Konferens i London!

Förra bloggen handlade ju om mitt papper om nyhetsvolymer och dess koppling till aktiemarknadsvolatiliteten. Byström, H., (2009), News Aggregators, Volatility and the Stock Market, Economics Bulletin 29 (4), 2009, pp 2679-2688. Denna typ av forskning är helt ny, dvs sättet att mäta nyhetsvolymer är nytt, och jag ska till en konferens i London nästa vecka som handlar just om detta, länk. Ska bli kul att se om jag får några nya forsknings-idéer eller trading-tips.

Ska också passa på att se om jag hittar en snygg Barbour International som jag kan ha när jag susar runt på min vespa/scooter. Man kanske inte sparar så mkt pengar på att köpa den i england men tillfredställelsen med att dra fiina prettoaffärerna [de enda som saluför Barbour] här hemma i Sverige vid näsan är desto större……

Google News - the news aggregator!

I am not only interested in credit risk and credit derivatives but my research also focuses on financial stability, performance measures, commercial microfinance, and market behavior in general. Moreover, I have also written the first (as far as I know) academic paper on the use of news aggregators in finance. In the paper

Byström, H., (2009), News Aggregators, Volatility and the Stock Market, Economics Bulletin 29 (4), 2009, pp 2679-2688.

I discuss how news aggregators can be used in a financial context. More exactly, I show that the number of news hits in Google News containing the phrase “stock market” or “stock market crash” is significantly related to stock market volatility! That is, news and volatility seem to be related to each other, as expected. See the link to the paper here.

News aggregators such as Google News are really nice tools to swiftly collect news on a certain topic onto one single web page. My application is just an example and I think there are many other avenues where news aggregators could be useful. In research as well as in trading. Here is the link! Google News

Lastfartyg och dess finansiella betydelse

Här kommer lite mer finansallmänbildning! Jag tänkte att de flesta av er kanske inte är så insatta i fraktfartygsbranschen (det är inte jag heller) och dess betydelse för finansmarknader i övrigt. Jag har tidigare diskuterat té och kaffe och deras egenskaper sett ur en investerares synvinkel. Som investerare måste man ha kolla på mycket förutom aktiekurser och marknadsräntor och faktum är att kostnaden för att frakta råvaror, som kaffe, över världshaven är en sådan viktig faktor.

Dessa är de viktigaste typerna av fartyg:

-dry bulk ships
-container ships
-oil tankers

I denna blog ska jag nöja mig med att prata om rena lastfartyg (dry bulk) och sedan återkomma till oljetankers och kontainerfartyg någon annan gång.

Den viktigaste parametern att ha koll på när man pratar om lastfartyg är helt klart det så kallade Baltic Dry Indexet. Detta index har funnits i hela 25 år och är ett index som refekterar kostnaden för att frakta dry bulk (kol, järnmalm etc.) över haven. Mer exakt baseras indexet på dagliga charterpriser noterade hos skeppsmäklare i London för ett genomsnitt av representativa rutter. Som en del av er säkert vet har detta index varit mkt volatilt den senaste tiden och under krisen såg man som värst ett fall från toppen på hela 99%! När det var som billigast kunde man hyra ett gigantiskt s.k. Capesize fartyg för typ 20000kr/dygn (jämfört med mer normala halvmiljonen eller så). D.v.s. bratsen kunde ha sina förfester på ett 700-fots lastfartyg i stället för på sin lilla 42-fots Storebro SkyCruiser!!!!

Baltic Dry Index beräknas för alla farygsstorlekar så det kan vara på plats att lista de olika lastfartygsklasserna (från störst till minst):

-Capesize (80000+ ton) Dessa fartyg är så stora att de varken går igenom Panama- eller Suez kanalen. De måste alltså runda ”the Capes” (Afrika och Sydamerika). Därav namnet.
-Panamax (60000-80000 ton) Dessa fartyg går precis igenom Panama- och Suez kanalen. Därav namnet.
-Supramax (35000-60000 ton) Dessa fartyg är havets motsvarighet till Volvo V70 i dagens Sverige. Vad namnet betyder känner jag inte till…….
-Handysize (60000-80000 ton) Detta är arbetshästen på havet! Det finns tusentals av detta fartyg och det är det vanligaste dry bulk fartyget. Som namnet avslöjar så är det en liten smidig farygstyp; folkabubblan på havet!

För att avsluta det hela vill jag återigen betona att den smarta inveteraren inte bara kan få utlopp för sina tradingidéer genom att trada direkt med Baltic Dry Index men han/hon kan också säkert använda indexen för att göra cross-asset class strategier (där indexen bara utgör triggers för handel på andra marknader som aktier eller FX).

Credit does belong in any introductory text book on Finance!

Contrary to most traditional Introductory Finance text books my book Finance (see picture on the right or link here) contains a chapter on credit (including credit derivatives). Moreover, I added in the preface of the book that I thought this was going to be the norm in the future. In 2007 I wrote:

“……contrary to typical introductory Finance textbooks, a chapter on Credit is included. ..... It is quite likely that most introductory Finance textbooks will include such a chapter in the future.”

I am happy to see in Financial Times the other day that the well known Finance professor from UCLA, A. Subrahmanyam, agrees. He says in an interview that he discusses credit and credit derivatives in his introductory class. In the article Schools learn from financial crisis and switch tracks FT writes:

“Avanidhar Subrahmanyam, a finance professor at the Anderson School of Management at UCLA, teaches an introductory finance class for first-year students. In the past, his course focused on stocks and bonds, but today it includes in-depth discussions about credit default swaps, mortgage-backed securities and collateralised debt obligations.”

It’s nice to have support from such prominent people. Also notice that Subra teaches introductory classes! UCLA seems to agree with us that full professors, if possible, should teach at the lower levels.

Konkursfrekvensen på all-time-high 2009

Standard & Poor’s rapporterar att konkursfrekvensen globalt har nått sin högsta nivå någonsin! Under 2009 gick mer än dubbelt så många företag i ”konkurs” (defaultade) som under 2008! Detta är i linje med mina prediktioner i december förra året i Min intervju i Sydsvenska Dagbladet – Del II där jag bl.a. skrev att “jag tror fortfarande att vi kommer att få se en mycket stor ökning av konkurserna framöver!”.

Jag har ingen detaljerad statistik över Svenska konkurser i nuläget men listan kan dock göras lång! Följande är några av de konkurser som funnits på DIs startsida under krisen: Sterling, Teligent, E-health, Ancora energispar, M2, Svensk fastighetsförmedling i Växjö, Notar (Norge), Lejonet & Björnen, Neonode, Eml leather, Segerström, UIQ, Stuk, Ice.net, Plastal, Svenska valutagruppen, Duka, Micro, Arvika gjuteri, Rayclinic, Lear och så slutligen Saab.

Även om det värsta troligen är över nu så tror jag konkursantalen kommer att fortsätta ligga på en hög nivå ett tag framöver, framförallt i euro-zonen. Precis som svåra förkylningar har en tendens att hänga sig kvar längre än man trodde från början så tror jag vår finansiella kris kommer att hänga kvar, i form av allehanda symptom, länge än.