Det har varit mycket fokus på Grekland de senaste åren. Katastrof skulle kunna sammanfatta vad de flesta tycker är representativt för situationen i Grekland (inklusive jag själv här på bloggen). Vad färre uppmärksammat är att många andra länder delar ett stort problem med Grekland, nämligen höga aggregerade skuldnivåer. Även Sverige är ett av dessa länder och om man tittar på de totala skulderna i vårt land så är t.o.m. skuldnivån högre än den i Grekland (år 2010)!
Med totala skulden menas alla skulder som hålls av såväl staten, företagen och hushållen i ett land. Denna totala skuldkvot som procent av BNP är i Sverige 340% och i Grekland 262% (2010)! Siffrorna kan hittas i artikeln .... ”The Real Effects of Debt” skriven av erkända forskare vid BIS. Den stora skillnaden mellan Grekland och Sverige är att Grekland har en stor statsskuld (vilket vi ju alla vet) medan Sverige har en stor privat skuld. Medan Grekland har en privat skuldnivå på 130% (icke-finansiella företag plus hushåll) har Sverige en privat skuldnivå på 280% (icke-finansiella företag plus hushåll)! Framförallt är det bolagen som har stora skulder och jag känner att jag måste undersöka närmare vad detta beror på och hur allvarligt det må vara. En avanceradekonomi kan ju troligen klara av högra skuldnivåer än en mindre avancerad ekonomi. Frågan är också vad det skulle innebära om man också tog med banksektorns skulder. Den finansiella sektorn är ju stor i Sverige och med våra avancerade finansmarknader kan man tänka sig att det varit lätt att bygga upp höga skuldnivåer. Jag återkommer om detta men en intressant siffra att hålla i huvudet för den som gillar att måla fan på väggen är 913%. Det är statsskulden i Weimarrepublikens Tyskland i början av 20-talet (enligt Ray Dalio och Bridgewater Associates) strax innan hyperinflationen raderade ut en generations sparande och 200 miljarder mark krävdes för att köpa en brödlimpa. Vi har en bit kvar dit det medger jag....
Om vi återvänder till ”The Real Effects of Debt” så är författarnas huvudtes att tillväxten i en ekonomi påverkas negativt av för höga skuldnivåer och det är tydligt att Sverige ligger över den nivå när detta börjar märkas. Detta är trist och jag delar fullständigt förslaget att avdragsrätten för räntekostnader måste tas bort för att minska skuldsättningen. Denna artificiella subvention av låntagare på bekostnad av aktieinvesterare och sparare har otvivelaktigt spelat en stor roll för den trista situation vi nu befinner oss i.
Summa summarum: Jag är skeptisk till Sverige som destination för investeringar på lång sikt och skuldnivån är ett mycket viktigt skäl till detta. Räkenskapens dagar ligger otvivelaktigt framför oss.