I find it very interesting and encouraging that Morgan Stanley has decided to use their own credit default swap spreads to determine how much they are to lend to hedge funds! It might sound a bit odd at first but I think it makes perfect sense. If you believe in efficient markets, that is.
Since investment banks such as Morgan act as important counterparts to hedge funds (they serve as prime brokers) it is crucial for them (and for the US taxpayer) that they lend to creditworthy hedge funds. This is of course determined by the CDS spread of the hedge fund (if there is such a spread). The new thing here is that Morgan Stanley uses its own spread to determine how much it is to lend overall to hedge funds. In a way it uses the credit default swap market as an indicator of its own liquidity risk (funding liquidity). The more risky Morgan is considered by the market the less it lends! It’s as simple as that. The point is of course that in times when Morgan Stanley is considered risky, less investors are willing to lend to them and the more difficult it would be to fund hedge fund lending.
A nice innovative way of using the credit derivative market and a further blow to the rating agencies. The regulators should be happy though.
Maybe something banks in other countries could think of introducing in other types of lending? Many European banks, for instance, have traded credit default swaps.
THIS IS HANS BYSTRÖM'S BLOG ON ISSUES RELATED TO THE GLOBAL FINANCIAL MARKETS. Some entries will be in Swedish and some in English, depending on the context.
augusti 21, 2008
augusti 14, 2008
En lekman i Baltikum - Del VI
Estland är nu som första baltiska land officiellt i recession! Igår framkom det att Estland uppvisade en negativ tillväxt under både första och andra kvartalet och det gör att Estland nu uppfyller kravet på recession: två följande kvartal med negativ tillväxt.
Jag tror detta bara är början! En nedkylning i EU (typ 20% av BNP i Estland utgörs av export till EU) samt hårdare finansieringsmöjligheter (både för staten (skattehöjningar) och för företag och individer (tillgångsprisfall)) framöver tror jag kommer påverka Baltikum negativt framöver. Även landets "country risk premium" tror jag kommer stiga efter år av investerar-naivitet (läs Georgien.....).
Jag tror detta bara är början! En nedkylning i EU (typ 20% av BNP i Estland utgörs av export till EU) samt hårdare finansieringsmöjligheter (både för staten (skattehöjningar) och för företag och individer (tillgångsprisfall)) framöver tror jag kommer påverka Baltikum negativt framöver. Även landets "country risk premium" tror jag kommer stiga efter år av investerar-naivitet (läs Georgien.....).
augusti 13, 2008
Stagflation + Okun
Jag har en längre tid tjatat om stagflation på global basis. Ett problem i detta sammanhang är förstås att det inte finns något riktigt bra sätt att specificera vad som menas med detta begrepp (stagflation på global basis). Vissa saker är klara dock: global stagflation är positivt kopplat till global inflation och negativt kopplat till global tillväxt. Det är också troligen positivt kopplat till global arbetslöshet.
Det är dessa tre storheter jag pratar om när JAG pratar om stagflation. I huvudsak är det dock tillväxten (recession) och inflationen (hög sådan) jag pratar om. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att när man pratar om global recession är det normalt en genomsnittlig global tillväxttakt under ungefär 3% man pratar om. Dvs den globala tillväxten behöver ej vara negativ. Detta händer troligen nästan aldrig då det normalt är positiv tillväxt någonstans som kan balansera upp den negativa tillväxten på andra ställen. Dock, även en global tillväxt kring 2-3% är mkt låg, framförallt när utvecklingsländer utgör en allt större del av kakan. En längre tid med 2-3% tillväxt i Kina, tex, skulle vara en fullständig katastrof ur en social/politisk synvinkel.
Även om jag ej är fullständigt nöjd med det så kan man också fokusera på arbetslöshet tillsammans med inflation. Jag läste någonstans att A. Okun (känd nationalekonom och före detta ordförande i Council of Economic Advisers i USA) använde detta mått i samband med stagflationstendenserna under 1970-talet). Jag tror iden helt enkelt är att addera de två. Och ju större summan blir, desto mer ”stagflation” genomlever vi.
I fallet Sverige i juni 2008 är Okun-måttet 8.1+4.3=12.4 (arbetslöshet 8.1% enligt SCB och inflation 4.3% enligt Riksbanken). Om detta värde är högt eller ej är jag i nuläget ej kapabel att svara på!
Det är dessa tre storheter jag pratar om när JAG pratar om stagflation. I huvudsak är det dock tillväxten (recession) och inflationen (hög sådan) jag pratar om. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att när man pratar om global recession är det normalt en genomsnittlig global tillväxttakt under ungefär 3% man pratar om. Dvs den globala tillväxten behöver ej vara negativ. Detta händer troligen nästan aldrig då det normalt är positiv tillväxt någonstans som kan balansera upp den negativa tillväxten på andra ställen. Dock, även en global tillväxt kring 2-3% är mkt låg, framförallt när utvecklingsländer utgör en allt större del av kakan. En längre tid med 2-3% tillväxt i Kina, tex, skulle vara en fullständig katastrof ur en social/politisk synvinkel.
Även om jag ej är fullständigt nöjd med det så kan man också fokusera på arbetslöshet tillsammans med inflation. Jag läste någonstans att A. Okun (känd nationalekonom och före detta ordförande i Council of Economic Advisers i USA) använde detta mått i samband med stagflationstendenserna under 1970-talet). Jag tror iden helt enkelt är att addera de två. Och ju större summan blir, desto mer ”stagflation” genomlever vi.
I fallet Sverige i juni 2008 är Okun-måttet 8.1+4.3=12.4 (arbetslöshet 8.1% enligt SCB och inflation 4.3% enligt Riksbanken). Om detta värde är högt eller ej är jag i nuläget ej kapabel att svara på!
augusti 04, 2008
This is crazy! - Part II
Back in 2007 (This is crazy! 10/12 -07) I wrote about the first true purchases of debt backed by subprime mortgages. Citadel Investment Group bought a couple of billion dollars of such debt from E*Trade for 27 cents on the dollar.
The only logical conclusion one could draw from that was that of gigantic future write downs from the big banks when other banks followed suit. I mentioned that in my blog and ended the entry with the words "I hope I am wrong!". Well, by now it is all to obvious that I wasn't wrong! We have now seen write dwons of gigantic proportions in the banking sector and since I wrote the blog entry the average global banking sector stock is down some 30% (the MSCI World -- Banks stock index). And last week we saw a new eye-popping deal when Merrill Lynch sold close to $7bn of mortgage-backed CDOs to Lone Star Funds at a price of 22 cents on the dollar (i.e., a loss of 78% or so).
Now, I am afraid that many banks value their current holding of structured credit products at much higher percentages and that this eventually will be unsustainable which in turn would lead to further massive write downs. With further downward pressure on the entire banking sector stock market valuation. And with further tax-payer bail outs.... etc ... etc ...... Again, let's hope I am wrong!
The only logical conclusion one could draw from that was that of gigantic future write downs from the big banks when other banks followed suit. I mentioned that in my blog and ended the entry with the words "I hope I am wrong!". Well, by now it is all to obvious that I wasn't wrong! We have now seen write dwons of gigantic proportions in the banking sector and since I wrote the blog entry the average global banking sector stock is down some 30% (the MSCI World -- Banks stock index). And last week we saw a new eye-popping deal when Merrill Lynch sold close to $7bn of mortgage-backed CDOs to Lone Star Funds at a price of 22 cents on the dollar (i.e., a loss of 78% or so).
Now, I am afraid that many banks value their current holding of structured credit products at much higher percentages and that this eventually will be unsustainable which in turn would lead to further massive write downs. With further downward pressure on the entire banking sector stock market valuation. And with further tax-payer bail outs.... etc ... etc ...... Again, let's hope I am wrong!
augusti 01, 2008
Höj räntan - Del VII
I förra "Höj räntan" inlägget (del VI, 3/7) skrev jag att jag trodde vi snart skulle få se två kvartal med nära noll tillväxt "....min gissning är att ...... vi snart kommer ha två kvartal med nära noll tillväxt...." . Som den vet som läst min blog har jag dessutom varit negativt inställd till tillväxten i ekonomin en längre tid.
Enligt SCB har vi nu haft ett kvartal med nära noll tillväxt (0.7% sedan Q2-07 och faktiskt så lite som 0% sedan Q1-08)! Få se om vi snart får ett till. Vet inte riktigt vad jag önskar.......
Enligt SCB har vi nu haft ett kvartal med nära noll tillväxt (0.7% sedan Q2-07 och faktiskt så lite som 0% sedan Q1-08)! Få se om vi snart får ett till. Vet inte riktigt vad jag önskar.......
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)