in Hungary, i.e. some observation related to the investment climate.

Svenska miljonvillor - ett nytt fenomen!

2011-02-24T02:26:00.000-08:00

En miljonvilla i Sverige idag är inte mycket att visa upp för grannarna eller att yvas över i inredningstidningarna. Inte om vi räknar i svenska kronor vill säga. Om vi pratar om $US, d.v.s. amerikanska dollar, blir det en annan femma. I Lund/Malmö, där jag bor, ligger priset för en stor trevlig sekelskiftsvilla i de bästa områdena kring 10 miljoner kronor, d.v.s. ca $1.5 miljoner. Det finns alltså riktiga miljonvillor både i Lund och Malmö, anno 2011!

OK, vart vill jag komma med detta? Jo, jag skulle vilja hävda att detta är ett helt nytt fenomen och att detta borde vara ytterligare ett tecken på att bostadsmarknaden i Sverige borde börja klassas som bubbelmässig. Eller åtminstone borde det vara något man kan skänka åtminstone en kort tanke innan man skuldsätter sig för livet i tron att man ska tjäna lika mkt på värdeökningen på sitt nya stora hus som på sitt (välbetalda) jobb. [N.B., det finns inte många hushåll med mångmiljoninkomster i Lund/Malmö och antalet mångmiljonärer torde vara ännu mindre så kontantköp av villor är nog ovanligt.]

En snabb jämförelse av huspriser (i $US) idag och för ett ynka decennium sedan ger vid handen att svenska kronans förstärkning tillsammans med husprisuppgången (ungefär en dubbling i kronor räknat på tio år) gör att dagens $1.5 miljonersvilla i Malmö kostade för tio år sedan i runda slängar $500 000! D.v.s. långt ifrån en miljonvilla i dollar räknat! Och det var 2001, d.v.s. vi pratar knappast förhistoria här…..

Jag har faktiskt aldrig sett någon som belyser denna facett av husmarknaden i Sverige tidigare! Jag inser att husmarknaden är en tämligen nationell marknad men vi är ju trots allt alla världsmedborgare nu för tiden (såg någonstans att typ 20% av 40-talisterna vill lämna landet när de går i pension) så varför ska vi alltid mäta allt i kronor?

------------------------
Och om du vill kan du ju jämföra $1.5 miljonersvillan i Malmö med $1.5 miljonersvillan på fotot (jag ber om ursäkt för fotokvalitén, utsikt från takterass) ett circus 200kvm hus inklämt mellan pacific highway och grusstranden i Malibu! Jag säger inte att det ena är bättre än det andra, bara att man ska ha perspektiv på vad det är man köper. Luftslott är ingen behjälplig av....

Lastfartyg och dess finansiella betydelse – Del III

2011-02-07T01:23:00.000-08:00

En av mina gamla studenter önskade sig lite mer bloggande om lastfartyg härom månaden och nu har jag fått tummarna loss! Det blir en hederlig gammal ”trading story” men det får duga, alltid finns det väl ngt man kan lära sig av det också. Inte minst med tanke på de supersvarta moln som tornar upp sig kring Suez-kanalen :(

I somras (26/7) skrev jag följande här på bloggen: ".....i bloggen från i mars var min huvudpoäng att jag trodde den gängse tolkningen av charterkostnaden som en indikator på världskonjunkturen för en tid kommer att vara förpassad till någon mörk och undanglömd plats. Tesen var att det var det stora utbudet av nya fartyg som sänkte charterkostnaden, inte ett lågt globalt efterfrågetryck. Jag tror fortfarande att så kan vara fallet och min tolkning är helt enkelt att de låga charterkostnaderna inte är en så stark bear-signal vad gäller globala aktier som man skulle kunna tro!" Se Lastfartyg eller stekarjolle för mer detaljer.

Sedan jag skrev min blog i somras har charterkostnaderna (återigen mätt som Baltic Dry Index, Capesize) sjunkit ännu mer MEN samtidigt har en global aktieportfölj (MSCI World) gått upp hela 20%! D.v.s min tes om att förpassa charterkostnaden (som indikator på världskonjunkturen och som positivt korrelerad med aktievärderingar) till en mörk och undangömd plats var sannerligen ”spot on”!

För att citera mig själv och bloggen Lastfartyg och dess finansiella betydelse ”den smarta investeraren kan få utlopp för sina tradingidéer genom att använda Baltic Dry Index som trigger för handel på andra marknader som aktier eller FX!” Det gäller bara att förstå när och hur man ska använda indexen! Hemligheten är att man alltid ska

Google News - the news aggregator! – Part II

2011-01-24T00:44:00.000-08:00

Some of you might have seen the news piece about Google suggesting a novel way of constructing an alternative inflation measure using their huge Google database of web shopping data!

------------------------

Now, since I have suggested an alternative way of using Google’s data I find this suggestion particularly intriguing. As I have mentioned in an earlier blog Google News - the news aggregator I wrote the first (as far as I know) academic paper, back in 2008, on the use of news aggregators in finance:

Byström, H., (2009), News Aggregators, Volatility and the Stock Market, Economics Bulletin 29 (4), 2009, pp 2679-2688.

In that paper I discuss how news aggregators can be used in a financial context. Among other things I suggest that Google News could be used to construct an alternative to the widely used “fear indicator”, i.e. the VIX-index.

-------------------------

It seems Google themselves share my optimism about using their web services to measure financial parameters in an efficient way. While my focus was on measuring the amount of fear in the market using one of their web pages their suggestion is to measure the price changes in the economy using products sold over some of their shopping web pages. And just like my measure is an alternative measure, their inflation measure is an alternative measure since the goods bought and sold on their web is different from those included in the traditional CPI measure. Both approaches of course have their pros and cons but personally I like the fact that mortgage payments are excluded from the Google Price Index (GPI).

It seems that Google is stepping up its attempts to conquer the world! I cannot say that I overly like that scenario but considering that I have just switched to Microsoft’s Windows 7 and Office 2010 (involuntarily), and considering how horrible these two Microsoft products are, I can only say one thing: Go Google Go!!

Högre realräntor på ålderns höst!

2011-01-05T02:07:00.000-08:00

Jag har länge mött det ensidiga fokus på sparandeöverskottet i världen och dess viktiga roll i att hålla realräntor nere med stor skepsis. Varför hör man så sällan om det investeringsunderskott världen sett under snart 30 år? Den globala ekonomin har under denna tid dominerats av de rika länderna (EU, USA, Japan) och där är det tydligt att de stora efterkrigs-investeringarna (1945-1975) inte följts upp med investeringar i samma takt under den nästföljande 30-års perioden (1975-2005). Se bara på SJ och dess knappa 200km/h! Eller Heathrow flygplatsen med dess sunkiga heltäckningsmattor! Eller fastighetsstocken i Europa (miljonprogram etc.). De är alla eftersatta och det är något man blir påmind om varje gång man reser till (eller i) ett utvecklingsland. Har ni flugit till Changi-flygplasen i Singapore någon gång? Har ni tagit tåget mellan Shanghai och Hangzhou i Kina någon gång? Har ni bott på affärshotell längs Sukhumwit i Bangkok någon gång? Har ni åkt på en nybyggd motorväg i Dehli eller Bombay i Indien någon gång? Gör det, och tänk på vad det kommer att innebära för realräntorna när denna typ av investeringar sprids över en värld där utvecklingsländerna kommer att utgöra en allt mer dominerande andel samtidigt som sparandet ligger kvar på samma nivå som idag (mycket pekar dessutom på att det är troligare att det globala sparandet sjunker framöver.....).

Allt detta är något som McKinsey Global Institute (managementkonsulten McKinsey & Co.s forskningsavdelning) uppmärksammar i deras emminenta rapport från december 2010 ”Farewell to cheap capital? The implications of long-term shifts in global investment and saving”. Jag har dristat mig att visa en av denna rapports figurer ovan.

I denna rapport lyfter McKinsey på ett övertygande sätt fram skäl till just det jag nämnt ovan, d.v.s. varför vi kan förvänta oss kraftigt ökande realräntor globalt sett över de närmsta decennierna. De påpekar dessutom att skiftet troligen kommer redan under den närmsta 5-års perioden och de fortsätter med att lista saker som hushåll, företag och regeringar måste tänka på för att tackla detta regimskifte.

Som investerare ser jag framförallt en viktig poäng: det är möjligt att de senaste 30 årens dominans av aktier över fixed income är över! Detta skulle alltså betyda att bankkonton och obligationer över det långa loppet återigen kommer att generera avkastning i klass med aktier och fastigheter. Naturligtvis kommer dagens obligationsinnehavare förlora en hel del när räntorna stiger, och naturligtvis är det först i det långa loppet som aktier (och bostadspriser) kommer att lida av denna realränteuppgång men det gäller som alltid att vara ute i god tid för att fånga upp vinstgenererande trendskiften på finansmarknaden!

Summa summarum: Många av oss har levt hela våra liv [0-T] i en tid när realräntor stadigt sjunkit. Jag tror nu det är dags att förbereda sig på en andra halva [T-2T] i en tid med stadigt stigande realräntor. Bara en total ekonomisk härdsmälta gör detta scenario osannolikt (om du frågar mig).

Statsministrar som vandrande säljsignaler?

2010-12-10T04:45:00.000-08:00

Jag har precis som en stor del av svenska folket ett mkt stort förtroende för Fredrik Reinfeldt när det gäller att styra Sverige. Mig veterligt är han dock, precis som jag, ingen expert på bostadsmarknaden och därför undrar jag om man inte ska jämföra hans uttalande igår, troligen återgivet av DI på vanligt media-vis, d.v.s. något uppförstorat, att ”Vi har ingen bostadsbubbla” med ett liknande uttalande om börsen av Göran Persson i mars 2000:

Statsminister Fredrik Reinfeldt (9 dec 2010): ”Vi har ingen bostadsbubbla”

Statsminister Göran Persson (25 mars 2000): ”Börsen är aldrig övervärderad”

Som vi alla vet började börsen falla i början av mars 2000 för att sedan inte vända upp förrän tre år senare i oktober 2002. Efter Göran Perssons uttalande 25 mars 2000 föll stockholmsbörsen faktiskt hela 65%! Klicka på figuren med Affärsvärldens Generalindex här intill!

--------------------------------------
Anekdot:
Det är lite roligt att jag ska undervisa om effektiva marknader på A-nivån i Nationalekonomi på måndag för det var precis på en sådan föreläsning den 8 maj 2006 som jag uppmärksammade detta uttalande av GP förra gången. Jag hade tillbringat många timmar den våren nere i Universitets-bibliotekets mikrofilmsrum och bl.a. scannat igenom förstasidorna på Dagens Industri för att försöka hitta tecken på en stundande börskrasch jag trodde skulle komma. Jag jämförde våren 2006 med våren 2000 och hittade en del intressant material.

För att göra en lång historia kort så gjorde detta, en del annat och inte minst en teknisk-analys-titt på börsgrafen att jag bestämde mig för att sälja av en ganska stor del av mitt aktieinnehav den 8 maj 2006. Det roliga är att jag för ovanlighetens skull hade skäl att informera min klass om ca 300 civilekonom-studenter om detta och inför dem fokuserade jag på just börsgrafen eftersom föreläsningen handlade om teknisk analys. Nu slumpade det sig så att börsen samma dag började falla kraftigt och på två veckor hade stockholmsbörsen fallit hela 15%! Klicka på figuren med Affärsvärldens Generalindex! Det var en av mina bästa trades någonsin och jag kommer aldrig att glömma den eftersom jag gjorde den inför öppen ridå.....

Är det månne någon av er bloggläsare som var med på denna ”historiska” föreläsning? Jag hoppas inte den gjorde en generation av lunda-ekonomer till tekniska analytiker……..

PS. Det ska i ärlighetens namn tilläggas att jag ägde en del aktier under perioden 2000-2002 men det är inget jag tänker skriva en blog om..... och det ska också nämnas att media är skickliga på att twista till saker och ting så det är ju inte säkert att GP sa exakt det han påstås ha sagt, men ändå……..

Sell European Bank Stocks? – Part II

2010-11-29T04:29:00.000-08:00

I do not understand how European politicians think. Can’t they see the similarities between Bear Stearns and Lehman Brothers on one hand and Greece and Ireland on the other? Or perhaps that’s what they are doing and that´s why they think it will all stop here? What then to make about AIG, Freddie Mae and all the other collapses in the US banking sector........ Very naive!
I am sometimes thinking about how it would all play out if the politicians kept quiet, like the market. If they never responded to the market´s movements (or demands as journalists call them). What would happen if the politicians could move secretly from bail out package to bail out package and introduce bail ins and other new rules of the game without first informing the markets about them years in advance. What if they could stealth bomb just like the market does? Well, of course they cannot, and I just get this feeling of the entire game being tilted in favor of us investors...... Very nice!
Another thing: Ireland is getting 85 bn euro as a loan but that is not much compared to the losses in the banking sector at the height of the financial crisis in 2008 (>1000 bn euro). This means that the staggering amounts needed to bail out Spain most likely are manageable. That is important since that increases the possibility that the European politicians/trade unions/borrowers will just continue wasting taxpayer money on bail outs on a larger and larger scale....... Very irritating!

These are truly “interesting” times!

----------------------------------------------------------

Some curiosa:

On August 16 I wrote the following in Sell European Bank Stocks?: “Anyway, my n-month verdict for the EU banking sector is underperform!”

Today, on November 29, I write: over the last 3 ½ months the European banking sector (FTSE Europe Banks, $) has fallen 6% while the European stock market overall (FTSE Europe, $) has climbed 13%. See the Figure with the prices from August to November. That is, the banking sector has underperformed at a whopping 19% (or 65% on an annual basis)!

I do not often give buy/sell recommendations on this blog but based on my performance over the last 3-4 years I guess I should soon start charge money for my coin-flipping skills...... :) And I assure you that you have to wait for the research paper I promised in the previous banking-blog!

Credit default swaps på kinesiskt vis!

2010-11-22T01:51:00.000-08:00

Tänkte att det kunde vara intressant att veta att Credit Default Swaps (CDS) nu (äntligen) introducerats även i Kina (mer exakt 5 nov 2010)! Sin vana trogen vad gäller att gå sina egna vägar har de kinesiska byråkraterna döpt kontrakten till Credit Risk Mitigation (CRM) contracts…… Jag antar att det är för att belysa att kontrakten endats är till för att hedga sig och inte för spekulation. Kontrakten får nämligen bara köpas av dem som redan innehar de underliggande lånen, dvs en hedge, och som jag förstår det så är antalet företag som man kan skydda mot konkurs än så länge begränsat, närmare nestämt ett litet antal stora välkända firmor.

Jag tycker emellertid detta är ett steg i rätt riktning och så länge antalet köpare och säljare blir någorlunda stort så kan man åtminstone använda CDS priserna som någon sorts indikator på kreditvärdigheten i Kina. Detta ser jag som viktigt och den tidigare avsaknaden av kreditriskindikatorer är något jag tidigt nämnt som ett problem i kina. Se t.ex. min artikel

Byström, H., (2008), Credit Risk Management in Greater China, The Journal of Futures Markets 28 (6), 2008, pp 582-597.

Jag ser förstås risken/problemen med att man inte kan spekulera i båda riktningarna, så att säga, och det ska bli mycket intressant att föja utvecklingen på denna nya marknad. Jag lovar att återkomma på denna blog när ngt intressant händer!

Paper Recommendation: Is it really different this time?

2010-11-11T00:22:00.000-08:00

I would like to recommend a nice paper by Reinhart and Rogoff (2008), This Time is Different: A Panoramic View of Eight Centuries of Financial Crises

The article ahs since become a book but the article is nice as well. It deals with five kinds of economic crises:

(i) external default
(ii) domestic default
(iii) banking crises
(iv) currency crashes
(v) inflation outbursts

The study covers many centuries of data and I find many interesting facts regarding crises. One of the more interesting parts of the paper is the one dealing with external versus domestic debt. For instance, the authors show that domestic debt has long been as significant as external debt in meeting emerging market financing needs. This is contrary to the common assumption today that emerging countries increasingly rely on domestic debt. Since I believe that the assumption possibly is one factor supporting the high valuations and low credit spreads in these countries this is an important finding. In addition, Reinhart and Rogoff show that defaults on domestic debt appear to be associated with similar magnitudes of output loss as defaults on external debt. Again, interesting!

I think a comparison of the extent of domestic and external debt in some euro-countries could shed some light on the relative vulnerability of these countries (Italy?) that the market has not picked up yet. I will be back on this issue.

-------------------------------------------------

PS. Another interesting and related result found in the paper is the share of years a country has been in default since the year the country gained independence. Notable examples are Sweden (0%), Germany (13%), Spain (24%), Hungary (37%) and Greece (50%)!! Incidentally (?) the ranking is the same as Buttonwood’s ranking of the size of the debt trap of these countries (see The debt trap: ranking the suspects).

En Indisk (mikro)finanskris under vardande?

2010-11-04T03:35:00.000-07:00

Jag har varit intresserad av s.k. kommersiell mikrofinans i ett par år. Dvs, jag är intresserad av mikrobanker som på kommersiell väg förmedlar finansiella tjänster som lån, bankkonton och försäkringar till små (fattiga) entreprenörer i fattiga länder. Ofta rör sig summorna om ett par hundra kronor, dvs det är verkligen mikroskala på det hela, och syftet är att komma runt lånehajar och byråkrati. Lånen är förstås för produktion snarare än konsumtion. [OBS, blanda inte ihop denna typ av mikrolån med sk sms-lån som är i samma storleksordning men som inte direkt används för produktiva syften…..]

Som en del av er kanske läst i media så har den kommersiella mikrofinansindustrin i Indien vuxit så det knakat den senaste tiden och tex såg vi i somras en gigantisk IPO av SKS Microfinance, den största mikrofinans-aktören i Indien. Eftersom Indiens mikrofinansmarknad är världens största är det extra intressant/bekymmersamt att läsa om de senaste turerna kring statens inblandning i den indiska mikrofinansmarknaden.

En kris kan man definitivt kalla det. Lokala politiker har lyckats stänga ner stora delar av mikrofinanssektorn i Andhra Pradesh, en av de viktigaste delstaterna (30-40% av Indiens mikrofinansmarknad) för denna typ av finansiering, pga att ett stort antal självmord kopplats till låntagare som inte lyckats betala tillbaks sina lån. Detta är förstås mycket olyckligt men det faktum att hundratusentals mikro-entreprenörer nu står utan möjlighet att låna eller förnya sina lån är förstås också högst olyckligt. Vi ska komma ihåg att miljontals människor tagit sig ur fattigdom mha mikrolån.

Det ska också kommas ihåg att mikrofinans utgör en viktig del av de reguljära Indiska bankernas verksamhet och att problemen därför kanske kan spilla över på dessa bankers soliditet. Naturligtvis kommer andelen mikrolån som ej betalas tillbaks kollapsa om detta fortsätter och vem vet vad det kan leda till. Som en förespråkare för utom-statlig finansiell intermediering ser jag på denna utveckling med oro. Låt oss hoppas att politiker, mikrobanker och reglerare snabbt inser vad som håller på att hända och snabbt löser upp knuten. Mer (vettig) reglering är nog nödvändigt samtidigt som konkurrensen troligen måste skärpas upp. Och utbildning (finansiell allmänbildning) av mikrolåntagarna. Allt för att förhindra att ett fåtal bankirer kan ta ut ockerräntor på lånen. Att börja mixtra med prismekanismen däremot är förstås allt annat än bra!

För er som vill läsa mer om avancerade lösningar på mikrofinansområdet rekommenderar jag (föga förvånande :) ) min egen artikel:

Byström, H., (2008), The Microfinance Collateralized Debt Obligation: a Modern Robin Hood? World Development 36 (11), pp. 2109-2126.

The second edition of my book Finance!

2010-10-25T00:27:00.000-07:00

The second edition of my text book Finance – Markets, Instruments & Investments is now in print! The book is available here and (soon) here.

The timing of the first edition was perfect (kind of...); it was printed three years ago and hit the bookshelves two months after the start of the financial crisis in the summer of 2007! I hope the financial system will undergo less change in the next three years than it did during the last three years……

Man against machine - Norwegian style!

2010-10-19T00:41:00.000-07:00

1997 slog schackdatorn Deep Blue den Baku-födde schackvärldsmästaren Garry Kasparov (född Garry Weinstein) och vägrade sedan Garry en returmatch. Även om människan i detta fall anklagade datorn för att fuska kvarstår faktum att maskinen slog en av mänsklighetens mest briljanta hjärnor! Detta leder oss osökt till nyheten om att två norska daytraders i förra veckan lyckades slå dagens "motsvarighet" till Deep Blue (Deep Blue var en superdator och även om den också var programmerad i högnivåspråket C så haltar förstås jämförelsen något).

Den senaste veckan har dessa day traders valsat runt i media för deras lyckade försök att slå maskinen, i detta fall en dator programmerad med algoritmer konstruerade för att tjäna pengar på aktiehandel. Jag har försökt att försöka förstå vad dessa två norska day traders har gjort för något olagligt. Jag har dock inte lyckats förstå vad det är!

Kan någon hjälpa mig?

För er som inte vet vad jag pratar om kan vi sammanfatta det hela (så ovinklat jag kan förstås). Tydligen har två unga day traders i Norge lyckat hitta ett mönster i hur en stor amerikansk institutionell investerare programmerat sina datorer att handla. Dvs de två homo sapiens har alltså lyckats knäcka en dåligt programmerad algoritm använd i så kallad algorithmic trading. Tydligen har norrmännen (helt oberoende av varann) funnit mönster i bid och ask spreaden och följdaktligen kunnat handla upp aktien genom att successivt lägga order efter order högre och högre men med minskande insats varje gång. Då algoritmen tydligen reagerade på externa trades på samma sätt oberoende av de externa tradesens storlek kunde norrmännen köpa mindre och mindre för varje trade och därmed få ner genomsnittspriset de köpt för innan de plötsligt sålde (med vinst)! På detta sätt har de tjänat typ en halv miljon kronor, dvs lika mycket som den amerikanska investerarens chef troligen tjänar på två veckor! För detta fick norrmännen villkorlig dom samt böter i samma storleksordning som de vinster de gjort.

Vad jag undrar är hur detta skiljer sig från det algoritmhandlare tjänar pengar på? Är det inte just denna typ av mönster de försöker hitta? Och utnyttja för att tjäna pengar? Dvs hur skiljer sig algo-traders dagliga värv från norrmännens “hobby”? Jag misstänker att denna dom kan få långtgående konsekvenser för utvecklingen på algo-trading området. Jag misstänker också att de två norrmännen inte kommer att få svårt att få jobb i finansbranschen efter detta!!

Som sagt, jag säger inte att norrmännen är oskyldiga, bara att jag inte förstår varför de är skyldiga! Kan någon hjälpa mig?

Fixed Income relative value trading is back!

2010-10-14T04:41:00.000-07:00

For all of you who remember Long Term Capital Management, the huge hedge fund that collapsed in late 1998, it could be interesting to hear that their (original) trading strategy is back on track after more than a decade in the shadows!

Long Term was the financial poster child of the 90s; the fund was managed by the famous Salomon Br. trader John Meriwether, it was co-run by J.M.s old Salomon friends Hilibrand, Haghani and Rosenfeld and, most impressively, had two Nobel laureates as partners, i.e. Merton and Scholes, the options pricing gurus!

Long Term used complex models to make money on government bond prices in major countries converging over time. Of course, the pricing errors in US, Japan and EU government bond markets are typically extremely small so the trades had to be done with a lot of leverage to boost the returns. That was also the way Long Term liked to do it and their debt was often ten or twenty times their equity. Towards the end their leverage ratio was as high as 100! Due to this humongous leverage, the fund returned enormous amounts of money to the investors, and to the partners, and it was not until the Asian crisis in 1997 that the luck turned against them all. With the Russian debt moratorium in 1998 the rumor spread that Long Term had trouble and since they were the biggest player at the time (bigger than Goldman for instance) it meant that the fund behaved like an oil tanker; it needed weeks/months to change direction. Everyone knew that everyone knew (etc.) that long Term was in trouble and that just led traders to start taking opposite trades. To make a long story short; Long Terms risk management mistakes together with an (ir)rational market forced the Fed to orchestrate a takeover of the fund by a consortium of Wall Street banks. Since then, fixed income relative value trading has had a bad name.

Until now, that is! In fact, it is not too surprising that fixed income relative value trading (fixed income arbitrage) is back in vogue considering the market intervention of governments all around the world. It is exactly in times such as these when treasuries and central banks around the world behave irrationally and erratically (if you ask me) that directional trading in government bonds, currencies and “policy” is motivated. As a result, I would assume that even the leverage ratios, i.e. the risk, can be kept low these days. And when it comes to the results, Hedge Fund Research claims that the strategy returned more than 5% over the first six months of 2010 and that is almost four times as high as the average hedge fund. My guess is that the strategy will continue to do well!

Go east, boys and girls!

2010-10-06T00:19:00.000-07:00

I am now back in Lund after having visited Zhejiang University in Hangzhou. Overall, I had a great time! See this link for my paper presentations at Zhejiang University.

I have been to China a couple of times before so I think I can say with some degree of certainty that I am truly impressed with the speed with which that country develops. Last time I visited China was in 2004 (Shanghai) and you can really touch the difference! Both Shanghai and Hangzhou gets more and more the feeling of Taipei, Bangkok, Kuala Lumpur or Tokyo. Since I lived in a leafy up-market part of Hangzhou I sometimes (N.B., sometimes….) even thought I was in Tokyo! It was fairly quiet, green and everywhere there were quiet 6-cylinder Mercedes-clones with automatic gear boxes sneaking up on you. OK, let’s not exaggerate things (everything is certainly not wonderful for an expat living in China and much of my praise is relative rather than absolute), but I must recommend all the younger readers of this blog to start learning Chinese! It is so obviously the most important language after English. As for Italian, French and perhaps even Spanish: go hide yourself in some dark osteria, dusty old tapas bar or chilly wine cellar. You are so “over the hill”……

Don’t make any mistake about it though: I am not advising anyone to buy a sizeable piece of China corp. right now. As obvious as it is that China is a giant in the making, equally obvious it is that it is all one giant bubble at the moment. The stock market is inflated, the housing market is crazily overpriced and the currency is probably grossly undervalued. At least if you ask me! Like so many others I really want a piece of the action but I will not buy anymore until prices have corrected themselves downwards. I do not pretend to be an expert after a month in Hangzhou but many civil servants I talked to claim that they have to flip property since their salary is too low to live on! Well, that’s a hell of a recipe for disaster……

---------------------------------------------------------------

To finish this blog I want to lecture you somewhat on Hangzhou and Zhejiang University :)

What most of you probably don’t know is that Hangzhou is a former Chinese capital and the major tourist destination among Chinese people. It is a beautiful city (well, around the famous West Lake at least) close to Shanghai that has not rested on its laurels. It is for instance the home to the head quarter of the, at least in Sweden, now notorious car factory Geely; the company that bought our national treasure Volvo, one of the Vs in the Swedish middle-class dream (Villa-Vovve-Volvo, i.e. to have your own house, dog and Volvo)! Depending on who you ask, the population of Hangzhou is at least a couple of millions, sometimes as many as 8 millions including the whole “commune”. That, ladies and gentlemen, is, give and take, all the Swedes in the world in one place the size of Stockholm. And this is considered a small city by Chinese standards!

What most professors among us probably do not know is that Zhejiang University (I can still barely spell the name correctly....) is the Princeton of China! It is not the best university in China (i.e. the Harvard of China) and it is not the second best (i.e. the Stanford of China), but it is one of a handful that considers themselves number three in China! The quality of the students mirrors this and it is a bit strange that so few outside of China know about this. I guess they have to rename the university to make a dent in the psyche of the ordinary professor in the rest of the world….

Hans hemma igen!

2010-10-04T01:03:00.000-07:00

På förekommen anledning vill jag påpeka att anledningen till att jag inte skrivit något under min tid i Kina inte varit att jag inte velat. Anledning är helt enkelt att min blog är censurerad av de kinesiska myndigheterna! Det går helt enkelt inte att öppna den i Kina. Trist men sant……

ps. Jag återkommer med en rapport om Kina inom kort.

Hans in China!

2010-08-25T04:57:00.000-07:00

I will be a visiting professor at Zhejiang University in Hangzhou, China until the end of September and I will therefore (probably) not be able to write anything on my blog until early October. Instead I will try to enjoy the fine teas of the slopes of Hangzhou hills. And before I go I will of course reread about my (only true) hero's adventures in the east......

Sell European Bank Stocks?

2010-08-16T04:29:00.000-07:00

I have investigated around 30 EU banks for a research paper that I will come back to on this blog after it is published (soon I hope). The paper deals with something completely different than algorithmic trading but a side-result of the paper is that I found that over the last nine months the average European bank’s total asset value (financed with around 90% debt) actually fell substantially more than its stock value! This is rather odd in a highly leveraged firm such as a bank and not something I have really observed before (2004-2010). The trader in me (of course) reacted to this!! One driver behind an increased stock price in the light of a fall in the value of assets is of course that the volatility of the assets perhaps have increased. Remember, equity in a firm is like a call-option on the firm’s assets and an increase in the volatility of the underlying leads to an increase in the option price (ceteris paribus). I have not observed such an increase in the asset volatility over the last year, though.

On average, the asset value fell 12% and the stock value fell 8%. Now, how did I estimate the asset value? That is the crucial point here and if I screwed up here then my trading signal is completely useless. The problem is that the asset value is not observable and that is what makes the suggested trade interesting as well as risky. I have not had time to look deeper into the balance sheets and quarterly reports of several EU banks and it is also possible that some kind of outlier drives the result so my advice therefore has to be taken with a dose of skepticism. In any case, I believe that either the asset value will recover or the stock price will fall for the typical bank in Europe over the next couple of months. And if you already, as me, are sceptical about the health of the european banks you could try to focus on asset values when chosing bank stock to trade.

Anyway, my n-month verdict for the EU banking sector is underperform!

Hans in The Journal of Fixed Income

2010-08-09T04:02:00.000-07:00

There is currently a lot of discussion about whether OTC derivatives should be traded through clearing houses or not. Among the various OTC derivatives markets that are discussed, the credit default swap market takes center stage. This is a fairly young market, it has figured extensively in the media due to the crisis and it is not as massively huge as for instance the interest rate swap market. This makes this market an interesting test case. I have written frequently about this development here in this blog (see for instance Is the current turmoil a boon for exchange traded credit derivatives? from back in 2007).

In this context I would like to highlight my article that was recently published in The Journal of Fixed Income: Byström, H., (2010), Margin Setting in Credit Derivatives Clearing Houses, The Journal of Fixed Income 19 (4) Spring 2010, pp. 37-43.

In this article I try to stress how extreme the movements in the credit derivatives market have become and how multi-sigma credit spread changes have become the name of the day. This renders traditional methods of calculating margin requirements in clearing houses inadequate and as an alternative I suggest extreme value theory.

Now, it just remains to be seen whether my suggestions will be acknowledged or not!

Lastfartyg eller stekarjolle?

2010-07-26T00:48:00.000-07:00

Den största sortens lastfartyg (dry bulk, Capesize) kostar nu bara $12000 att chartra för ett dygn (Baltic Dry Bulk Index). Det kan jämföras med mer ”normala” $60000 för bara två månader sedan. Jag har tidigare skrivit om de snabba charterkostnads-kasten på lastfartygsmarknaden (se Lastfartyg och dess finansiella betydelse från 19/1 2010 och Lastfartyg och dess finansiella betydelse – Del II från 11/3 2010). När jag skrev den första bloggen var lastfartygsmarknaden fullständigt död och charterkostnaden hade fallit mer än 99% (till en botten på $2400 per dygn!)

Det kan vara kul att jämföra charterkostnaden per dygn för ett 250m långt lastfartyg (se bild) med en 22m lustjakt exemplifierad av en Princess 66 (se bild, efter en vecka i Visby har jag lärt mig att det krävs en dylik båt för att helsteka i Visby innerhamn!!!). Den förstnämnda kostar bara marginellt mer att hyra än den sistnämnda ($12000 jämfört med sisådär $9000 per dygn) och kanske impar man mer med ett 200000 ton lastfartyg ute på redden (kanske intill oligarken Shvidlers 120m långa Le Grand Bleu?) än med en av en handfull stekarjollar inne vid kajen!

Hur som helst, i bloggen från i mars var min huvudpoäng att jag trodde den gängse tolkningen av charterkostnaden som en indikator på världskonjunkturen för en tid kommer att vara förpassad till någon mörk och undanglömd plats. Tesen var att det var det stora utbudet av nya fartyg som sänkte charterkostnaden, inte ett lågt globalt efterfrågetryck. Jag tror fortfarande att så kan vara fallet och min tolkning är helt enkelt att de låga charterkostnaderna inte är en så stark bear-signal vad gäller globala aktier som man skulle kunna tro! Kom ihåg, fraktkostnaden mellan Kina och EU/USA är ju en viktig kostnad för många företag, såväl för exportörer som importörer.

-----------------------------------------------------

Jämförelsen ovan mellan charterkostnaderna för kommersiella lastfartyg på de stora haven och lustjakter för grilljannar i lilla Sverige ska man förstås inte dra för stora växlar av. Det är nog vattentäta (!) skott mellan dessa två marknader. Dessutom är den ena marknaden närmast infinitisemal i storlek, inte minst i ett relativt perspektiv! D.v.s., priserna styrs nog mer av tillfälligheter, lägenhetspriser i Sthlm och etnologiska trender än av utbud och efterfrågan på en marknad med fri konkurrens.

Bankbonusar inom EU samt min intervju i tidningen Lundaekonomen!

2010-07-13T01:19:00.000-07:00

Jag är ansvarig endast inför gud och historien! (Caudillo de Espana)

Ansvar måste kunna utövas! Så hette artikeln i Lundaekonomen 2008:4 där jag intervjuades om bankkrisen m.m. (jag har helt glömt att referera till denna intervju här på bloggen så jag tänkte det var så dags nu två år senare i samband med EUs förändringar av regler kring bonusar i banker). Det är förstås inte jag som bestämt titeln men den sammanfattar ganska väl en ståndpunkt jag brukar inta, nämligen ”åt var och en vad han förtjänar! [En passus: detta ”filosofiska” påstående kan jämföras med kommunisternas gamla ”åt var och en vad han behöver”.]

I dagarna har EU (och dess för innan USA) beslutat om tuffa nya regler för bonusutbetalningar. Det är jag nöjd med (trots att jag kanske själv drabbas av detta en vacker dag.... :) ), inte minst som de nya reglerna helt överensstämmer med de förändringar jag efterlyste i Lundaekonoms-intervjun.

I min intervju 2008 ger jag följande förslag för hur bonussystemet borde reformeras: ”Hans Byström förordar därför ett annat bonussystem, där de anställda i stället för pengar får aktier i banken eller fondbolaget som de måste behålla ett visst antal år. Får de pengar ska dessa också låsas i ett antal år. Så om förlusterna uppväger vinsterna under dessa år så får man inget!”

Jag är mkt nöjd med att se att allt detta nu införs av EU med start i januari 2011:
• banker måste nu låsa 40-60% av bonusen i 3-5 år
• 50% av bonusen som betalas ut nu måste vara i aktier
• Om banken går under eller om den anställde orsakar förluster kan bonusen krävas tillbaks (Ansvar måste kunna utövas!)

Notera också det jag säger i intervjun om överreglering! Tyvärr är det precis där vi tycks ha hamnat nu! Notera också mina varningar om möjliga svenska husprisfall! Jag fortsätter att varna men med tanke på mitt track record vad gäller svenska huspriser så förstår jag om ingen lyssnar på mig! Pojken och vargen.........

Hans hemma i Sverige igen!

2010-07-06T09:54:00.000-07:00

Jag är nu tillbaks efter en mkt trevlig vecka i en mkt trevlig stad, nämligen Barcelona. Förutom det uppenbara, nämligen att Spanien är ett synnerligen trevligt land att turista i och att Barcelona är rena mini-Rio så tycker jag, precis som jag gjort en längre tid, att det verkar finnas en hel del orosmoln på det ekonomiska planet. OK, jag har inte gjort någon riktig research men påståenden som ”An accident waiting to happen” och ”Frånsprungen av tiden” tycker jag känns lämpliga att använda. Jag kan inte riktigt se var Spanien hör hemma i 2000-talet: jag menar, ska de konkurrera med andra laissez faire länder (skygglappsländer som jag kallar dem) som Brasilien, Indien och Kina eller ska de konkurrera med andra high tech/miljö/jämlikhets länder (cykelhjälmsländer som jag kallar dem) som Sverige, Holland och Tyskland? Vad jag är rädd för är att de inte klarar av att konkurrera med endera grupp av länder. Det är grundproblemet!

Vad mer? Bostadspriserna i Bcn tycks vara ganska lika de i Sthlm men då får man betydligt sämre kvalité för pengarna fast betydligt trevligare stad runt knuten. Det trista i sammanhanget är arbetslösheten och de betydligt lägre lönerna jämfört med Sthlm. Och jag tror ju huspriserna är för höga även i Stockholm! Det är ett (av flera) kortsiktiga probem!

Återigen, jag utger mig inte för att ha gjort någon fullständig research av situationen men som spontan hobby-observatör ser jag överlag flera problem med Spaniens ekonomiska politik. T.ex.
(i) Jag tror att regeringen överdrivit sin Keynesianska drive att bygga om allt som det möjligtvis går att bygga om. Det är byggnationer precis överallt i Bcn, varenda trottoar är uppgrävd och halva staden dammar av sand från utgrävningar av tunnelbanestationer o dyligt. Som om de inte byggt tillräckligt av improduktiv real estate…… Jag tror detta är fullständigt fel strategi i ett land genomsållat av dåliga lån! Spendera pengarna på att refinansiera bankerna i stället. Och på strukturella förändringar i massor.
(ii) Det är möjligt att den dåliga satsningen på strukturell utveckling, t.ex. utbildning, nu hunnit i fatt Spanien. Enligt statistik jag tycker mig komma ihåg att jag sett satsar de mycket mindre än oss i norr på utbildning och något i stil med en på tre gymnasister tar aldrig sin examen. Och antalet framstående universitet (och kända nationalekonomer för den delen) saknas fullständigt (detta vet jag i egenskap av expert). Den stora invandringen av outbildade till byggnadssektorn tycks inte heller vara ngn tillgång just nu. Jag har tjatat om detta många gånger tidigare: du kan inte exportera hyreshus oavsett hur många soltimmar de badar i!

Förutom dessa observationer har jag som turist noterat att stränderna (samt parker och kaféer) är fulla av ungdomar (15-25år) en helt vanlig vardagsförmiddag. OK, det är sommar och semestertider och de kanske har semester men oftast brukar väl studenter vilja ha sommarjobb? Jag förstår inte hur dessa till 50% arbetslösa (enligt officiell statistik) ska kunna försörja det ökande antalet pensionärer om 10-20 år. Dvs, i det långa perspektivet hade jag varit mycket försiktig med att placera i Spanien och faktum är att jag tror situationen är ganska lik i de andra PIGS länderna. Slutsats: trots att jag är medveten om den svaga kopplingen mellan BNP-tillväxt och aktievärderingar samt att Spanska aktier redan fallit en hel del så tror jag; om du är långsiktig och riskavert, gör rejäl research innan du bestämmer dig för att pensionsspara i syd-europeiska aktier!

Hans i Spanien!

2010-06-24T00:47:00.000-07:00

Jag är på väg till Barcelona för att presentera min artikel An Index to Evaluate Fund- and Fund Manager Performance och jag hoppas inte alltför många spanjorer läst min blogg de senaste åren.... :) Ni som gjort det vet ju vid det här laget att jag har varit skeptisk till den spanska ekonomiska situationen en längre tid. Se t.e.x. Spanska bostäder från 2008.

Ska bli spännande att se hur det ser ut på den ekonomiska fronten. Nu är Barcelona troligen den stad i spanien som klarat krisen bäst (liksom hela regionen Katalonien). Inte minst måste jag kolla upp bostadspriserna. Sist jag var där (fem år sedan) så klagade min spanske kollega på att han trots universitetslektorsjobb på en av världens bästa business schools (ESADE) inte hade råd med en hyfsat stor lägenhet på bra läge i centrala Barcelona. Undrar om han är nöjd nu!?

LIBOR, EURIBOR och de europeiska bankerna!

2010-06-14T04:51:00.000-07:00

Bankaktierna i euro-området har fallit med nästan 2/3 sedan toppen och med ungefär 50% sedan euron skapades för tio år sedan. Och credit default swap spreads för stora europeiska banker är mer eller mindre på en all-time high. Frågan man ställer sig är då förstås vad detta betyder för framtiden för bankaktier i Europa, och i förlängningen Sverige. Det kan ju vara lockande att slå till nu till de ”rea”priser vi ser på europeiska banker. Ska man, eller ska man inte, våga steget?

För att försöka svara på detta får man nog titta på fler indikatorer än bara aktier och CDSer och jag tänkte bara kort diskutera en sådan, Euribor-Libor spreaden. (För de av er som ej vet vad Libor och Euribor är finns en kort sammanfattning längst ner i bloggen.)

På sistone har spreaden mellan Euribor och Libor (båda med euro som valuta och med tre månaders löptid) stigit kraftigt. På ett år har denna spread gått från i pricip 0 punkter, där den ”alltid” legat, till 7 punkter! Euribor räntan (lite drygt 70 punkter) är alltså högre än Libor räntan (runt 65 punkter) och den enda tolkning man kan göra av detta är att europeiska banker är mer skeptiska till att låna ut till varann än London-banker. Eller åtminstone kräver de större kompensation.

Jag finner det lite märkligt, och lite skrämmande, att marknaden/bankerna ser på de europeiska bankerna på detta vis trots politikers och bankirers löften om att hälsan i det europeiska banksystenet är god, eller åtminstone inte så dålig som alla dessa indikatorer vill säga. Inte ens under 2008, efter Lehman Brothers-kollapsen såg vi Euribor-Libor spreadar över 2 punkter och även om CDS spreadar och börskurser på pappret ser bättre ut än då så är inte förbättringen signifikant. Naturligtvis är det PIGS-länderna, dvs Portugal-Italien-Grekland-Spanien, och deras bankrutta ekonomier som spökar och frågan vi alla vill ha svar på är förstås hur dessa länder ska kunna skapa ekonomisk tillväxt som är tillräckligt hög för att kunna betala av sin statsskuld. Jag tror inte PIGS-länderna kommer att lyckas med detta och följadkligen vågar jag inte heller köpa (mer?) bankaktier i Europa i nuläget! Vad gäller bankerna i Sverige är jag benägen att dra samma slutsats även om det är mindre tydligt här. Sveriges ekonomi står ju stadigare än Europas och det enda orosmoln jag ser här hemma (förutom smittoeffekten från Europa) är bostadsmarknaden och problemen där tror jag man lyckas täcka över ett bra tag till. Mer om detta en annan gång!

---------------------------------

-Libor: står för London Interbank Offered Rate och är ett genomsnitt av låneräntan ett drygt dussin banker i London kräver av andra banker i London när de lånar ut pengar över en viss tid. Det är alltså interbankräntan i London. Detta är en mycket viktig referensränta och den används t.ex. för swap och futures kontrakt och för allehanda lån till företag och hushåll.

-Euribor: står för Euro Interbank Offered Rate och är ett genomsnitt av låneräntan 50 banker inom euroområdet kräver av andra banker inom euroområdet när de lånar ut pengar över en viss tid. Det är alltså interbankräntan inom euroområdet. Detta är också en mycket viktig referensränta, precis som Libor, och använda också den för allehanda lån till företag och hushåll, fast inom euroområdet i stället för London.

Is the current turmoil a boon for exchange traded credit derivatives? - Part VIII

2010-05-31T00:31:00.000-07:00

One month after the Lehman Brothers and AIG collapses I wrote the following on this blog [Is the current turmoil a boon for exchange traded credit derivatives? - Part V, Oct 17, 2008]: .....As I stressed a month ago (17/9 AIG+CDS=SOS) I thought the collapse of AIG would be the start.....of the new era where counterparty risk would take center stage......

Now, at least one highly influential academic, Francis Longstaff at UCLA, has studied whether this actually happened (an increased focus on counterparty risk correct). The answer is yes, at least if one believes Longstaff et al. in COUNTERPARTY CREDIT RISK AND THE CREDIT DEFAULT SWAP MARKET

The authors find clear evidence of the Lehman default (which occurred two days before the AIG collapse) changing the behavior of dealers towards counterparty risk. Two quotes from Longstaff et al. are

“Surprisingly, we find that there is little evidence that dealer credit risk was priced in the CDS market prior to the Lehman bankruptcy………. This result is consistent with market sources indicating that the Lehman default highlighted the importance of a number of counterparty credit risks that had previously been largely ignored”.

and

“How should these results be interpreted? One possibility is that prior to the Lehman bankruptcy, the market viewed the practice of collateralization as fully effective in mitigating counterparty credit risk. Subsequently, however, the market underwent a regime shift as it realized that no firm was too large to fail and that there were numerous legal pitfalls inherent in even a collateralized counterparty relationship.”

I think that is really good news, if true, and I think there will be more written on this issue in the academic community. I do not have access to the great data set that Longstaff et al. have but if I did I am sure I could come up with some really nice studies that could be done.

Änglarnas stad i lågor!

2010-05-19T09:17:00.000-07:00

Vilken tråkig nyhetsdag! Först chockbeskedet från våra teutonska grannar där man förbjuder blankning av aktier, statsobligationer samt credit default swaps (vilket vanvett).... :( Och sedan nyhetsbilderna från “mitt” Bangkok! Affärskomplexet Central World tycks stå i brand och börsen (Stock Exchange of Thailand) likaså. Hundratals döda och skadade. Vilken chock!

Jag har tillbringat långa perioder i Bangkok som gästprofessor vid olika universitet och som turist och har lärt mig tycka mycket om denna kaotiska, förorenade och trafikerade metropol. Jag har också besökt börsen ett flertal gånger samt var varannan dag handlat på Central World!! Det gör det extra chockerande. Man kanske inte ska förstora upp det hela men man ska komma ihåg att detta inte är Kirgisistan eller Kongo, utan en av Asiens tigrar.

Vad som ska hända nu kan man förstås bara sia om. Oroväckande är dock att oron spritt sig till nordöstra Thailand med städerna Udon Thani och Khon Kaen. Thailändarna är ju "fredliga" av sig men samtidigt är det ett djupt ojämlikt land och egentligen har det ju bara varit en fråga om tid innan den bakomliggande konflikten mellan landsbygd och stad skulle komma upp till ytan. Det är väl bara att hoppas att saker lugnar ner sig. Synd bara att "demokratin" i Thailand fått sig en knäpp på näsan. Detta kan väl knappast vara bra för framtiden?

Apropå finans, detta är ju en finansblog, för den som funderar på att köpa aktiefonder med fokus på Thailand tycker jag först han/hon ska läsa min varnings-blog om Thailand (och Iran och Syd-Afrika) från April 2009 Fråga din bankman om han vet vem Abhisit Vejjajiva är! Notera att två av dessa länder haft gatustrider sedan mitt inlägg…….

Snart är vi alla moraliskt bankrutta!

2010-05-17T05:37:00.000-07:00

Jag brukar stolt och med stor säkerhet i rösten påstå att jag är marknadsfundamentalist och ideologisk kapitalist. Och lika säker som jag är på att fria marknader skapar välstånd och tillväxt, lika säker är jag på att centralplanering är av ondo. På sista tiden har jag dock börjat känna oro över att den fria marknadsekonomi vi tror oss leva i sedan ngt århundrade, eller som vi i alla fall tror kommer att infinna sig en vacker dag, är lika mycket av en utopi som den kommunism vi såg under ett halvt århundrade i t.ex. Sovjetunionen. En schimär helt enkelt.

Jag tänkte bara ta två små exempel för att peka på vad jag menar:

• Fria marknader bygger på att individer, företag och länder talar sanning.... Detta verkar dock komma på skam. OK, de flesta liberaler ser mellan fingrarna med statlig (nattväktarstaten) inblandning åtminstone för att försvara privat egendom. Men, om vi nu ska ha en stat, borde inte staten skydda oss mot stöld och förskingring (ofta begången av inhemska aktörer) likväl som den skyddar oss mot militära aggressioner från främmande makter. Leeson, Maddoff och Sir Stanford är bara toppen på isberget. Bakom dessa explicita stölder finns de mer subtila transfereringarna av kapital från rättmätiga ägare till ”tjuvar och banditer”. Centralbankernas artificiellt låga räntor flyttar kapital (helt orättmätigt) från sparare till låntagare och finansinspektionernas slapphänta behandling av banker flyttar kapital (helt orättmätigt) från skattebetalare till bankchefer/bankanställda. Samspelet mellan statliga institutioner, politikens värld och storkapitalet suddas ut (Stockholmssyndromet?) och de som har tillträde till denna inre cirkel berikar sig på outsiderns bekostnad. Och på kuppen förlorar prismekanismen sin viktiga roll!

• Fria marknader bygger på att den som satsar på fel häst förlorar sina pengar.... Är det verkligen någon som tror att detta gäller längre? Banksystemet, husköpare, Grekland,…. osv. Bail-out listan kan göras lång. Alltför lång. Hur liberalt är egentligen ett system där risktagare (så fort de utgör en politisk/svågerpolitisk kritisk massa) inte längre tillåts förlora kapital och där oskyldiga får stå för notan? Varför tvingas inte husköpare som utan insikt satsar flera årslöner på en tillgång med osäkert framtida värde, bankirer som spelat K2-högt med andras pengar och länder som levt över sina tillgångar i decennier betala för sina gärningar? Varför ska bail-outs och moral hazard-skapande politik rädda deras skinn om och om igen?

Jag är rädd att detta tummande på den fria marknadskapitalismen inte bara kommer att leda oss över ruinens brant utan dessutom kommer att skapa en befolkning av moraliskt bankrutta individer. Rättvisa och individuellt ansvarstagande kastas överbord i stället för att halas till mastens topp!

Valutor under press - Del II

2010-05-06T02:10:00.000-07:00

Jag tillhör den skara som kan gotta sig åt att ha prickat helt rätt vad gäller euro-problemen vi nu observerar på marknaden. Redan under 2008 (se Valutor under press, Nov 19, 2008), d.v.s. för 18 månader sedan, skrev jag t.ex. följande:

........Vad värre är är att jag tror på möjliga problem även för euron (både vad gäller priset på valutan och för samarbetet som sådant)! Få verkar idag tro att eurosamarbetet står inför så svåra utmaningar att vissa länder kommer att fundera på att lämna euron. Det gör dock jag. Jag tror vissa länder (Italien, Spanien, Grekland, Irland?) kommer att få mycket mer problem än andra (Tyskland, Finland?) och att det åtminstone kommer göra att vi under snart kommer att få se rubriker i tidningarna likt ”Italien tvingas kanske ge upp euron!”. I värsta fall kanske ordet ”kanske” utelämas i rubrikerna......... [High on Finance, Nov 19, 2008]

I samma artikel pekade jag ut Estland och Danmark som länder med valutor som var övervärderade mot svenska kronan. Jag får dock erkänna att jag ofta tycks ha rätt i sak men ändå inte lyckas tjäna så mkt på mina prediktioner. Åtminstone inte i det korta perspektivet. Ta t.ex. Estland: även om det mycket riktigt stormade rejält ett tag efter min prediktion så föll ju inte peggen. Dvs ONLY A SMALL PROFIT FOR ME (4% årlig avkastning)! Och ta Danmark: även om svenska kronan mkt riktigt förstärkts något (från 1.3639 till 1.3047) så är det ju inte diekt ngn lysande trade….. Dvs ONLY A SMALL PROFIT FOR ME (3% årlig avkastning)! Frågan är om samma sak ska hända med euron. Sedan min prediktion har euron försvagats, men inte dramatiskt (från 10.40 till 9.70).Dvs ONLY A SMALL PROFIT FOR ME (4% årlig avkastning)! Dvs trots att jag hade rätt när jag sa att vi snart skulle få läsa rubriker likt ”Italien tvingas kanske ge upp euron” så har jag ej gjort en "Soros" eller "Paulson".

Det ska dock kommas ihåg att jag fortsätter (hypotetiskt förstås då jag aldrig avslöjar vad jag egentligen köper/säljer) att shorta baltiska valutor och danska kronor och euron! Dvs, spelet är inte över än. Jag nöjer mig inte med de (teoretiska) småsmulor jag fått hittills!

Jag tror på en fortsatt förstärkning av SEK!

Har marknaden blivit MINDRE effektiv med tiden?

2010-04-27T05:14:00.000-07:00

Effektiva marknadshypotesen är under attack. Ingen tror längre på att (aktie)marknaden alltid har rätt, d.v.s. att den är effektiv. Som ”bevis” på att marknaden har haft fel tas den senaste tidens repetitiva boom-to-bust beteendet på aktiemarknaden. Jag är benägen att hålla med men samtidigt är jag väl medveten om marknadens tidigare uppvisande av ”allvetande”. Ta t.ex. den brittiska aktiemarknadens slutliga vändning uppåt redan under sommaren 1940, innan Battle of Britain (korrekt i efterhand men till synes märkligt vid tidpunkten), eller den tyska aktiemarknadens slutliga vändning nedåt redan under hösten 1941, när tyska Wehrmacht verkade oövervinneligt (korrekt i efterhand men till synes märkligt vid tidpunkten), eller den amerikanska aktiemarknadens slutliga vändning uppåt under sommaren 1942, efter slaget vid Midway (korrekt i efterhand men till synes märkligt vid tidpunkten)!

OK, I ljuset av detta, kan det kanske vara så att marknaden blivit mindre, i stället för mer, effektiv med tiden? Detta skulle gå på tvärs med den allmänna åsikten om att marknader blir mer och mer effektiva med tiden!

Jag håller inte detta för omöjligt (även om det är ett long shot) och mitt förslag till varför så skulle kunna vara fallet, vilket förstås är långt från bevisat, är de institutionella placerarnas dominans på marknaden! För 50 år sedan hade institutioner inte samma grepp om marknaden och det utbredda (miss)bruket av agenter för förvaltningen av principalens kapital, med alla dess incitamentsproblem, kanske kan leda till långa perioder av felprissättningar på marknaden. Ett exempel är betydelsen av relativa performance mått i stället för absoluta vilket kan uppmuntra till trendföljande beteende och skrämma bort “contrarian” beteende.

Min fråga är alltså: kan det vara så att “bankernas” lekande med dina och mina pengar gjort marknaden mindre ineffektiv? Min poäng är förstås att marknaden bara är effektiv om aktörernas åsikter divergerar, inte om de alla har samma åsikt. The Wisdom of Crowds ersätts annars med The Madness of Crowds!!!

Goldman, Chutzpah & Sachs!

2010-04-20T01:51:00.000-07:00

SEC filing a lawsuit against Goldman & Sachs (GS) for securities fraud is clearly the news of the week (except for the (c)ash cloud delivered by Iceland to its European friends….). And no wonder! It is far from clear what the end result will be.

Even ignoring possible additional information that will leak out over the coming weeks, and ignoring any emotional or political interference with the legal procedure, I think it is very hard to tell whether GS actually has done anything wrong!

If we assume that the news available in yesterday´s media tells us the true story then the situation is the following: GS has helped John Paulson (the billionaire hedge fund manager) to go short in a number of mortgage-backed securities in a very convenient way (I wish I had had the opportunity back in 2006…). By bundling together a number of credit default swaps in one portfolio (the so-called synthetic CDO) and then taking the short end of this structure (which is perfectly OK) then Paulson managed to profit from the fall in house prices in the US. Someone had to take the long end, of course, and in this case the main buyer seems to have been a German bank called IKB. As it turned out, the "coglione" in this deal was IKB.....

Of course, if GS had informed the long investors that the famous Mr Paulson was on the short end, then they would probably not have bought the CDO. The question now, however, is whether one should REQUIRE GS to tell the investors that this was the case. Should one require one advanced institutional investor to inform another advanced institutional investor who is the counterparty to the deal? I DON´T KNOW!! If the buyer was a retail investor, then YES, GS should probably have had to tell the investor that the assets in the CDO pool were chosen by some wise guy in order to be as credit-risky as possible! However, I think IKB, and any other investment bank, should be perfectly capable to tell on their own whether assets are worth buying or not! They don’t need GS to tell them that. (There are some claims that GS told IKB that Paulson were going to be long the structure. That seems to have been a lie and that is not OK, of course. However, again, it is up to IKB to make the decision to buy or not, and it is quite pathetic to claim that the decision was based entirely on the actions of Paulson.)

Anyway, I am not a big fan of big investment banks playing with tax-payers money and paying half of their profits (but not half the losses) to their employees and I am happy to see them (and their share prices) getting hammered. However, I doubt that this is the right way to attack them. They should simply be closed down and reopened as partnerships! Preferably tomorrow!

A new liquidity tool!

2010-04-19T02:14:00.000-07:00

Markit is about to offer a new “liquidity score” on corporate bonds and credit default swaps! I like that innovation and I see it as an example of how the market can come up with new solutions to problems if they really want to (perhaps with a kick in the a-s if needed…..)!

One important reason for the launch of this new tool is of course the regulators' sudden attention to liquidity risk, and Markit is supposed to use bid-ask spreads together with dealer information to create the five-graded liquidity score. They also plan to score asset-backed securities in the future. I am curious about whether the score will be a true success, such as many of the other Markit products such as iTraxx, or if the scores will simply be too coarse or too narrowly distributed around the center grade (3)? I am simply afraid that liquidity simply isn’t properly priced by the market (bid-ask spread). If that is a fact, are there profitable trading strategies to apply here?

Se upp så inte din bank också byter ut dina fonder utan din vetskap!!

2010-04-12T01:59:00.000-07:00

Nu har jag lärt mig ett nytt problem med fondsparande. Fondförvaltare kan byta ut din fond mot en annan ”liknande” fond om de vill! Med kort varsel och md ett minimum av information till dig, d.v.s. till ägaren av fonden. Och liknande betyder inte alltid liknande.....Mycket irriterande!

Detta hände mig härom veckan då en Tysklandsfond jag hade på en bank som jag i nuläget ej vill hänga ut (alla banker är säkert lika goda kålsupare) och därför kallar Pucko Bank plötsligt visade sig ha bytts ut mot en Europe Small Cap fond!! Lagom lika!!! Alla som läst min blogg vet att jag inte likställer tyska aktier med europeiska aktier.... Den enda information jag fått var ett meddelande till en mail-inbox hos Pucko Bank som jag aldrig läser eftersom de normalt är helt ointressanta och av karaktären ”köp ditten eller datten av oss nu innan det är för sent”..... Ett ytterligare problem är att fonden inte förvaltas av Pucko Bank utan av ett fondbolag, Parasit Fonder kallad i denna blogg, i Danmark men med juridiskt säte i Luxemburg.

Hur kan det då komma sig att de får göra så här, för det får de, även din bank!!! Jo, gången är den att fondbolaget kontaktar finansinspektionen, i detta fall inspektionen i Luxemburg, med en förfrågan om att få flytta fondmedlen till en annan fond eller slå samman dem. För att få tillstånd måste den nya fonden vara liknande och det är här ett stort problem dyker upp. Vad är liknande? Och är två liknande fonder lika också ett halvår senare när bytet verkligen sker (handläggningstiden kan säkert vara lång ibland)?

Jag har nu pratat med en handfull människor på finansinspektionen, banken och fondbolaget och en del förstår mina problem medan andra inte gör det. Jag tycker dock att Pucko Bank svikit mig genom att inte ge mig tillräcklig information och Parasit Fonder har svikit mig genom att flytta mina pengar till en fond som tydligt är annorlunda än den jag köpt och som jag inte vill ha. Även finansinspektionen i Luxemburg har svikit mig genom att godkänna bytet från en fond (Tyskland) till en annorlunda fond (med 22.61% tyska bolag).
Jag tycker detta är ett problem som finansinspektionen skulle ta tag i och att bara den som ger sitt medgivande ska vara med i fondbytet och att alla andra ska få sina fondpengar insatta på sitt konto om fonden läggs ner. Tills finansinspektionen ändrat detta så är lösningen på problemet att ofta, åtminstone en gång i veckan, logga in på bankens websida och läsa alla, d.v.s. alla, meddelanden. Tråkigt, tjatigt, inte alltid möjligt (typ om du reser i Kina), och enligt min mening en stor nackdel med fondspanade!

Epilog: Jag har sedan detta hände sålt mina Europe Small Cap fonder i Parasit Fonder och kommer aldrig mer köpa deras fonder. Jag köpte istället nya Tysklandsfonder hos Fidelity (med det namnet kan de väl inte svika mig….). Depån hos Pucko Bank hade jag tänkt expandera till ett proffesionellt tradingsystem men det kommer inte att hända nu. Får försöka med ngn konkurrent.

Är ni trötta på låga bankräntor? – Del VI

2010-04-05T01:53:00.000-07:00

Som den som läst min blog ett tag vet så har jag tjatat en del under 2009 om att staten skulle/borde ge sig in i finansieringen av småföretag i Sverige. Läs t.ex. Är ni trötta på låga bankräntor? från februari förra året där jag föreslår mina Svenska Tiger-lån.

Nu verkar det som fler insett det nödvändiga i att staten ger sig in i denna "business" och det tycker jag är kul. Marcus Wallenberg m.fl. skriver om sitt förslag, vilket skiljer sig från mitt genom att utgöra equity i stället för debt, i gårdagens Dagens Nyheter. Se artikeln här Staten och kapitalet bör skapa nya fonder

Hoppas både stat och kapital nappar! ".......Sida vid sida, tillsammans kan dom hjälpas åt....."

Kakaopriserna är tillbaks på 70-talets nivåer!

2010-03-25T02:02:00.000-07:00

Jag brukar säga att jag kan leva på frukt och mörk choklad! Och faktum är att jag tidvis faktiskt testat att leva efter mina principer. Jag minns t.ex. en 38 timmar lång bussresa genom västra Mexiko, i min något impulsiva och naiva ungdom, där jag bara hade ett par Hershey chokladkakor med mig. Jag köpte frukt i massor längs vägen och överlevde resan utan några som helst men. Och i lumpen hade jag alltid ett par 200g mörka Marabou chokladkaor i ena ammunitionsväskan (som så många hatade jag att rengöra k-pisten och fingerade hellre skjutande) och tiotalet apelsiner i min radio-terrängbil (TGB11-radio) med mig ut på fältövningarna. Detta var bättre än de hårda oskalade potatisar med broskfulla fläskskivor och genomskinlig sky som typiskt stod på menyn. Och så slapp man diska snuskburken…….

Jag äter även i mer normala omständigheter mörk choklad varje dag. Varje dag! Möjligen kan det vara en eller ett par dagar per år där jag av ngn anledning ej äter choklad. Möjligen!

OK, med informationen ovan i bagaget kanske ni förstår att jag inte är så förtjust i det rally vi sett på kakaomarknaden de senaste tre åren. Sedan 2006 har kakaopriset nästan tredubblats och då den choklad jag äter innehåller åtminstone 60% kakao innebär det att jag får svårare och svårare att hitta god choklad. Visst, chokladen på ICA har inte blivit så mkt dyrare, det är riktigt. Men problemet är att den blivit mindre god!! Det är uppenbart för oss experter att kakaoinnehållet både sjunkit i % och, framförallt, sjunkit i kvalité. Jag skulle t.ex. inte röra Marabous mörka choklad idag. Fullständigt oätlig smördeg! Precis som de flesta s.k. fair trade kakao produkterna som är en ren skymf såväl mot chokladälskare som mot kakaoodlare.

Referenspriset för kakao, Cocoa ICCO, nådde nyligen $3500, vilket är en uppgång på över 30% på ett år och ett 30-års högsta! [Se grafen där Cocoa-ICCO priset i USD plottats från 1985 till 2010.] Vad beror då detta på? Jo, det är förstås mer ett utbudsproblem än ett efterfrågeproblem. De största kakaoproducenterna i världen finns i västra Afrika (t.ex. Elfensbenskusten och Ghana). Ungeför 2/3 av alla kakao kommer från dessa länder och problemet är att många av kakaoplantagerna i dessa länder blivit gamla och improduktiva som följd av tidigare låga kakaopriser, avsaknad av jordbruksreformer och investeringar samt krig och fattigdom. Till detta kommer väderfenomen som El Nino som åtminstone tillfälligt slagit ut en del kakaoproduktion i såväl Sydamerika, Asien som Afrika.

Min prediktion är dock att investeringar i kakaoproduktion kommer att öka framöver. Inte minst som ett resultat av de höga priserna. Även Kinas ökade smak för choklad samt ökade inblandning i Afrikas affärer torde ha positiva effekter på produktiviteten på kakaoplantagerna. I sammanhanget kan nämnas att jag redan för sex år sedan drömde om att äga en liten kakaoplantage (de flesta plantager är små) någonstans i världen. Se min intervju i tidningen Lundtan Nr 58, 2004 Chokladkonnässör med känsla för ekonomi Jag skulle slagit till!!!! Priserna på plantager har gått upp kraftigt sedan dess och jag hade dessutom sluppit oroa mig för min egen konsumtion. Jag tror dock inte det är för sent. Det tar flera år för kakaoträden att bära frukt och sedan tar det ytterligare tid för dem att bli dugliga för chokladtillverkning.

En nordeuropeisk Krona?

2010-03-18T01:36:00.000-07:00

Wolfgang Muchau skrev en jätteintressant artikel i Financial Times häromdagen "Shrink the eurozone, or create a fiscal union“. Artikeln handlar egentligen mest om vad den tyska finansministern Wolfgang Schäuble har för egentlig avsikt med att föreslå en europeisk valutafond (EMF). Jag har hela tiden tänkt att det kanske var ett sätt att svetsa samman euro-zonen och EU och såg det som ett steg tillbaks i Tysklands ganska aggressiva kritik av andra euro-länder och deras ekonomier. Dock, tesen Munchau lyfter fram är i stället att det kan vara ett smart sätt att möjliggöra för länder att lämna euron utan att lämna EU. Det skulle alltså vara en rökridå! Jag är ej tillräckligt påläst om euro-samarbetets juridiska och konstitutionella detaljapparat men emotser med förtjusning vidare diskussioner kring detta framöver.

Personligen skulle jag bli nöjd eftersom jag hittills tagit Tysklands parti, se tidigare inlägg på min blog, och såg Schäubles tidigare reträtt som en motgång för oss båda. Dock, Munchau nämner bara att EMF kanske kan vara en rökridå för att kunna kasta ut länder som Grekland ur euron, inte att det kanske kan vara ett sätt för självaste Tyskland att lämna euron!!!!! Kan det vara det?

Jag medger att det är lättare att tycka illa om euron idag än under tiden för Lehman Brother-kollapsen (personligen har jag en weak spot för Aussies och Loonies men det är en annan historia) men även när jag försöker att ha ett strikt objektivt helikopterperspektiv på det hela så känns det som om en valutaunion mellan Tyskland, Holland, Finland, Danmark och Sverige skulle vara ett bättre alternativ än både en svensk skvalpkrona och ett svenskt eurodeltagande. Eller? Det är klart, politiskt är detta förstås helt osannolikt och politiskt har ju kontinenten inkl. sverige levt på second-best eller third-best lösningar så länge man kan minnas. Men men, man ska aldrig säga aldrig..... Det borde vi ha lärt oss av de senaste årens alla fadäser. Om dessutom Norge skulle joina så skulle vi kunna ha en riktigt stark nordisk Krona! (tyskarna vurmar ju som bekant för vårt kungahus så kanske det skulle gå att sälja på dem namnet Krona på denna nya valuta.......)

Tills dess: jag hoppas ni har er pensionsförsäkring i Loonies eller Aussies.......

Lastfartyg och dess finansiella betydelse – Del II

2010-03-11T02:40:00.000-08:00

Som jag kommenterat tidigare så är den viktigaste parametern att ha koll på när man pratar om lastfartyg det så kallade Baltic Dry Index. Detta index har funnits i hela 25 år och är ett index som refekterar kostnaden för att frakta dry bulk (kol, järnmalm etc.) över haven. Mer exakt baseras indexet på dagliga charterpriser noterade hos skeppsmäklare i London för ett genomsnitt av representativa rutter. Som en del av er säkert vet har detta index varit mkt volatilt den senaste tiden och under krisen såg man som värst ett fall från toppen på hela 99%!

En tanke bara: detta index har en längre tid använts som ett mått på global ekonomisk aktivitet. Detta baserade sig på att utbudet av lastfartyg var relativt konstant över tiden (bl.a. då det tar lång tid att tillverka ett fartyg). Indexet var då ett mått på efterfrågan på råvaror. De senaste årens överproduktion av lastfartyg kommer dock kanske ändra på detta. Med andra ord, även om BDI kommer att ge oss priset på att transportera dry bulk så kommer inte längre detta pris att fullt reflektera efterfrågetrycket i ekonomin. Ett lågt index kan t.ex. vara ett tecken på för många fartyg snarare än stor efterfrågan på transpoter.

Värt att tänka på?

If Greece wants my money then I want their islands! – Part III

2010-03-04T05:12:00.000-08:00

Yesterday two CDU MPs in the German parliament suggested exactly what I suggested two weeks ago: Greece, sell your islands! Interesting!

See the article Tyskt råd till Grekland: "Sälj några öar" in DI today (Friday March 4)!

Or in the original German article Griechenland soll Inseln verkaufen (Friday March 4)!. Here the MP says:

"Griechenland besitze Gebäude, Firmen und unbewohnte Inseln, die für die Schuldentilgung eingesetzt werden könnten. Ein Bankrotteur muss alles, was er hat, zu Geld machen, um seine Gläubiger zu bedienen".

Exactly my point in my old blog! Perhaps he has read it?

Burger King << McDonalds

2010-03-03T02:45:00.000-08:00

Hur mycket större tror ni McDonalds är jämfört med Burger King? Jag blev rätt förvånad härom dagen när jag såg att McD har 31000 restauranger och BK bara har 12000. Dvs nästan en faktor tre. Och ännu mer förvånad blev jag när jag läste att McD sålde nästan tio ggr mer än BK! En faktor tio, det hade jag aldrig trott.

Hemma I USA är skillnaden inte lika stor. Där har McD bara knappt dubbelt så många restauranger som BK. Även i Tyskland, en av Burger Kings viktigaste marknader, har McDonalds bara dubbelt så många restauranger som Burger King. Mer frapperande, dock, är att BK bara har 25 restauranger i Kina mot McDs 1000! Snacka om olika strategi. Jag undrar vad det beror på? Kanske min gamle vän Björn i Kina kan svara på det (om han nu kommer åt bloggen I peking denna vecka vill säga).

En annan skillnad som man kanske inte tänker på som vanlig konsument är att Burger Kings restauranger är äldre (genomsnitt 25år) och slitnare än McDonalds (genomsnitt 18år).

McD öppnade sin första restaurang 15 år före BK (1940 jämfört med 1954). Dock, medan Big Mac kom till 1967 så introducerades Whopper redan redan tio år tidigare, 1957.

Osv osv….

OK, vad är anledningen till att jag nämner allt detta. Jo, jag försöker komma på varför McD har gått så mkt bättre än BK (sägs det) under kreditkrisen. Se på aktiekursen t.ex. Medan BK har fallit 25% på två år har McD gått upp sådär en 7%! Jag hade trott att de båda borde ha klarat krisen ganska bra även om t.ex. amerikaner troligen har minskat sitt mer regelbunda snabbköpsbesökande något. Själv är jag ganska likgiltig inför om jag ska köpa mina hamburgare på McD eller på BK. Jag äter uteslutande hos dessa snabbmatskedjor på mina utlandsresor (då jag ser dem som mycket bra, smidiga och snabba men kanske inte alltid så aptitliga alternativ till de lokala förmågorna) och kan inte påstå att jag ser det uppenbara i att McDonalds gör större vinster än BK per anställd. De är ungefär lika goda, lika onyttiga och lika billiga om ni frågar mig. Lika väsniga lokaler med likande kundklientel och (möjligen då) ngt nyare och bekvämare stolar på McD (även om jag ej tänkt på det).

Jag ska fortsätta mitt funderande på denna mkt viktiga fråga………

[källor: Wikipedia, WSJ, FT, Yahoo Finance]

PS. Dock, min enda riktigt dåliga burgarerfarenhet har jag från Burger King! På Bourbon Street i New Orleans fick jag en Whopper som faktiskt smakade ganska illa. Efter ett par tuggor var jag tvungen att kolla om det var ngn ny äcklig dressing/sås/majonäs som de lagt I av misstag. Till min förvåning var själva köttbiten delat I fyra-fem halvbrända och mkt trasiga bitar som kocken hjälpligt försökt lappa ihop till en burgare. Troligen hade han tappat den på golvet och hoppats på att ingen skulle märka det. Burgaren hittade snabbt tillbaks till golvet………

If Greece wants my money then I want their islands! – Part II

2010-02-25T00:50:00.000-08:00

The day after my last entry, see below, Financial Times (Saturday, Feb 20) published a piece called “Pay up for the glory that was Greece”. Interestingly, that article touches upon my idea of Greece raising equity!

The, not entirely serious….., idea in the article is that Greece should start charging for what their ancestors gave to society thousands of years ago. Things that they invented, and that the world uses on a daily basis, such as the Pythagorean theorem, maps and even the word Nike, should be acknowledged (financially)!

Put differently, Greece should start selling their assets, and stop giving them away for free. OK, Greece might have more of these inventions than other countries but, still, I think it will be a Herculean task...... :)

If Greece wants my money then I want their islands!

2010-02-19T00:53:00.000-08:00

It looks like Greece has some serious problems (solidity problems as well as liquidity problems). Unfortunately, for me as a Swede, Greece is part of the EU and unfortunately for countries like Germany, Greece is part of the euro-area. This means that we feel the need to help them out somehow (financially). And not only out of solidarity but also out of pure old egoism; put simply, we may very well go down together with Greece since a collapse of Greece might spook the market into forcing other larger euro-countries like Spain and Italy down on their knees.

Now, of course, this risk is much smaller for Sweden than Germany since Sweden is not in the euro-zone. Therefore, realistically speaking, we should not feel the same urge to support Greece financially as Germany, Finland or France. In fact, I doubt that we should help them out at all. The moral hazard situation created by such an intervention would make the US led bail-out of the banking system look like a stroll in the park.

So, my suggestion is the following: why on earth is no-one mentioning the possibility of Greece selling off some of its assets? I mean, that´s what a company on the verge of bankruptcy would do. It would start to sell off parts to be able to solve its liquidity problems. And then, when that problem is solved, it would turn to long-term survival and solidity issues. Why shouldn’t any sovereign (at least if it is not in the eueo-zone) intended to help out Greece demand the same thing? If they get my tax money, I want something in return! I have not got anything out of my earlier EU transfer payments to countries like Greece. The only thing I got was expensive vacations with inflated euro-prices paid with deflated Swedish currency. Enough is enough!

So my suggestions are the following:
1) Either they get an injection of equity and I get some of their future tourist income through direct ownership in hotels, beaches and olive-oil farms. Or perhaps their banks and insurance companies. Or, even more exotic, I get parts of the future tax payments. In that way there would be the added advantage of the force of market discipline on Greek tax collection. That seems to be needed if one should believe what is written in the media. And Greek governments seem to be familiar already with borrowing now and letting their kids pay back in the future (the Goldman deal...)
2) Or they get a fully secured loan backed by hard and carefully ring-fenced assets. If the Greeks want to use securitization as a tool the government seems to be familiar with that already and they also seems to have the required fixed-income Goldman connections lined up.... :)

Konferens i London! – Del II

2010-02-10T02:08:00.000-08:00

* Konferensen var mkt bra! Tydligen är det en hel del hedgefonder i London som försöker använda nyheter på ett mekaniskt (maskinnära) vis för att tjäna pengar. Jag tycker detta är intressant och det är ju lite det jag diskuterar i mitt papper (se gamla bloggen). Företag som Reuters har nappat på denna trend och erbjuder nyheter strukturerade för att datorer ska läsa dem och med en massa trevliga möjligheter för användaren att försöka hitta just de signaler i bruset av nyhetskategorier som man kan tjäna pengar på. Ett nytt verktyg helt enkelt! Precis som snabba brevduvor hjälpte N. Rothschild att tjäna pengar på Waterloo innan ngn annan gjorde det och snabbt telegraf-användande hjälpte traders för hundra år sedan att hinna före marknaden som helhet. Mkt spännande! [Jag antar att det krävs ett 3e världskrig med elektromagnetiska pulser som slår ut all elektronik för att jag ska ha en edge på marknaden. Jag var en hyfsat duktig telegrafist i armén och kunde både sända och ta emot mer än hundra Morse-tecken i minuten med en gammal hederlig telegrafnyckel. Idag skickar datorer förstås lika många tecken på en nanosekund………]

* Jag hittade min Barbour International jacka. Det blev en svart Trial modell. Jag tycker den med guldknappar är lite för prålig och den nya Metallic i mer normalt material känns mindre gedigen. Det ska vara vaxad bomull, det är ju hela poängen! [Jag ber om ursäkt för denna produktdiskussion. Jag brukar inte diskutera konsumtion på denna blog och kommer inte att göra det framöver heller.]

Spanien + AAA = inte sant – Del II

2010-02-05T01:12:00.000-08:00

Problemen i Spanien har den senaste veckan börjat hörsammas i media och på marknaderna på allvar. Det är så dags! Som den som följt min blog en längre tid vet så har jag varnat för problem i Spanien i snart två år nu. Jag har inte förstått att den ”allsmäktiga och allvetande marknaden” inte tidigare uppmärksammat Spaniens stora problem. Visst, det har kommit nedgraderingar och aktieprisjusteringar men så fort tåget tenderat att spåra ur så har situationen talats tillbaks upp på spåret igen. Förr eller senare måste ngt ge vika tycker jag.

För lite drygt ett år sedan skrev jag följande inlägg här på bloggen:
”För att tydliggöra ytterligare så tycker jag bara ett (större) euro-land förtjänar sin AAA rating och det är Tyskland! (Att jag betonar Spanien är för att jag länge varit mer skeptisk till Spanien än marknaden som helhet [är]. Grekland är förstås flera resor värre men det vet ju alla.) Vi kommer nog att få se en ström av nedgraderingar i Europa och till slut kanske vi t.o.m. får se ett euro-land som ställer in sina betalningar! Detta scenario, om än inte det mest troliga scenariot, tar åtminstone jag med i mina investeringsbeslut!”

Jag står fast vid vart enda ord. Det ska också nämnas att väldigt få diskuterade euro-länder som skulle ställa in sina betalningar för ett år sedan!!

OK, vad gäller för Spanien och framtiden?
- För det första är det viktigt att notera att Spanien är en fyra ggr så stor ekonomi som Grekland. Det gör det så mkt värre om Spanien får problem än om lilla Grekland får det. Detta påverkar euro-zonens möjligheter att rädda Spanien vid behov.
- Spaniens ekonomi är väldigt lik ett "u-lands" ekonomi! Innan krisen utgjorde Spaniens turistindustri 12% av BNP och byggnadssektorn 18% av BNP! Och arbetslösheten är idag anmärkningsvärda 20%!
- Nästa år tror IMF att Spanien blir det enda i-land som inte kommer att ha positiv tillväxt. OK, man ska ta sådana prediktioner med en nypa salt, men ändå.
- Även om de spanska bankerna besparats värdepapperiseringsproblemen vi sett annorstädes tror jag de dåliga lånen i spanska banker kommer att öka ytterligare under 2010. Spanska bostadsmarknaden har nog ej nått botten än.
- Att inte kunna devalvera i Spaniens situation är kanske bra för vissa spanska rentiers men inte för medel-spanjoren.

Slutsats: även om man alltid ska köpa när andra säljer så tror jag man ska vänta lite till med spanska investeringar. Och med övriga euro-investeringar också för den delen. Det är helt enkelt för många länder i euro-zonen med "u-lands-lika" ekonomier för att det ska kännas prisvärt idag!

Konferens i London!

2010-01-29T00:25:00.000-08:00

Förra bloggen handlade ju om mitt papper om nyhetsvolymer och dess koppling till aktiemarknadsvolatiliteten. Byström, H., (2009), News Aggregators, Volatility and the Stock Market, Economics Bulletin 29 (4), 2009, pp 2679-2688. Denna typ av forskning är helt ny, dvs sättet att mäta nyhetsvolymer är nytt, och jag ska till en konferens i London nästa vecka som handlar just om detta, länk. Ska bli kul att se om jag får några nya forsknings-idéer eller trading-tips.

Ska också passa på att se om jag hittar en snygg Barbour International som jag kan ha när jag susar runt på min vespa/scooter. Man kanske inte sparar så mkt pengar på att köpa den i england men tillfredställelsen med att dra fiina prettoaffärerna [de enda som saluför Barbour] här hemma i Sverige vid näsan är desto större……

Google News - the news aggregator!

2010-01-26T03:48:00.000-08:00

I am not only interested in credit risk and credit derivatives but my research also focuses on financial stability, performance measures, commercial microfinance, and market behavior in general. Moreover, I have also written the first (as far as I know) academic paper on the use of news aggregators in finance. In the paper

Byström, H., (2009), News Aggregators, Volatility and the Stock Market, Economics Bulletin 29 (4), 2009, pp 2679-2688.

I discuss how news aggregators can be used in a financial context. More exactly, I show that the number of news hits in Google News containing the phrase “stock market” or “stock market crash” is significantly related to stock market volatility! That is, news and volatility seem to be related to each other, as expected. See the link to the paper here.

News aggregators such as Google News are really nice tools to swiftly collect news on a certain topic onto one single web page. My application is just an example and I think there are many other avenues where news aggregators could be useful. In research as well as in trading. Here is the link! Google News

Lastfartyg och dess finansiella betydelse

2010-01-19T00:46:00.000-08:00

Här kommer lite mer finansallmänbildning! Jag tänkte att de flesta av er kanske inte är så insatta i fraktfartygsbranschen (det är inte jag heller) och dess betydelse för finansmarknader i övrigt. Jag har tidigare diskuterat té och kaffe och deras egenskaper sett ur en investerares synvinkel. Som investerare måste man ha kolla på mycket förutom aktiekurser och marknadsräntor och faktum är att kostnaden för att frakta råvaror, som kaffe, över världshaven är en sådan viktig faktor.

Dessa är de viktigaste typerna av fartyg:

-dry bulk ships
-container ships
-oil tankers

I denna blog ska jag nöja mig med att prata om rena lastfartyg (dry bulk) och sedan återkomma till oljetankers och kontainerfartyg någon annan gång.

Den viktigaste parametern att ha koll på när man pratar om lastfartyg är helt klart det så kallade Baltic Dry Indexet. Detta index har funnits i hela 25 år och är ett index som refekterar kostnaden för att frakta dry bulk (kol, järnmalm etc.) över haven. Mer exakt baseras indexet på dagliga charterpriser noterade hos skeppsmäklare i London för ett genomsnitt av representativa rutter. Som en del av er säkert vet har detta index varit mkt volatilt den senaste tiden och under krisen såg man som värst ett fall från toppen på hela 99%! När det var som billigast kunde man hyra ett gigantiskt s.k. Capesize fartyg för typ 20000kr/dygn (jämfört med mer normala halvmiljonen eller så). D.v.s. bratsen kunde ha sina förfester på ett 700-fots lastfartyg i stället för på sin lilla 42-fots Storebro SkyCruiser!!!!

Baltic Dry Index beräknas för alla farygsstorlekar så det kan vara på plats att lista de olika lastfartygsklasserna (från störst till minst):

-Capesize (80000+ ton) Dessa fartyg är så stora att de varken går igenom Panama- eller Suez kanalen. De måste alltså runda ”the Capes” (Afrika och Sydamerika). Därav namnet.
-Panamax (60000-80000 ton) Dessa fartyg går precis igenom Panama- och Suez kanalen. Därav namnet.
-Supramax (35000-60000 ton) Dessa fartyg är havets motsvarighet till Volvo V70 i dagens Sverige. Vad namnet betyder känner jag inte till…….
-Handysize (60000-80000 ton) Detta är arbetshästen på havet! Det finns tusentals av detta fartyg och det är det vanligaste dry bulk fartyget. Som namnet avslöjar så är det en liten smidig farygstyp; folkabubblan på havet!

För att avsluta det hela vill jag återigen betona att den smarta inveteraren inte bara kan få utlopp för sina tradingidéer genom att trada direkt med Baltic Dry Index men han/hon kan också säkert använda indexen för att göra cross-asset class strategier (där indexen bara utgör triggers för handel på andra marknader som aktier eller FX).

Credit does belong in any introductory text book on Finance!

2010-01-11T01:57:00.000-08:00

Contrary to most traditional Introductory Finance text books my book Finance (see picture on the right or link here) contains a chapter on credit (including credit derivatives). Moreover, I added in the preface of the book that I thought this was going to be the norm in the future. In 2007 I wrote:

“……contrary to typical introductory Finance textbooks, a chapter on Credit is included. ..... It is quite likely that most introductory Finance textbooks will include such a chapter in the future.”

I am happy to see in Financial Times the other day that the well known Finance professor from UCLA, A. Subrahmanyam, agrees. He says in an interview that he discusses credit and credit derivatives in his introductory class. In the article Schools learn from financial crisis and switch tracks FT writes:

“Avanidhar Subrahmanyam, a finance professor at the Anderson School of Management at UCLA, teaches an introductory finance class for first-year students. In the past, his course focused on stocks and bonds, but today it includes in-depth discussions about credit default swaps, mortgage-backed securities and collateralised debt obligations.”

It’s nice to have support from such prominent people. Also notice that Subra teaches introductory classes! UCLA seems to agree with us that full professors, if possible, should teach at the lower levels.

Konkursfrekvensen på all-time-high 2009

2010-01-04T00:27:00.000-08:00

Standard & Poor’s rapporterar att konkursfrekvensen globalt har nått sin högsta nivå någonsin! Under 2009 gick mer än dubbelt så många företag i ”konkurs” (defaultade) som under 2008! Detta är i linje med mina prediktioner i december förra året i Min intervju i Sydsvenska Dagbladet – Del II där jag bl.a. skrev att “jag tror fortfarande att vi kommer att få se en mycket stor ökning av konkurserna framöver!”.

Jag har ingen detaljerad statistik över Svenska konkurser i nuläget men listan kan dock göras lång! Följande är några av de konkurser som funnits på DIs startsida under krisen: Sterling, Teligent, E-health, Ancora energispar, M2, Svensk fastighetsförmedling i Växjö, Notar (Norge), Lejonet & Björnen, Neonode, Eml leather, Segerström, UIQ, Stuk, Ice.net, Plastal, Svenska valutagruppen, Duka, Micro, Arvika gjuteri, Rayclinic, Lear och så slutligen Saab.

Även om det värsta troligen är över nu så tror jag konkursantalen kommer att fortsätta ligga på en hög nivå ett tag framöver, framförallt i euro-zonen. Precis som svåra förkylningar har en tendens att hänga sig kvar längre än man trodde från början så tror jag vår finansiella kris kommer att hänga kvar, i form av allehanda symptom, länge än.

Mitt b-index i Benjamin Grahams tidskrift!

2009-12-16T01:19:00.000-08:00

Jag har tidigare här på bloggen, b-index – ett nytt sätt att utvärdera fonder och fondförvaltare!, diskuterat min artikel An index to evaluate fund- and fund manager performance (scrolla ner till rubriken Working Papers) där jag föreslår ett nytt sätt att utvärdera fonder och/eller fondförvaltare.

Min artikel har nu blivit accepterad för utgivning av New York-baserade tidskriften ”The Investment Professional”. Det tycker jag är extra kul eftersom denna tidskrift är NYSSAs officiella tidskrift (New York Society of Security Analysts). Denna förening grundades redan 1937 av bl.a. Benjamin Graham, ”the father of value investing"! För er som inte känner till Benjamin Graham och hans enorma inflytande på dagens investerare kan t.ex. nämnas att Warren Buffett döpt sin son efter honom!

---------

För er som ej läst den gamla bloggen och inte orkar klicka er dit så är definitionen på mitt föreslagna, s.k., b-index:

En fond/fondförvaltare har ett b-index lika med b om b är det högsta tal för vilket fonden/ fondförvaltaren har presterat en årlig avkastning högre än b % åtminstone b år historiskt.

Idén är förstås att med en enda siffra, b, summera en fonds prestanda.

Investment bankers tjänar mycket bra!

2009-12-10T01:31:00.000-08:00

Matteus 13:12 Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.

Jag tänkte det kunde vara kul för mina läsare, inte minst för dem som också råkar vara finans-studenter, att få lite känsla för vad man tjänar som ”investment banker”.

De flesta av er vet säkert att lönerna är höga, men kanske vet ni inte riktigt hur höga!

Enligt lördagens Financial Times är följande de förväntade genomsnittslönerna globalt 2009 för bankfolk av olika senioritet (avrundade siffror). Jag har lagt till en kolumn med min uppskattning av det typiska antalet år av arbetserfarenhet för resp. kategori:

Position -- År i yrket -- Total årslön inkl. bonus (Skr)
Analyst -- 0-3år -- 1 miljon
Associate -- 4-6år -- 1.5-2.5 miljoner
Vice President -- 7-10år -- 4-5 miljoner
Managing Director -- 10+år -- 10-15 miljoner
Head -- 15+år -- 50-80 miljoner

Det måste tilläggas att nyanställda civilekonomer börjar som analyst och att de med doktorsexamen från Handels eller Lund eller MBA från Harvard eller liknande toppskola typiskt börjar som associate. Det bör också tilläggas att t.ex. Vice President inte är en speciellt hög position och att det finns tusentals på en stor investment bank. Även Heads finns det flera av på varje bank.

Man måste väl tillstå att det är en välbetald skara män (och några kvinnor)!!! Inte minst med tanke på att halva jordens befolkning får klara sig med mindre än 6000Skr per år i total ”lön+bonus”!

The guilded age is back! With a vengeance!

Kompass-rosen på aktiemarknaden!

2009-12-02T01:54:00.000-08:00

Jag slår vad om att få av er tänkt på att aktiepriser (och andra marknadspriser) ej kan anta vilka värden som helst. Det finns vissa minimi-steg som aktiepriset tillåts röra sig, t.ex 10 öre upp eller ner osv. En Ericsson-aktie kan ju t.ex. ej kosta 45.3476kr, eller hur? Denna diskretisering av prisrörelser har sedan ett tag studerats av mig m.fl. (Se nedan.)

Dock, anledningen till att jag tar upp detta fenomen i min blog just nu är att ett ”tick-size war” (minimi-steget kallas tick-size på engelska) äger rum på börserna runt omkring i världen. Som så mycket annat på börs-fronten har detta krig startats av de nya ”dark pool”-handelsplatserna typ Turquoise och Chi-X. Kriget handlar om att alla handelsplatserna (börser och dark pools) försöker minska tick-sizen för att attrahera mer handel till sin handelsplats. Inte minst är det algo-traders (traders som mekaniskt köper/säljer med algoritmer/datorer) som driver denna jakt på små ticks. Jag är mycket fascinerad av denna utveckling och det ska bli spännande att se hur området utvecklas framöver. Små ticks är inte bara bra antar jag. Bl.a. torde datahanteringen bli jobbigare och jobbigare ju mindre ticks tillåts vara. Och market makers o liknande kommer också att tvingas ändra sitt beteende med möjlig likviditetsförlust på kuppen! Det finns dessutom säkert en mängd andra konsekvenser som kommer att upptäckas allt eftersom ticksen minskas. Vi får se…..

Om det är få av er som tänkt på de diskreta stegens existens tror jag att jag kan lova att det är ännu färre som noterat det vi kallar kompassrosen på aktiemarknaden. Detta är ett mönster som uppträder när man plottar gårdagens avkastning mot dagens avkastning i en X/Y–scatterplot. Se bilden ovan som kommer från mitt papper The Compass Rose Pattern of the Stock Market: How Does it Affect Parameter Estimates, Forecasts, and Statistical Tests? Det vi gör i det pappret är att studera hur tidsseriemodeller påverkas av kompassrosen och de diskreta stegen. Naturligtvis finns det mycket annat att studera i samband med denna snygga ros! Varsågoda att komma med idéer!

The Saab factory – Jerry, that’s in Sweden!

2009-11-26T01:47:00.000-08:00

I cannot resist saying what everyone should say in the debate about Saab. Isn’t it obvious that Saab, or any other car manufacturer, cannot continue to build cars in Sweden paying 200kr/hour to its workers when the Chines pay their workers 20kr/hour? Why should it be so difficult to understand this?

Seinfeld lovers out there might recall the incident with Jerry’s Saab in the Puerto Rican Day episode:

JERRY: Vandelay. Wait a second. Mr. Pennypacker, if you're here, and Mr. Vandelay is also here, then who's watching the factory?
KRAMER: The factory?
JERRY: The Saab factory?
KRAMER: Jerry, that's in Sweden.

As a true car lover I surely hope the Saab factory will be around in the future as well but I doubt that it will be in Sweden though……

PS. BTW. The Pensky file has nothing to do with the firm Penske (the potential buyer of the other GM brand, Saturn)!!!

Olja – kungen av råvaror!

2009-11-23T01:31:00.000-08:00

För ett antal år sedan spenderade jag en sommar i södra Frankrike (Bordeaux) för att lära mig en del om att utvinna olja ur marken, mer exakt ur den porösa berggrunden ett par km ner i jordens skorpa. Jag ska inte påstå att jag sedermera följt utvecklingen på råoljemarknaden med någon speciell noggrannhet men tiden i Frankrike fick mig att inse betydelsen av denna intressanta och spännande råvarumarknad.

Jag gillar ju att då och då skriva ”allmänbildande” artiklar om det finansiella systemet och då olja utan tvivel är den viktigaste råvaran (commodity) i dagens ekonomi så skadar det inte att känna till lite grundläggande fakta rörande prissättningen av olja och oljederivat. Åtminstone om man vill göra anspråk på att vara en professionell investerare.

Vi kan ju ta ett EXEMPEL: För någon vecka sedan deklarerade Saudi-Arabien att de skulle ersätta WTI (West Texas Intermediate) som prisreferens för oljan de exporterar till USA med den ganska okända ASCI (Argus Sour Crude Index)! Vad betyder nu det?

Det första vi måste ha klart för oss är att, vid en viss tidpunkt, finns det hundratals olika oljepris (benchmarks). De mest kända är Brent och WTI, men de är långt ifrån ensamma herrar på täppan. Grundprincipen när man klassificerar olja är (i) oljans geografiska ursprung, (ii) dess densitet och (iii) dess svavelinnehåll.

De viktigaste benchmarken är:
- Brent Denna olja är uppkallad efter dess ursprung ute i Nordsjön. Oljefältet heter helt enkelt Brent. Ungefär hälften av världens råolja prissätts med priset på Brent-olja som referens (med tonvikt på olja såld i Europa och Afrika).
- WTI (West Texas Intermediate) Även denna olja är uppkallad efter dess ursprung. I detta fallet en oljedepå djupt inne i Texas vid namn Cushing. Ungefär en fjärdedel av världens råolja prissätts med priset på WTI-olja som referens (med tonvikt på Amerikanska kontinenten).
- Dubai-Oman Denna olja är förstås uppkallad efter oljans ursprung och är framförallt använd för olja för den Asiatiska kontinenten.

Men det finns som sagt också en massa andra råoljekvalisorter:
- Minas
- ASCI (Argus Sour Crude Index)
- etc. etc.

När man diskuterar olika oljepris, t.ex. de ovan, ska man komma ihåg att det inte bara är platsen för leverans av oljan som skiljer dem åt men också dess kemiska specifikationer. Man skiljer t.ex. på lätt och tung råolja. Brent och WTI är båda lätta oljor och det är generellt en trevlig egenskap då de t.ex. är lättare att handha och dessutom är mer effektiva som råvara för bränslen. Man skiljer också på söt och sur olja. Den söta innehåller mindre svavel och är därför snällare mot miljön.

Låt oss återgå till EXEMPLET ovan: Faktum är att nyheten ovan, med Saudi och dess nya prisbenchmark, måste tolkas genom denna prisma av olje-typer/sorter/kvalitéer…… Som jag förstår det har raffinaderier mer och mer anpassat sig till bristen på de fina lätta och söta oljorna och de efterfrågar tydligen mer av de tunga och sura oljorna. Till skillnad från Brent och WTI är Argus Sour oljan just av denna typ och det är förstås en stor fördel för detta index. Kanske är detta början till en successiv förflyttning av olje benchmarking från USA till Asien?

OK, vad är då kontentan? Jo, om du är inne och fuskar med oljeinvesteringar på någon spread-betting site så skadar det inte att läsa på lite vad gäller detaljerna bakom råvaran du spekulerar i. Och även om du bara köper och säljer aktier så kan det vara intressant att följa utvecklingen på oljeområdet (typ att WTI kanske successivt ersätts av ASCI och andra index) och dess effekter på olika marknader och, inte minst, på storpolitiken. Håll ögonen öppna de närmsta åren, och glöm inte oljekrisen på 70-talet! Den präglade ett decenniums aktiesparande!

Microfinance CDOs – alive and kicking!

2009-11-16T01:52:00.000-08:00

I am happy to read in Financial Times that Finca International, the well known MFI (microfinance institution) is launching a new microfinance collateralized debt obligation (MiCDO) together with Deutsche Bank! This goes further to prove that microfinance, and particularly structured microfinance, has survived the crisis unscathed.

As we all know, the CDO has been one of the main scapegoats of the financial crisis. However, as I have mentioned frequently in this blog (see for instance Är ni trötta på låga bankräntor? or Bank regulation! ) I am one of those die-hards who actually have believed in CDOs (particularly microfinance ones) all through the crisis. My point is simply that it is not the instrument that is faulty, it is those who use it!

As the first academic in the world to discuss microfinance CDOs (Byström, H., (2008), The Microfinance Collateralized Debt Obligation: a Modern Robin Hood?, World Development. 36 (11), 2008, pp 2109-2126.) I am particularly happy to see MiCDOs coming onto the scene again. This particular Deutsche Bank - Finca microfinance CDO has a nominal size of $21 million and the pool of loans is allegedly made up of $500 loans to microentrepreneurs in Asia and Africa.

Interestingly, just as I describe in my article above (and in Dagens Industri in 2007, see picture) the tranching of the CDO, allegedly, has made this rather isoteric and seemingly risky pool of mini-loans in the third world appealing also for pension funds and the likes in the west. Interest rates will range from approximately 7.5% to 16% and that sounds quite nice to my ears!

In my dreams I run a hug endowment that is currently contemplating investing in this MiCDO! As a nice hedge to the rest of the portfolio (except for the old microloans that we already own of course.....).

Soros - reformer av det finansiella systemet

2009-11-09T01:20:00.000-08:00

Jag har tidigare betonat att man bör undvika skribenter som MÅSTE skriva och i stället ty sig till dem som VILL skriva för att de har ngt att säga, t.ex. bloggare, professorer och seniora finansmän och likn.

Den seniora finansmannen George Soros (uttalas typ schorosch) är en av dem jag brukar lyssna på, även om jag egentligen föredrar hans gamla vapendragare Jim Rogers, och förra veckan i Financial Times skrev han en bra artikel (dvs en artikel innehållande saker jag håller med om... :)) om behoven av finansiell reform. Normalt sett så är jag mer av fri-marknadsförespråkare än Soros men då det blir mer och mer klart att ren kapitalism övergetts fullständigt tycker jag det är mer intressant att se vad som kan göras inom det existerade kvasisocialistiska finansiella systemet än i mitt utopiska marknadssystem!

Jag tänkte därför kort kommentera/sammanfatta Soros artikel här samt refektera över hur det han säger kan vara viktigt också för oss i Sverige (enligt mig).

Soros nämner fem saker som bör göras:

1) De finansiella myndigheterna måste försöka detektera och bromsa uppbyggandet av bubblor på de finansiella marknaderna, INNAN de sker. Detta bygger på att bubblor faktiskt existerar och kan detekteras och det tror både Soros och jag (men inte Greenspan). Dvs., lite ”leaning against the wind” krävs av finansinspektioner och centralbanker. Detta gäller också här i Sverige där man bör ha bättre koll på bankutlåningen utomlands (i t.ex. Baltikum).

2) För att bekämpa bubblor räcker det inte med att kontrollera penningutbudet, du måste också kontrollera kreditgivningen. I fallet med huslån borde man variera hur mycket man lånar ut (i % av huspriset) med konjunktur och husprisutvecklingen. Kapitalkraven borde helt enkelt stramas åt i bubbelfasen. Detta gäller också här i Sverige där man borde ha bättre koll på hur mycket banker egentligen lånar ut till husköpare (sett till deras verkliga framtida köpkraft).

3) Systemiska risker är inget nytt men Soros betonar deras viktiga betydelse. Jag håller inte med honom helt i hans diskussion på denna punkt där han t.o.m. spekulerar i att förbjuda vissa viktiga derivatmarknader (CDS-kontrakt). Han accepterar dock också, som ett mildare alternativ, en ökad reglering och användning av restriktioner vid handel med t.ex. CDSer. Detta har jag skrivit mkt om, även innan krisen, och där håller jag med honom fullständigt. Detta gäller också här i Sverige i den mån denna typ av värdepapper existerar här.

4) Skattebetalare har räddat bankerna och bankerna ska därför få kraftigt beskärda möjligheter att ta risk med eget kapital. Proprietary trading ska förpassas till hedgefonder där de hör hemma. Detta gäller också här i Sverige där i framtiden rikedomar borde flyttas från bankirer till investerare!

5) Man måste erkänna att värdepapperiserade produkter är minst lika riskabla som rena lån. Diversifieringsvinsterna man trodde sig göra i dessa poolade värdepapper är mycket mindre än man trott och om ratingbyråer o liknande erkänner detta borde framtida bubblor på värdepapperiseringsmarknaden kunna undvikas. Detta gäller också här i Sverige där vissa kommuner o liknande gått på pumpen när man köpt denna typ av värdepapper.

Coppock säger – köp aktier! – Del II

2009-11-03T00:12:00.000-08:00

Tänkte köra en uppföljning på min förra blog om Coppock-indikatorn, se Coppock säger – köp aktier!

Faktum är att köpsignalen som indikatorn gav för snart fem månader sedan var ”spot on”! Sedan dess har OMX Stockholm All Share stigit hela 15%.

Tittar vi på grafen ovan(OMXS från Jan 1991 till Nov 2009), där den blå grafen är OMX index och den svarta är Coppock-indikatorn, så ser vi att vi fortfarande (2/11) har en hyfsat stark köpsignal! Dock ej lika stark som sist. [Förstora bilden genom att klicka på den.] Återigen, köpsignalen gäller Stockholmsbörsen (OMXS) och baserar sig helt på Coppock indikatorn. Coppock indikatorn är en klassisk teknisk indikator som baserar sig på att man kan jämföra en börskrasch med en anhörigs död (!) och att det tydligen tar 11-14 månader att sörja en anhörigs död. Genom att titta på 11- och 14-månaders avkastningar och smootha summan av dem med ett MA-filter så får man en köpsignal när indikatorn vänder från en negativ nivå.

Som jag skrev i mitt gamla inlägg så är detta helt och hållet en teknisk indikator och ska behandlas som en sådan och inget annat! Ska bli spännande att se om Coppock får rätt igen! Fast kom ihåg, signalen är inte lika entydig denna gång.

PS. observera att Coppock blogen är den enda jag gjort som rör teknisk analys. Man måste vara försiktig när man använder TA och noggrannt välja de indikatorer som man tror på. Det mesta som skrivs inom detta område är nog tyvärr humbug (om du frågar mig vill säga).

Brilliant advertising by the world’s local bank!

2009-10-28T01:03:00.000-07:00

I write more or less exclusively about finance on this blog. And I certainly don’t write very often about advertising or marketing. However, I felt that I, for once, had to make an exception (or almost an exception since this blog is about marketing in finance).

Among all capitalistic market enthusiasts out there I think I hate commercials more than anyone else! Particularly audio/video-commercials. I have developed a fantastic ability to filter out commercials from the actual program and this probably makes me a really bad marketer. At least of consumer products. I do like quality commercials in “glossy” magazines such as Vogue, How to spend it, DI Weekend, Monocle, though, and sometimes I even get caught by newspaper commercials. Enters this blog entry!

The old British bank Hong Kong and Shanghai Banking Corporation, better known as HSBC is a bank that I have always been impressed by (except when they didn’t hire me as a political analyst back in the 90s....). They have fared quite well during this crisis and just a couple of weeks ago they relocated their main office from London to Hong Kong (which I also like)!

OK, what’s my point? Well, I just wanted to show you a really nice commercial (click on the picture below) by a really nice bank. Remember, HSBC is one of the truly global banks in the world. Their logo (the red/white thing) is also very well known around the world. That’s important to know in order to appreciate the ad.

If I were the CEO of HSBC I would either promote the guy who came up with the idea or subscribe to the services of the advertising agency who did. As I said above, I am by no means an expert on advertising, but I would really like to know who is behind the ad and buy some call options on their stock....

En ny studieresa till Baltikum! – Del II

2009-10-22T02:19:00.000-07:00

Ett bra sätt för investeraren att välja sina informationskällor är att undvika skribenter som måste skriva. D.v.s. undvik veckovisa kolumner och journalister som måste skriva om något för att det är deras jobb. M.a.o. läs i stället bloggar och seniora typer som skriver när de har något att säga! För att i möjligaste mån följa mina egna rekommendationer så ska jag idag fatta mig kort i rapporten som följer. Jag brukar ju skriva när jag har något som jag vill säga, inte för att jag lovat det... :)

OK, i min förra blog lovade jag en reserapport och här kommer den även om jag inte riktigt bestämt mig för vad jag anser om Lituaen ur ett investerarperspektiv. Om jag ska summera det hela så är jag nog kort på kort sikt och lång på lång sikt! Dvs, jag tror återhämtningen blir lång och att det tar tid innan Baltikum ens är i närheten av Skandinavien vad det gäller ekonomisk utvecklingsnivå. Och med den bedömningen och prisbilden i dagens Baltikum i färskt minne anser jag att antingen måste valutorna där försvagas (dvs devalvering) eller tillgångspriserna/lönerna falla.

Hade jag nu varit en journalist hade jag kunnat vinkla denna artikel för att hävda att Lituaen är i värsta depressionen. Som “bevis” skulle jag använda följande foton tagna i fredags/lördags.

För det första verkar konsumenterna svikit detaljhandeln av döma av avsaknaden av folk kl 11.30 en lördagsförmiddag på det mest exklusiva köpcentrumet i Vilnius.

För det andra verkar det som om folk är desperata och t.o.m. dumpat sina raskatter på gatan. Vita perserkatter som den på bilden hör det inte till vanligheten att man ser utomhus! Inte ens i välbärgade villaförorter i världens rikaste länder är det normalt för perserkatter att springa runt i minusgrader!

För det tredje så avslöjar den tredje bilden hur prisnivån på kläder i Lituaen ibland t.o.m. är högre än i Sverige (kvittot är från en någotsånär internationell klädkedja för den västeuropeiska medelklassen). Dvs ett tecken på en nödvändig devalvering för att få pusslet att gå ihop.

För det fjärde verkar det vara tomt på medelklassrestaurangerna i Vilnius. Notera mitt armbågsutrymme kl 19.30 en fredagkväll på en någorlunda stylish Georgisk restaurang nära centrum.

Som den vetenskapsman jag anser mig vara så skulle jag aldrig våga påstå det jag påstått ovan utan att skämmas. Det kan helt enkelt finnas en rad av andra rationella förklaringar än ”depression economics” för bilderna ovan! Having said that however, så tror jag det finns en del sanning i påståendena. Jag är följaktligen benägen att vidhålla min pessimism vad gäller Baltikum ett tag till.

PS. På det privata planet så fick jag tag på Vana Tallinn och såg mkt av Vilnius. Precis som Tallinn är det en riktig pärla! Jag tycker vi ska vara glada för dessa förträffliga grannar i öst. Och de ska likaledes vara glada för sina förträffliga grannar i väst (obs, väst)! Maten var dock oätlig!

En ny studieresa till Baltikum!

2009-10-15T01:11:00.000-07:00

Jag kände att det var dags att ta sig en sväng till Baltikum igen och se med egna ögon hur “krisen” påverkat ekonomin. Jag är på väg till Vilnius i Litauen och det ska bli spännande att se hur saker och ting ter sig så här en bit in i krisen. Jag väntar mig inte att se så många tecken på problemen men om jag trots allt gör det så är min tolkning att det är allvarligt. Här hemma har jag inte sett några tecken på en finansiell kris (förutom på TV) och samma sak var det när jag varit i andra problemområden. Det måste helt enkelt gå långt för att välmående ekonomier som de europeiska ska visa sjukdomstecken för flanören på gatan.

Jag kommer med en rapport när jag kommer hem!

Det ska förstås också bli intressant att se lite av södra Baltikum. Litauen är mycket av ett svart hål för mig och förutom att Greve Hannibal Lecter kommer därifrån och att en gammal, läs gammal, Litauisk forskarkollega/professor och hans unga, läs unga, och yppiga “doktorand/reseplanerare” alltid tjatat om Lituaens goda mat (fan tro't) vet jag lite förutom BNP-siffror o dyl. Blinier, pelmeni och annan öst-mat måste förstås som alltid ätas. Och jag måste också få tag på mer Vana Tallinn (en god Estnisk örtlikör som borde finnas att köpa också i Lituaen).

Ska vi tro på fastighetsmäklarna? - Del IV

2009-10-12T00:21:00.000-07:00

Det har återigen gått ungefär ett halvår sedan jag skrev om bostadspriserna (i Malmö) sist så nu är det dags att ta en titt igen. Se Ska vi tro på fastighetsmäklarna? - Del I-III.

Denna gång hittade jag ungefär 1000 (1000 även i april) lägenheter till salu i Malmö. Av dessa hade ungefär 150 (200 i april) någon gång under den tid de legat ute fått se sitt pris sänkt och knappt 30 (15 i april) fått se sitt pris höjt (de är alltså fortfarande till salu). Genomsnittsprishöjningen var 12% (7.5% i april) och genomsnittssänkningen var -9% (-9% även i okt).

Summa summarum: min (helt ovetenskapliga) slutsats är därmed att en viss stablisering av lägenhetspriserna kan noteras i Malmö!

Man måste dock notera att antalet lägenheter som fallit i pris fortfarande är många gånger större än de som gått upp. I övrigt tolkar jag det hela som att räntesänkningarna (som väntat) bromsat prisfallen en del. Man kan förstås ta rubriken på bloggen på allvar och anta en skeptiskt position. Dvs: siffrorna är säkert friserade av mäklare och säljare som har mer att vinna på att priserna går upp än att de faller (se t.ex. tidningen Metro-Bostad där deras veckovisa prisindex togs bort lagom till prisfallen förra året!!!). Men man kan också tolka det som att priserna faktiskt är känsliga för ränteförändringar och de som tror på ränteökningar (som jag) menar därmed att priserna måste falla framöver. ==> jag fortsätter att vara skeptisk till bostadspriserna trots mina egna positiva fynd.....

Adam Smith as a statue in China!

2009-10-05T01:02:00.000-07:00

Most of you know about my love story with Miss Market! Some of you also know of my quite positive feelings about China (and currently less good feelings about the Chinese stock market) and here is another positive and, dare I say, surprising sign of how the market economy (of the west) slowly forces the planned economy (of the east) out of the door! Despite the crisis and all the excitement it has aroused in the Marxist camps (in the west, particularly).....

Allegedly, there is a huge statue of Adam Smith on the Campus of the South Western University of Finance and Economics in Chengdu, China. Imagine that thirty years ago, or twenty years ago, or perhaps ten years ago....

I think it is time for some Swedish business school to copy this move!

The probability of a W-shaped recession is not insignificant!

2009-09-28T00:51:00.000-07:00

Almost exactly one year ago I predicted mayhem in the markets (see for instance Min intervju i Sydsvenska Dagbladet and Lundaforskare: Konkurserna kommer snart att dugga tätt and mayhem was what we got! Today, that seems to be history, however. Like most of you I am happy that the feeling of a deep pending crisis that we all felt in 2008 has turned to a wide-spread optimistic view of the future world economy. Like many of you, I have also profited from a roller-coaster-like stock market and feel richer than before the crisis. However, despite all this I again have a nagging feeling that not everything is what it seems to be. The reasons for my scepticism is simply that I don’t see how anyone could claim that we have tackled the problems at the heart of the crisis:

- government-, household- and company debt levels in many countries seem to continue to rise

- house prices remain stubbornly high due to artificially low interest rates

- there are clear trade-imbalances in the global economy

- bank-bonuses are back (they never actually disappeared)

- the government support world-wide is massive and probably the one very important factor behind the recovery in most markets over the last six months. This is not sustainable.

- many prudent firms actually do save rather than spend ==> less consumption, less investment and less jobs

My worry is simply that the high indebtedness (the debt seems to have been transferred [for free] rather than removed [at a cost]) coupled with an inevitable exit of the government as financier-cum-consumer might lead to a W-shaped recession with falling stock prices ahead. The only other options I can see is inflation followed by a postponed W- or L-recession. Increased government interference in the markets and raised taxes cannot be seen as a positive either and the only positive I can see at the moment is the optimism seen far and wide (by households, politicians, bankers, short-term investors....)!

To conclude, even if it is not the most probable scenario I think a W-scenario is more probable than what our old enemy consensus says.

Finans-forskare eller finans-journalister: vem ska man lyssna på?

2009-09-21T23:48:00.000-07:00

Inom naturvetenskapen har det på senaste tiden blivit allt vanligare att riktiga forskare börjat nå ut till allmänheten, som kontrast till traditionella populärvetenskapliga journalister. Orsakerna är troligen två: (i) dels har det blivit mer accepterat för forskare att publicera sina egna bloggar vid sidan om sin egentliga forskningspublicering och (ii) dels har det blivit vanligare att allmänheten använder just bloggar för att skaffa sig ny, fräsch och korrekt information (förstahandsinformation från experten är så mkt bättre än information filtrerad till oigenkännlighet av en icke-expert, eller hur….?). Som en extra liten krydda så är ju bloggar gratis, medan tidningar och magasin kostar coins……

Förutom allmänhetens ökade aptit för blogg-mediat tycks många journalister dessutom använda just bloggar för att samla information. Den ansedda tidsskriften Nature gjorde nyligen en survey av 500 vetenskapsjournalister som visade att nästan samtliga hade använt en forskar-blog när de utvecklade sina egna artiklar. Intressant!

Med andra ord, bloggarens makt verkar på sista tiden ha ökat inom vetenskapsjournalistiken. Frågan är nu förstås om detta är början på en trend eller helt enkelt en tillfällig ”hype”? Och ännu viktigare för oss som läser/skriver denna blog: är det en tendens som smittat (eller kommer att smitta) av sig också på andra ämnesområden, som t.ex. finans?
Jag har åtminstone ett skäl till att tro att så kan vara/bli fallet, och det är att min egen efarenhet av att publicera finansrelaterat material i vardagspressen är så dålig. Antingen förvrider pressen dina ord till oigenkännlighet eller också vill de bara ha konsensus/mainstream-uttalanden. Meningslöst är bara förnamnet, och jag tror fler insett detta! Därför tror jag att finansbloggaren tid är nu och i framtiden och att finansjournalistens tid är förbi. Jag säger bara:

--Ursprungskällan slår referatet!
--Gratis slår coins!

Té och kaffe är som natt och dag, åtminstone för investeraren!

2009-09-14T00:26:00.000-07:00

Det var förstås ett té-blad på bilden! Och här kommer lite investerar-allmänbildning rörande té.

Dagligdags jämför vi ofta té och kaffe med varann. Två varma, trevliga, lagom (o)nyttiga drycker som dricks runtomkring i världen. Valet av dryck verkar något slumpartat (medan man dricker té i england dricker man kaffe i USA o.s.v.).

För commodity investeraren, däremot, är skillnaderna enorma. Medan kaffe handlas på futuresbörser i London och liknande ställen handlas té på forwardbörser på ställen som Chittagong i Bangladesh och Mombasa i Kenya (runt omkring Indiska Oceanen alltså)! Skälet är samma som skälet till varför tébladet är för kaffebönan vad Whiskeyn är för Vodkan: det är en riktig konst att odla té och tusen saker påverkar dess kvalité!

Medan kaffe enkelt kan delas in/standardiseras i ett antal kvalitéer som sedan kan handlas på futuresbörser var som helst i världen måste varje påse med té undersökas av köparen (som för sin egen skull utvecklat en näsa/gom för té) innan den säljs på en auktion. Med nödvändighet måste detta göras på plats, d.v.s. på plats i Indien, Kina, Kenya etc. där téet odlas, och inte på 20:e våningen i en skyskrapa i downtown Chicago! I like!

PS. Vet ni förresten att té dricks av fler människor än kaffe, vin, Cola o.s.v. tillsammans!
PS2. Jag tror bara det är en fråga om tid innan té kommer att börja säljas av konnässörer för konnässörer: d.v.s té kommer att gå samma väg som vin, whisky och choklad. OK, det är lite av önsketänkande (jag älskar té) men jag tror verkligen på det.

Allmänbildning för investerare!

2009-09-09T05:34:00.000-07:00

Känner ni igen den här lilla figuren?

ledtråd: det finns en koppling till finans och jag kommer med en blogg om det om ngn dag.

Zombieföretag

2009-09-07T00:48:00.000-07:00

Ett problem med den låga räntan som inte så ofta nämns är dess zombieföretags-skapande roll! Många företag som i andra tider hade tvingats i konkurs, eller kanske tagits över av långivarna, kan nu hållas flytande [enligt olika mediarapporteringar under sommaren] genom att räntorna är så låga att även företag med minimala vinster kan betala dem (men inte betala tillbaks själva lånet). Dvs företagen skulle kunna kallas levande döda, a.k.a. zombies.

Jag misstänker att många banker medvetet följer denna strategi av det enkla skälet att de inte vill realisera de förluster (och medföljande bonussänkningar) som skulle uppstå om lånen skulle skrivas ner till dagens värde.

Ett problem med ett alltför utbrett användande av denna (för den individuella bankiren rationella) strategi är dock att stora problem kan uppstå om ett par år, när lånen löper ut. [Många av zombieföretagen är LBOs från bubbelåren och deras lån löper typiskt ut om sådär fem år (2013-2015).] Då är räntorna dessutom troligen mkt högre än idag. Stora finansieringsproblem kan komma att uppstå för zombieföretagen och de konkurser/omstruktureringar/omgrupperingar (dvs effektiviseringar) vi borde sett nu när de är färska kommer då som ketchupen i flaskan (allt på en gång = störigt). Och med tanke på hur jobbiga zombies är att bli av med – ja ni vet, krossa skallen :) - så känns det bättre att handskas med dem en och en på ett systematiskt vis än alla i klump! (Tyvärr trivs dock zombies i grupp.....)

Huruvida detta scenario blir verklighet vet vi inte förrän om ett par år men jag tror i vilket fall det kan vara värt att titta lite närmare på skuldsituationen hos LBO-företag och (private equity liknande) företag som äger dessa företag innan man injicerar mer kapital (dvs köper aktier). Detta gäller också för er (oss) småsparare!

High frequency trading: bra eller dåligt? - Del II

2009-09-02T01:14:00.000-07:00

Tänkte bara det kunde vara intressant att meddela att två viktiga börser, Nasdaq OMX och Bats Exchange igår slutade erbjuda s.k. flash orders! Jag har ju diskuterat detta fenomen tidigare här på bloggen och skrev bl.a.:

”Om bara alla aktörer får vetskap om att t.ex. flash orders erbjuds andra men inte dig borde det skapa ett tryck på börsen att avskaffa fenomenet. Det är förresten denna process jag och alla andra bloggare vill snabba på genom att belysa det hela (som vanligt långt innan gamla vanliga S-affärspressen gör det.....). D.v.s. helt utan förbud så skulle fri konkurrens undanröja en hel del orättvisor/avarter.”

Det verkar som om marknaden och den fria konkurrensen kanske trots allt löser ett problem som egentligen inte var ett systemproblem utan ett informationsproblem! Vi får se hur sagan fortsätter.

Fem anledningar till varför jag har undvikit, och fortsätter att undvika, kinesiska aktier – Del II

2009-08-31T01:54:00.000-07:00

Kinesiska börsen har fallit en del på sistone men, trots det, snacka om missad uppgång! Sedan jag dissade kinesiska aktier i mitten av december har Shanghai Composite gått upp sisådär 35% (tidvis ännu mer)! Hur man än vrider och vänder på det så var det inte vad jag tänkt mig!

OK, till mitt försvar vill jag säga att jag är en långsiktig investerare och att alla mina investeringsbeslut tas med en lång horisont i minnet. Dessutom har vi inte sett slutet än, ”it ain’t over ’til the fat lady sings”. Jag vidhåller dessutom att den kinesiska aktiemarknaden fortfarande beter sig som ett enda stort casino, åtminstone ser det ut så från den vinkel jag ser marknaden (från nordväst).

För att ta ett exempel från min lista av skäl till att vara fortsatt skeptisk till värderingen på Kina-marknaden så kan vi ta ”känslan av att man för tillfället inte kan lita på någonting i själva landet Kina!” Jag vidhåller att detta är min erfarenhet och lite medhåll fick jag härom veckan från en förstasidesartikel i FT med titeln ”China’s growth figures don’t add upp”. Artikeln belyser på ett intressant sätt hur Kinas officiella tillväxtsiffror överstiger genomsnittet av alla lokala tillväxtsiffror i landet! D.v.s. en aritmetisk omöjlighet. Ett möjligt skäl kan vara lokala partipampars incitament att töja lite på sanningen för att premieras med befordran.

Nåja, som ni alla vet så är det inte varför aktier går som de gör som är intressant men hur de går. Jag menar, man kan diskutera och diskutera hur mycket man vill men i slutändan gäller det att inte missa 50%-uppgång på 50%-uppgång med hjälp av en massa snygga argument……. M.a.o., tillbaks till handlarbordet grabbar (och tjejer) för vem vet, kanske levererar Brünhilde en ny 50% uppgång i Kina i höst (eller kanske inte, vem vet)……….

Är ni trötta på låga bankräntor? – Del V

2009-08-24T00:23:00.000-07:00

Här kommer ännu en blog med titeln Är ni trötta på låga bankräntor? Jag har ju tidigare försökt poängtera att det borde finnas utrymme för att kapitaltörstande svenska företag skulle kunna få finansiering genom att låna av småsparare som är trötta på bankernas dåliga räntevillkor. Jag kallade lånen för Svenska Tiger-lån och en del av idén var att staten skulle garantera lånen (genom en viss sorts värdepappersiering, se den första bloggen). Ingen inblandning av bankerna skulle dock behövas.

En annan som är av en liknande åsikt är Luke Johnson, välkänd entreprenör, miljardär och ordförande för brittiska Channel 4. I onsdags, den 19 augusti, skrev han en artikel New ways to match lenders and borrowers om just det problem jag belyst i mer än ett halvår nu. Luke anser precis som jag att det finns ett tydligt allokeringsproblem i ekonomin: “....there are solvent businesses DESPERATE to secure funding and willing to provide decent security – and savers with surplus cash achieving LAUGHABLE rates from deposit takers....”. Medan jag promotar mina tiger-lån så promotar Luke sina minibonds: helt enkelt företagsobligationer ämnade för småsparare (se artikeln).

Det är kul att ens åsikter delas av inte bara ekonomer utan av välkända entreprenörer! Det talar ju för att bollen kanske kan sättas i rullning. Tyvärr tror jag ekonomin kommer att vända både en och två gånger innan Luke Johnsons minibonds, eller mina tiger-lån för den delen, förverkligas…..

PS. Det kan också nämnas att svårigheten som företag har att få banklån lett till att den globala utgivningen av företagsobligationer för första gången i historien nått upp till $1000 miljarder i totalt nominellt belopp under ett enda år (och 2009 är inte slut än på ett tag).

High frequency trading: bra eller dåligt?

2009-08-17T00:58:00.000-07:00

De senaste veckorna har ett (inte speciellt) nytt fenomen, high-frequency trading, diskuterats frekvent i media och annorstädes. Jag vet inte varför de plötsligt fått upp ögonen för detta (under 2008 mycket framgångsrika) hörn av finansmarknaden. Möjligen är det så att denna sorts trading nu utgör så stor del av den totala volymen på de viktiga börserna, i runda slängar hälften av all aktiehandel i USA utgörs t.ex. av high-frequency trading, att finansinspektioner och centralbanker runt om i världen börjat undra om fenomenet kan påverka stabiliteten i det finansiella systemet.

High-frequency trading är snabb, mycket snabb, finansiell handel med hjälp av datorer. Flera tusen transaktioner per sekund är inte ovanligt! När du blinkat har datorn redan köpt och sålt 200 gånger! Det har t.o.m. gått så långt så att aktörerna placerar sina datorer i börsens lokaler (eller i grannhuset) för att tiden det tar för signalen att med ljusets hastighet färdas längs den optiska fibern tvärs över Manhattan är för lång! Vi snackar alltså mikrosekunder, inte bara millisekunder, och frågan är bland annat hur den handel som pågår mellan våra ögonblinkningar möjligen kan ha en negativ effekt på oss, de dödligas, handel. Både börser och stora traditionella aktörer som de stora investment bankerna i USA är inblandade i businessen och mycket kohandlande kan observeras. Detta skulle också kunna ha en negativ effekt på oss andra som får stå för notan när börserna ger rabatt till stora aktörer.

Som jag ser det finns det både för- och nackdelar med denna typ av handel. En fördel är nog att denna stadiga ström av mikrohandel hela tiden ser till att det finns köpare och säljare för oss andra makrohandlare. En nackdel skulle å andra sidan kunna vara det ovan nämnda arrangemang där vissa aktörer premieras framför andra (dig och mig) och att du och jag i slutändan får sämre villkor än utan mikrohandeln.

OK, vad är det då jag vill jag ha sagt? Jo först vill jag betona att det finns en risk att man häller ut babyn med badvattnet om man inte lugnar sig lite i kritikerbåset. Det är skillnad på olika sorters högfrekvenshandel. Ta s.k. flash trading, t.ex. Denna aktivitet tror jag är ett av skälet till att så mycket negativt skrivits om högfrekvenstarding på sistone. Flash orders är ordrar som några millisekunder innan du och jag får se dem visas upp för en liten utvald skara medlemmar av börsen för att de ska kunna använda informationsövertaget på något klurigt sätt som deras nyanställda Ph.D.s räknat ut! Anledningen till att börsen skapar dessa möjligheter för vissa viktiga aktörer är förstås för att ta marknadsandelar.

För det andra så tycker jag man ska fokusera mer på information. Jag tror det är bättre i det långa loppet att sprida information snarare än att helt enkelt förbjuda innovation efter innovation för att det missbrukas av en minoritet (det brukliga sättet för stater att kontinuerligt och systematiskt göra våra liv tråkigare för vart decennium som går…..). Om bara alla aktörer får vetskap om att t.ex. flash orders erbjuds andra men inte dig borde det skapa ett tryck på börsen att avskaffa fenomenet. Det är förresten denna process jag och alla andra bloggare vill snabba på genom att belysa det hela (som vanligt långt innan gamla vanliga S-affärspressen gör det.....). D.v.s. helt utan förbud så skulle fri konkurrens undanröja en hel del orättvisor/avarter. Vill du ha en djup likvid marknad på bekostnad av existensen av flash orders eller vill du hellre ha en lite mindre likvid handelsplats där alla erbjuds samma information vid samma tidpunkt? Valet är ditt!

Hedge funds, hedge funds: now cheaper AND better!

2009-08-10T02:26:00.000-07:00

Finally there is some hard evidence of hedge funds actually lowering their fees. The insane 2%—20% (2% fee on assets under management and a 20% share of any (positive) return) seems to slowly give way to lower and more reasonable fees. According to a recent survey, the average hedge fund fee is now closer to 1.63%—17.2% than 2%—20%! I like!

Hopefully this is a sustainable trend, and not just a blip, caused by investors getting more say in the discussion between the principal and the agent. I have discussed this problematic relationship in many previous blogs and I still think that’s where the effort has to be put in. Of course there are funds out there that by hard work and clever management manage to beat the market (create genuine alpha) and of course they should charge through the nose. I wouldn’t mind fees as large as 2%—50% if I only had to pay when such a fund produced a return on my money above let’s say 10%. What I don’t like is paying 2%—20% to a mediocre manager flipping a coin. Let’s take two (flipping) examples from the world of bubble-economics to make my point even clearer:

- The stock market period from 2002 up to the crisis was a bubble! In such periods anyone can make money, even the children of the rich and famous. Look at a certain Mr Noel, the feeder fund manager of Mr Madoff! He f**g hired all his childrens’ spouses to manage his funds. What a wonderful coincidence that his daughters happened to marry investment geniuses! I don’t want this people to manage my money, that’s it! And it is (were?) more common than you think to find guys like these in leading hedge fund positions. I am sure this crowd will swiftly return to the interior design schools, (luxury) shop managing and import-export business where they belong now when basic economics/investment skills matter more than who you know......

- The real estate market period from 2002 up to the crisis was a bubble! In such periods anyone can make tons of money, even a simple real estate developer. Look at a certain (charming and hilarious, I admit) Mr Lewis from Flipping Out, the TV series. With the recent turn of the LA real estate market the fortunes of this guy turned negative as well. His ever bigger bets on million dollar houses in the LA area that previously landed him many nice dollars in the bank suddenly disappeared (at best). Obviously, in times such as these, only the best developers will survive. Whether Mr Lewis is one of them I cannot tell.......

In the next couple of years I suspect the “market” will allow less “bubbles” to form. That’s when running a hedge fund will be difficult and at the same time that’s when the investor really needs a hedge fund to smoothen his/her returns. Therefore, in the future a properly run hedge fund will definitely manage some of my money. I can promise you that I will look carefully at who manages this fund though! There will be no rich kids and there will be no former real estate flippers managing them, that’s for sure!

Är ni trötta på låga bankräntor? – Del IV

2009-08-03T01:05:00.000-07:00

Sydsvenskan hade en artikel om P2P-lending (peer to peer, person till person) häromdagen (Privata lån slår rekord trots krisen). Idén med P2P-utlåning är att långivare och låntagare kringgår banken. D.v.s. precis det jag pratat om på mina Är ni trötta på låga bankräntor? bloggar. Idén är förstås att sänka lånekostnaden samt skapa en om möjligt mer effektiv långivning där även icke-traditionella (t.ex. fattiga mikroentreprenörer i Afrika) men kreditvärdiga låntagare kan få låna. Tidningen refererar faktiskt också till en vetenskalig artikel som tagit fäste på att privatpersoner väger in sådant som banker typiskt inte gör, dvs saker som livsöden och personlig motivation.

Artikeln i Sydsvenskan handlade framförallt om mikrolån (så gjorde även intervjun med en dansk mikrolånsförmedlare) och det är ju något jag brinner särskilt för. Jag vill i samband med det förstås passa på att marknadsföra min egen artikel om nya metoder inom mikrolångivning The microfinance collateralized debt obligation: a modern Robin Hood? Dock, för att återknyta till mina tidigare bloggar i ämnet "låga bankräntor" så vill jag betona att P2P inte är begränsat till mikrolån och fattiga i utvecklingsländer. 0% ränta på bankkontot tillsammans med ett stort lånebehov är en explosiv kombination som torde tala för en ökad andel P2P-lending framöver även i den s.k. rika världen.

Industrialisering – igen!

2009-07-29T01:07:00.000-07:00

Så här långt verkar Sveriges servicesektor ha klarat sig mkt bättre än industrin (framförallt bättre än exportindustrin). Detta skulle ju kunna få politiker och andra att tro att det är där framtiden ligger (detta är i och för sig inget nytt utan det har ju varit den allmänna åsikten en längre tid). Detta tror jag är olyckligt eftersom politiker och deras beslut direkt påverkar inte bara mig utan resten av svenskarna (andra investerare och deras personliga/egoistiska val bryr jag mig inte om, det är deras ensak).

Jag tror faktiskt en stor del av dagens problem är kopplade till denna, enligt min åsikt naiva, tro att service är den nya industrin i Sverige och västvärlden (det kallas ju t.o.m. serviceindustrin). Denna nästan religiösa tro på att just service kan få oss att fortsätta vara ett av världens rikaste länder i åtminstone 100 år till är jag tveksam till (notera ordvalet här, tveksam är inte samma sak som allergisk…). Jag undrar om inte denna tro också gjort att alltför lite arbete lagts ner på att effektivisera och förbättra den verkliga industrin (där man skapar saker man kan ta på och sälja (utan risk för piratkopiering) till högstbjudande var som helst i världen). I stället för att fundera över hur man tillverkar så bra svarvstål eller borrkronor som möjligt har man lagt ner oproportionerlig mycket tid och resurser på att bygga lägenheter av balsaträ och frigolit och lurat i en hel generation att mäkla fastigheter är lika värdeskapande som att mäkla skeppslaster! Och för att inte tala om allt fokus som läggs på konsumtion av service av allehanda slag. Konsumtion har helt enkelt prioriterats framför produktion och det ser jag som farligt. Nu tror jag lyckligtvis att Sverige, tillsammans med länder som Tyskland, Kina, Japan, Tjeckien etc., har framtiden för sig, sett ur ett relativt perspektiv. Relativt länder som Spanien, USA, England och Grekland etc. tror jag Sverige står sig ganska bra i en framtid där industrin återigen hamnar i fokus.

Naturligtvis kan man inte dra all service över samma kam. Jag hävdar inte att t.ex. hög-kvalitativ mediarapportering och bra musik inte kommer att kunna fortsätta skapa exportintäkter till ett land. Och jag tror t.o.m. mitt eget område, finans, kan komma starkt och hälsosamt ur denna möjliga scenförändring. Finans (företagsfinansiering såväl som finansmarknader) kommer att behövas vare sig ekonomin är service- eller industri-betonad!

En av de dummaste sakerna jag hört på länge! – Del III

2009-07-17T04:41:00.000-07:00

Jag har tidigare diskuterat en märklig egenhet hos bankers redovisning, En av de dummaste sakerna jag hört på länge! och En av de dummaste sakerna jag hört på länge! Del II. Följande text är ett utdrag:

”Huvudidén är att bankerna får använda mark-to-market bokföring på sina egna skulder! Dvs, om bankens kreditvärdighet försämras stiger räntan som den får betala om den skulle vilja låna pengar igen samtidigt som värdet på tidigare utgivna obligationer förstås faller. Detta är ju trist för investerarna (långivarna) men det sensationella är att banken själv tillåts bokföra detta som en vinst för banken! Dessa ”vinster” kan sedan kvittas mot ”riktiga” förluster gjorda i balansräkningen.”

Vad är det man säger, ”Det som göms i snö kommer fram i tö!”. Det gäller troligen även fiktiva bokföringvinster och det är intressant eftersom bankernas credit default swap spreads minskat signifikant den senaste tiden. Räkna med lite extra krydda, i form av bokföringsförluster, på bankernas förlustsiffror vid kvartalsrapporterna som kommer.

Koppar, den enda metallen med en doktorsexamen i nationalekonomi!

2009-07-13T00:57:00.000-07:00

Kopparpriset brukar ses som en ledande indikator för ekonomisk tillväxt och metallens förmåga att prediktera aktiepriser har fått metallen att kallas ”Dr Copper” av cognoscienti. Som de flesta som läst min blog ett tag vet så har jag sedan starten 2007 varit mycket pessimistiskt inställd till marknaden (i allmänhet). Det senaste halvåret har jag dock skrivit något mindre pessimistiska bloggar då jag sett något ljusare på framtiden. Det är i denna anda som jag vill belysa att även kopparpriset indikerar en viss optimism. Sedan årsskiftet har t.ex. kopparpriset gått upp mer än 50%.

Det ska dock tilläggas att jag trots detta fortfarande sällar mig till dem som är skeptiska vad gäller att vi är ute ur krisen/recessionen. Jag tror det är mycket naivt att tro att alla problemen är lösta nu. Kopparpriser och andra priser som återhämtat sig den senaste tiden kan mycket väl vara drivna av samma puckon som drev oss in i krisen. Dessutom har kopparpriset dalat något den senaste tiden, sedan toppen för några veckor sedan har priset fallit runt 10%. Man kanske inte behöver trepunktsbälte framöver, men ett vanligt hederligt rullbälte kommer i alla fall jag ta på mig var gång jag rullar ut marknaden ur garaget!

Spanska bostäder – Del II

2009-07-08T00:46:00.000-07:00

Sedan jag senast uttryckte min negativa inställning till den spanska bostadsmarknaden har andelen dåliga lån i de spanska bankernas balansräkningar mer eller mindre dubblerats!

Runt 4.5% av lånen bedöms nu vara "dåliga lån", vilket kan jämföras med runt 2.5% i november när jag skrev min blogg Spanska bostäder. För mer detaljer hänvisar jag er till The Economist på nätet: The mess in La Mancha

Jag är förstås inte förvånad över detta, det ligger ju i linje med mina prediktioner om stora problem i Spanien, men det intressanta är att problem skapade av ompacketerade sub-prime lån i USA sålda genom komplexa strukturer likt CLOs nu ersatts av problem skapade av gamla traditionella inhemska bostadslån. Det är dock egentligen inte detta jag är förvånad över, utan jag är mer förvånad över att spanska centralbanken kunna slå sig för bröstet i snart 2 år nu utan att skeptiker uppmärksammat de problem som jag tjatat om här på bloggen. Det är sannerligen inte konstigt att framtiden ser mörk ut! Inte minst för fastighetsägare i Spanien.

Råvarumyntfoten - en intressant idé!

2009-07-06T00:41:00.000-07:00

Tänkte skriva lite om en intressant presentation som jag lyssnade på på konferensen jag var på i förra veckan. Den handlade om hur Benjamin Graham, den kände investeraren och författaren till The Intelligent Investor, redan på 30-talet föreslog att valutor borde backas upp av råvaror i st f guld (på den tiden hade man inte startat ”experimentet" med Fiat-pengar).

Låt oss först återvända till några av mina tidigare bloggar för att se varför jag tycker detta låter intressant: jag har ju en längre tid varnat för stagflation, dvs inflation och recession på samma gång. Officiellt har vi nu recession, men enligt officiella källor råder snarare deflation än inflation. Det måste dock nämnas att det finns en hel del som hävdar att den officiella statistiken ej stämmer. Definitionen för vad som ska ingå i en korg för att räkna ut KPI anses av dem ändras (manipuleras med) systematiskt osv. Jag vet ej hur mkt sanning som ligger i detta men jag vet att mycket av det jag personligen konsumerar har stigit i pris på sistone. Jag har också noterat att kronan försvagats sådär 15% sedan krisen. Dvs, jag är inte säker på att man ska avpolettera skeptikerna hur lätt som helst ==> jag är fortfarande rädd för att köpkraften hos mina pengar ska urholkas ==> därav mitt intresse för Grahams idé.

Jag tycker alltså att det låter som en intressant idé att backa upp valutor med något som verkligen ”anger rikedom i meningen likviditet och köpkraft”. Ben Graham var inte heller först med dessa idéer, i boken Storage och Stability (1937), utan Edison (uppfinnaren!) och Ford (bilbyggaren!) föreslog något liknande redan 1920. Tyvärr antog inte kongressen förslaget och idén glömdes bort tills Graham tog upp tråden tio år senare. Denna gång var det två auktoriteter vid namn Keynes och Friedman som kvävde idén i sin linda.

Jag har ej hunnit sätta mig in i idén men har en längre tid funderat över vad som skulle hända om tillräckligt många tappade förtroendet för det monetära systemet. Vem skulle vinnaren vara då? Jag tycker följande citat (ej exakt) från Graham summerar det hela ganska bra:

”...put farmers and other raw materials producers in the same category as the owners of gold miners....”

Dvs, mina funderingar är om inte en valuta skulle kunna skapas där en massa råvaror (samt utilities som vatten, solkraft, vindkraft, osv) skulle backa upp det hela. Jag tycker också det är intressant att dra paralleller med hur Kina idag köper upp råvaror över hela världen samtidigt som deras centralbankschef just kommit med upprepade uttalanden om en ny världsvaluta (uppbackad av andra valutor, men ändå). Jag återkommer med mer om detta och om en ev framtida råvarumyntfot!

Konferens på Kreta!

2009-06-26T00:51:00.000-07:00

Nu bär det av till Kreta för finans-konferens. Jag ska presentera min artikel The Age of Turbulence - Credit Derivatives Style som behandlar finanskrisen och kreditderivatmarknaden. Artikeln börjar bli lite gammal nu (vad gäller datan) men dess aktualitet växer för var månad. Nu senast är det förstås diskussionen om regleringen av kreditderivatmarknaden och den medföljande pushen för handel att organiseras kring clearing houses/börser som nära angränsar till min artikel. Poängen i min artikel är ju just att kreditderivatmarknaden är så pass volatil (samt fetsvansad) att vanliga margin-krav baserade på t.e.x normalfördelningen inte duger.

Konferensen är ganska stor och varar flera dagar. Den är extra kul för mig eftersom det är samma konferens (Annual Multinational Finance Society Meeting) som första konferensen jag presenterade ett papper på (1999 tror jag det var, i Helsingfors)!

Jag brukar kombinera konferensresor med sightseeing i arkitekturens tecken och denna gång antar jag att det mest är Knossos som bör besökas. Om det nu ska räknas till arkitektur, vill säga. Palats-arkitektur får det väl kategoriseras som. Vi får se om tid ges.

Är ni trötta på låga bankräntor? – Del III

2009-06-23T01:57:00.000-07:00

I en tidigare blog Är ni trötta på låga bankräntor? presenterade jag ett förslag för hur kapitaltörstande företag i Sverige skulle kunna få finansiering genom att låna av småspararna runt omkring i landet som säkert är trötta på bankernas dåliga räntevillkor. Jag kallade lånen för Svenska Tiger-lån och en del av idén var att staten skulle garantera lånen (genom en viss sorts värdepappersiering, se den första bloggen). Ingen inblandning av bankerna skulle dock behövas.

Nu finns det tecken som tyder på att en annan form av finansiering involverande småsparare är på framväxt i Europa. Det gäller inte värdepapperisering av den Svenska Tiger-lån typ jag beskrev i tidigare bloggar men väl en marknad där småsparare och företag möts direkt, utan banker som mellanhänder. I den meningen är det likt den diskussion jag tidigare fört här på bloggen.

Tydligen är aptiten för företagsobligationer större än nånsin bland europeiska småsparare och flera företag (t.ex. Eni i Italien och EDF i Frankrike) har därför svarat med att erbjuda obligationer med så små nominella belopp som 10000kr! Detta är något nytt! Och spännande.

Företagsobligationer har kanske äntligen etablerat sig som en tillgångsklass även bland småsparare och själv är jag glad eftersom mitt specialområde är just kreditrisk (vilket är det centrala begreppet för den som investerar i företagsobligationer). Kanske jag äntligen kan börja använda mina kreditriskkunskaper i min privata förvaltning?

Coppock säger – köp aktier!

2009-06-15T01:09:00.000-07:00

Om du råkar vara en av mina gamla studenter så sluta läsa efter första stycket! Denna blogg handlar om teknisk analys och i mina kurser försöker jag intala studenter att inte fästa alltför stor vikt vid denna analysmetod. Anledningen till detta är inte att jag är mer skeptisk till denna analysmetod än andra traditionella analysmetoder utan anledningen är i stället att jag tror teknisk analys i sin enkelhet och elegans lätt kan dupera den mindre erfarna investeraren.

OK, ni som inte läst mina kurser kan ju notera att figuren här bredvid visar en ganska tydlig köpsignal! [Förstora bilden genom att klicka på den.]Köpsignalen gäller Stockholmsbörsen (OMXS) och baserar sig helt på Coppock indikatorn. Coppock indikatorn är en klassisk teknisk indikator som baserar sig på att man kan jämföra en börskrasch med en anhörigs död (!) och att det tydligen tar 11-14 månader att sörja en anhörigs död. Genom att titta på 11- och 14-månaders avkastningar och smootha summan av dem med ett MA-filter så får man en köpsignal när indikatorn vänder från en negativ nivå. D.v.s. precis vad vi kan se just nu!!!

Jag ska kanske tillägga att det INTE är JAG som tror på köp! Det är prishistoriken tolkad genom Coppocks prisma, inget annat. Jag tänkte bara att det kunde vara kul att se vad indikatorn duger till, tydligen är det ganska vanligt med falska köpsignaler. Jag tror det kan vara upplagt för en sådan även denna gång eftersom datan för det senaste året varit så apart. (Jag har dessutom applicerat den på dagsdata trots att den är framtagen för månadsdata.) Slutligen så förstår jag inte riktigt vad den ska kunna tillföra den investerare som följer börskurserna någotsånär slaviskt: jag menar, indikatorn visar väl bara att ett rally startat och det kan väl vem som helst se.

Dock, det ska aldrig glömmas att marknaden bestämmer och om marknaden tror att marknaden tror att marknaden tror att........marknaden tror på uppgång så kanske marknadspriserna går upp, ........

Is the current turmoil a boon for exchange traded credit derivatives? - Part VII

2009-06-10T05:12:00.000-07:00

I have regularly commented, in this blog (starting as early as in December 2007), on the crisis being good news for the main derivatives exchanges (at least on relative terms).

Furthermore, back in March this year I put forward my personal view that the proposed plan to set up an EU-based clearing house for credit default swaps was further good news for derivatives exchanges.

I discussed three exchanges’ role in this clearing, Eurex, NYSE Liffe and IntercontinetalExchange, and it is interesting to see how these firms’ stocks have outperformed S&P500 since my bullish call (on March, 11 - 2009):

Three months’ return, since March, 11
Deutsche Börse (Eurex) +71%
NYSE Euronext (NYSE Liffe) +82%
IntercontinetalExchange +93%

S&P500 +31%

I predict this pattern to continue!