Sell European Bank Stocks? – Part II

I do not understand how European politicians think. Can’t they see the similarities between Bear Stearns and Lehman Brothers on one hand and Greece and Ireland on the other? Or perhaps that’s what they are doing and that´s why they think it will all stop here? What then to make about AIG, Freddie Mae and all the other collapses in the US banking sector........ Very naive!
I am sometimes thinking about how it would all play out if the politicians kept quiet, like the market. If they never responded to the market´s movements (or demands as journalists call them). What would happen if the politicians could move secretly from bail out package to bail out package and introduce bail ins and other new rules of the game without first informing the markets about them years in advance. What if they could stealth bomb just like the market does? Well, of course they cannot, and I just get this feeling of the entire game being tilted in favor of us investors...... Very nice!
Another thing: Ireland is getting 85 bn euro as a loan but that is not much compared to the losses in the banking sector at the height of the financial crisis in 2008 (>1000 bn euro). This means that the staggering amounts needed to bail out Spain most likely are manageable. That is important since that increases the possibility that the European politicians/trade unions/borrowers will just continue wasting taxpayer money on bail outs on a larger and larger scale....... Very irritating!

These are truly “interesting” times!

----------------------------------------------------------

Some curiosa:

On August 16 I wrote the following in Sell European Bank Stocks?: “Anyway, my n-month verdict for the EU banking sector is underperform!”

Today, on November 29, I write: over the last 3 ½ months the European banking sector (FTSE Europe Banks, $) has fallen 6% while the European stock market overall (FTSE Europe, $) has climbed 13%. See the Figure with the prices from August to November. That is, the banking sector has underperformed at a whopping 19% (or 65% on an annual basis)!

I do not often give buy/sell recommendations on this blog but based on my performance over the last 3-4 years I guess I should soon start charge money for my coin-flipping skills...... :) And I assure you that you have to wait for the research paper I promised in the previous banking-blog!

Credit default swaps på kinesiskt vis!

Tänkte att det kunde vara intressant att veta att Credit Default Swaps (CDS) nu (äntligen) introducerats även i Kina (mer exakt 5 nov 2010)! Sin vana trogen vad gäller att gå sina egna vägar har de kinesiska byråkraterna döpt kontrakten till Credit Risk Mitigation (CRM) contracts…… Jag antar att det är för att belysa att kontrakten endats är till för att hedga sig och inte för spekulation. Kontrakten får nämligen bara köpas av dem som redan innehar de underliggande lånen, dvs en hedge, och som jag förstår det så är antalet företag som man kan skydda mot konkurs än så länge begränsat, närmare nestämt ett litet antal stora välkända firmor.

Jag tycker emellertid detta är ett steg i rätt riktning och så länge antalet köpare och säljare blir någorlunda stort så kan man åtminstone använda CDS priserna som någon sorts indikator på kreditvärdigheten i Kina. Detta ser jag som viktigt och den tidigare avsaknaden av kreditriskindikatorer är något jag tidigt nämnt som ett problem i kina. Se t.ex. min artikel

Byström, H., (2008), Credit Risk Management in Greater China, The Journal of Futures Markets 28 (6), 2008, pp 582-597.

Jag ser förstås risken/problemen med att man inte kan spekulera i båda riktningarna, så att säga, och det ska bli mycket intressant att föja utvecklingen på denna nya marknad. Jag lovar att återkomma på denna blog när ngt intressant händer!

Paper Recommendation: Is it really different this time?

I would like to recommend a nice paper by Reinhart and Rogoff (2008), This Time is Different: A Panoramic View of Eight Centuries of Financial Crises

The article ahs since become a book but the article is nice as well. It deals with five kinds of economic crises:

(i) external default
(ii) domestic default
(iii) banking crises
(iv) currency crashes
(v) inflation outbursts

The study covers many centuries of data and I find many interesting facts regarding crises. One of the more interesting parts of the paper is the one dealing with external versus domestic debt. For instance, the authors show that domestic debt has long been as significant as external debt in meeting emerging market financing needs. This is contrary to the common assumption today that emerging countries increasingly rely on domestic debt. Since I believe that the assumption possibly is one factor supporting the high valuations and low credit spreads in these countries this is an important finding. In addition, Reinhart and Rogoff show that defaults on domestic debt appear to be associated with similar magnitudes of output loss as defaults on external debt. Again, interesting!

I think a comparison of the extent of domestic and external debt in some euro-countries could shed some light on the relative vulnerability of these countries (Italy?) that the market has not picked up yet. I will be back on this issue.

-------------------------------------------------

PS. Another interesting and related result found in the paper is the share of years a country has been in default since the year the country gained independence. Notable examples are Sweden (0%), Germany (13%), Spain (24%), Hungary (37%) and Greece (50%)!! Incidentally (?) the ranking is the same as Buttonwood’s ranking of the size of the debt trap of these countries (see The debt trap: ranking the suspects).

En Indisk (mikro)finanskris under vardande?

Jag har varit intresserad av s.k. kommersiell mikrofinans i ett par år. Dvs, jag är intresserad av mikrobanker som på kommersiell väg förmedlar finansiella tjänster som lån, bankkonton och försäkringar till små (fattiga) entreprenörer i fattiga länder. Ofta rör sig summorna om ett par hundra kronor, dvs det är verkligen mikroskala på det hela, och syftet är att komma runt lånehajar och byråkrati. Lånen är förstås för produktion snarare än konsumtion. [OBS, blanda inte ihop denna typ av mikrolån med sk sms-lån som är i samma storleksordning men som inte direkt används för produktiva syften…..]

Som en del av er kanske läst i media så har den kommersiella mikrofinansindustrin i Indien vuxit så det knakat den senaste tiden och tex såg vi i somras en gigantisk IPO av SKS Microfinance, den största mikrofinans-aktören i Indien. Eftersom Indiens mikrofinansmarknad är världens största är det extra intressant/bekymmersamt att läsa om de senaste turerna kring statens inblandning i den indiska mikrofinansmarknaden.

En kris kan man definitivt kalla det. Lokala politiker har lyckats stänga ner stora delar av mikrofinanssektorn i Andhra Pradesh, en av de viktigaste delstaterna (30-40% av Indiens mikrofinansmarknad) för denna typ av finansiering, pga att ett stort antal självmord kopplats till låntagare som inte lyckats betala tillbaks sina lån. Detta är förstås mycket olyckligt men det faktum att hundratusentals mikro-entreprenörer nu står utan möjlighet att låna eller förnya sina lån är förstås också högst olyckligt. Vi ska komma ihåg att miljontals människor tagit sig ur fattigdom mha mikrolån.

Det ska också kommas ihåg att mikrofinans utgör en viktig del av de reguljära Indiska bankernas verksamhet och att problemen därför kanske kan spilla över på dessa bankers soliditet. Naturligtvis kommer andelen mikrolån som ej betalas tillbaks kollapsa om detta fortsätter och vem vet vad det kan leda till. Som en förespråkare för utom-statlig finansiell intermediering ser jag på denna utveckling med oro. Låt oss hoppas att politiker, mikrobanker och reglerare snabbt inser vad som håller på att hända och snabbt löser upp knuten. Mer (vettig) reglering är nog nödvändigt samtidigt som konkurrensen troligen måste skärpas upp. Och utbildning (finansiell allmänbildning) av mikrolåntagarna. Allt för att förhindra att ett fåtal bankirer kan ta ut ockerräntor på lånen. Att börja mixtra med prismekanismen däremot är förstås allt annat än bra!

För er som vill läsa mer om avancerade lösningar på mikrofinansområdet rekommenderar jag (föga förvånande :) ) min egen artikel:

Byström, H., (2008), The Microfinance Collateralized Debt Obligation: a Modern Robin Hood? World Development 36 (11), pp. 2109-2126.