En bra DI artikel!

"Alla rådgivare prisar sina råd, men somliga ger råd till egen fördel." Jesus Syraks bok 37:7.

I dagens DI skrev Jonas Bernhardsson från Redeye en bra artikel med titeln Marknaden försöker prata ner räntan. Kunde inte sagt det bättre själv (snarare mkt sämre skulle jag tro...).

Jag tycker svenska staten (eller EU) skulle skapa ett top-quality sekretariat med ekonomer som utan påtryckningar (vare sig politiska eller marknads) jobbade dygnet runt med ekonomisk analys. Det hade vi alla varit behjälpta av.

Nu ska jag bara fundera på om Redeye har ngt att vinna på räntehöjninger!

$1000bn of losses? - Part II

Two months ago (February, 11) I wrote a blog entry where I revealed my guesstimate of where I think the current "leverage turmoil" costs will end up. I predicted $1000bn and if you read today's Financial Times you see that now the time has come for IMF (in their global financial stability report) to predict the same very high number ($1000bn)! One of the authors of the report is qouted to refer to "collective failure to appreciate the extent of leverage in the financial system". That's exactly my point (as stressed here as late as yesterday) and I think that with the turn of the credit cycle we will se a lot of corporate defaults which will lead us to the $1000bn figure (again, as stressed here as late as yesterday).

Antalet konkurser minskar inte längre i Sverige!

"Vinet sörjer, vinstocken vissnar, de förr så glada suckar." Jesaja 24:7.

Jag har tidigare vädrat mina åsikter om framtida konkursfrekvenser: se t.ex. Very high high-yield spreads in Europe!
Min åsikt är att vi står inför ett ökat antal konkurser och senast idag släppte UC ny ststistik som säger att det första kvartalet 2008 inte uppvisade färre konkurser än tidigare kvartal (enligt UC). Detta är ett trendbrott och medan US spår oförändrat antal konkurser 2008 (jämfört med 2007) tänker jag sticka ut hakan och förespå dubbelt så många konkurser under 2007 som 2008! Mycket av detta bygger förstås på antagandet om att USA går in i en recession och att det smittar över på Sverige. Jag tror dock det dessutom finns strukturella skäl (t.ex. ökad belåning i alla led, från konsumenterna och uppåt) till att vi får se ett ökat antal konkurser framöver. Som vanligt talar jag inte i egen sak: jag har inget att vinna på ökat antal konkurser då jag ej har de 10-100miljoner som krävs för att spekulera på CDS-marknaden....

Varför kan inte bostadspriser i Sverige falla? - Del II

Varför kan inte bostadspriser falla i Sverige när de gör det i Danmark (typ -10% sedan toppen sägs det) och när de nu ochså gör det i Storbritannien? På en månad föll priserna med 2.5% enligt DI och jämfört med ett år tillbaks är priserna bara 1% högre. Och sedan ska vi inte nämna de prisfall vi såg kring 1991-1993! jag kommer mycket väl ihåg hur bostadsrätter i norra Lund skänktes bort eftersom avgifterna var för höga. Idag kostar samma lägenheter säkert en miljon!
Storbritannien-fallet blir än mer intressant eftersom analytikerna tydligen förväntat sig ett fall på 0.4% vilket då kan jämföras med det verkliga fallet på 2.5%!Ska bli spännande att se om jag får äta upp mina ord. Om två-tre år eller så vet vi säkert.

Byggnader är till för att titta på och bo i!

Jag har aldrig förstått mig på fastigheter. Min morfars far var byggmästare, min morfar var arkitekt och själv skulle jag gärna vara arkitekturprofessor i mitt nästa liv (jag har jobbat som konstruktör och hatar att rita ritningar så arkitekt är uteslutet). Jag är mäkta intresserad av all arkitektur, från tempel och moskéer (favoriten är KLs statsmoské) till futuristiska sekulära monument (favoriten är Mitterand's Le Grande Arch) via stalinistiska byggnader likt Moskvas gamla ringleds-skyskrapor. Jag t.o.m. älskar Bangkoks ej färdigbyggda betongskrapor (stort fan av s.k. urban decay architecture).
OK, min poäng är att jag inte har ngt emot byggnader som sådna. Det är i sammanhanget ekonomi+finans+konjunktur som jag ej förstår mig på fastigheter. Mer specifikt, vad jag ej förstår är varför 100-tals byggkranar (likt i Dubai, Peking, Berlin, Costa Del Sol, etc...) ska vara en symbol för hållbar ekonomisk tillväxt (snarare än tillfällig spekulation)! Jag menar, nya modernare bostäder skapar ju ingenting som inte gamla, mindre och tråkigare gör! Och kontor med fontäner, högt i tak och med fin utsikt skapar ju bara marginellt mer produktiva medarbetare. Möjligen borde fabrikslokaler undantas från min skeptisism men det är sällan dessa tråkiga en-våningsbyggnader som figurerar i medias beskrivning av huruvida den eller den regionen är en framtidsregion!
Vart vill jag nu komma med detta? Jo, jag tycker investerare ska lägga mycker mer vikt vid huruvida ett land producerar/exporterar verkliga saker, som bilar, luftkonditioneringsaggregat, klockoer etc., i stället för att se på hur många hus de lyckats bygga det senaste året (detta bidrar ju mkt till BNP). England, Sverige, Japan, Korea, Kina: alla byggde vi konkreta saker som andra uppskattade. Och jag tror ingen hävdar att miljonprogramshusen i Hallonbergen är det som skapat vårt välstånd.
====> Jag har lovat att inte ge köpråd på denna blog. Dock, jag har hört om en filur som föreslår att man kanske borde köpa aktier i länder som Tyskland och Tjeckoslovakien och blanka aktier i länder som Spanien och Bulgarien eftersom de två förstnämnde tillför något verkligt unikt till mänskligheten!

The Copula is dead!

This was one of a number of recurring themes on the conference I took part in last week. At least when it comes to Creditmodelling. I am not able to tell whether this is a more widely held view in the finance community but it should be stressed that a lot of the top brass in the credit world attended the conference.
Personally i have written an article in Journal of Fixed Income that suggests a different way of modelling credit risk dependencies: Instantaneous Credit Risk Correlation, The Journal of Fixed Income 17 (2) Fall 2007, pp. 5-12. It remains to be seen if my approach goes the same way as the Copula (regardless of where it is going...)

IF YOU ARE NOT FAMILIAR WITH COPULAS: copulas, particularly Gaussian ones, are used to model default correlatons/dependencies. They are widely used in pricing CDOs etc and I think i dare say that they are at the center of the current credit debacle.

Konferens i strukturerade produkter och kreditderivat

Ska på en konferens och presentera ett papper om kreditriskhantering. Känns som rätt forum med tanke på vad som händer i finansvärlden idag. Konferensen är i Paris så jag ska passa på att besöka Louvre se om jag hittar några egna spår efter Jacques Saunière!