I cannot resist saying what everyone should say in the debate about Saab. Isn’t it obvious that Saab, or any other car manufacturer, cannot continue to build cars in Sweden paying 200kr/hour to its workers when the Chines pay their workers 20kr/hour? Why should it be so difficult to understand this?
Seinfeld lovers out there might recall the incident with Jerry’s Saab in the Puerto Rican Day episode:
JERRY: Vandelay. Wait a second. Mr. Pennypacker, if you're here, and Mr. Vandelay is also here, then who's watching the factory?
KRAMER: The factory?
JERRY: The Saab factory?
KRAMER: Jerry, that's in Sweden.
As a true car lover I surely hope the Saab factory will be around in the future as well but I doubt that it will be in Sweden though……
PS. BTW. The Pensky file has nothing to do with the firm Penske (the potential buyer of the other GM brand, Saturn)!!!
november 26, 2009
november 23, 2009
Olja – kungen av råvaror!
För ett antal år sedan spenderade jag en sommar i södra Frankrike (Bordeaux) för att lära mig en del om att utvinna olja ur marken, mer exakt ur den porösa berggrunden ett par km ner i jordens skorpa. Jag ska inte påstå att jag sedermera följt utvecklingen på råoljemarknaden med någon speciell noggrannhet men tiden i Frankrike fick mig att inse betydelsen av denna intressanta och spännande råvarumarknad.
Jag gillar ju att då och då skriva ”allmänbildande” artiklar om det finansiella systemet och då olja utan tvivel är den viktigaste råvaran (commodity) i dagens ekonomi så skadar det inte att känna till lite grundläggande fakta rörande prissättningen av olja och oljederivat. Åtminstone om man vill göra anspråk på att vara en professionell investerare.
Vi kan ju ta ett EXEMPEL: För någon vecka sedan deklarerade Saudi-Arabien att de skulle ersätta WTI (West Texas Intermediate) som prisreferens för oljan de exporterar till USA med den ganska okända ASCI (Argus Sour Crude Index)! Vad betyder nu det?
Det första vi måste ha klart för oss är att, vid en viss tidpunkt, finns det hundratals olika oljepris (benchmarks). De mest kända är Brent och WTI, men de är långt ifrån ensamma herrar på täppan. Grundprincipen när man klassificerar olja är (i) oljans geografiska ursprung, (ii) dess densitet och (iii) dess svavelinnehåll.
De viktigaste benchmarken är:
- Brent Denna olja är uppkallad efter dess ursprung ute i Nordsjön. Oljefältet heter helt enkelt Brent. Ungefär hälften av världens råolja prissätts med priset på Brent-olja som referens (med tonvikt på olja såld i Europa och Afrika).
- WTI (West Texas Intermediate) Även denna olja är uppkallad efter dess ursprung. I detta fallet en oljedepå djupt inne i Texas vid namn Cushing. Ungefär en fjärdedel av världens råolja prissätts med priset på WTI-olja som referens (med tonvikt på Amerikanska kontinenten).
- Dubai-Oman Denna olja är förstås uppkallad efter oljans ursprung och är framförallt använd för olja för den Asiatiska kontinenten.
Men det finns som sagt också en massa andra råoljekvalisorter:
- Minas
- ASCI (Argus Sour Crude Index)
- etc. etc.
När man diskuterar olika oljepris, t.ex. de ovan, ska man komma ihåg att det inte bara är platsen för leverans av oljan som skiljer dem åt men också dess kemiska specifikationer. Man skiljer t.ex. på lätt och tung råolja. Brent och WTI är båda lätta oljor och det är generellt en trevlig egenskap då de t.ex. är lättare att handha och dessutom är mer effektiva som råvara för bränslen. Man skiljer också på söt och sur olja. Den söta innehåller mindre svavel och är därför snällare mot miljön.
Låt oss återgå till EXEMPLET ovan: Faktum är att nyheten ovan, med Saudi och dess nya prisbenchmark, måste tolkas genom denna prisma av olje-typer/sorter/kvalitéer…… Som jag förstår det har raffinaderier mer och mer anpassat sig till bristen på de fina lätta och söta oljorna och de efterfrågar tydligen mer av de tunga och sura oljorna. Till skillnad från Brent och WTI är Argus Sour oljan just av denna typ och det är förstås en stor fördel för detta index. Kanske är detta början till en successiv förflyttning av olje benchmarking från USA till Asien?
OK, vad är då kontentan? Jo, om du är inne och fuskar med oljeinvesteringar på någon spread-betting site så skadar det inte att läsa på lite vad gäller detaljerna bakom råvaran du spekulerar i. Och även om du bara köper och säljer aktier så kan det vara intressant att följa utvecklingen på oljeområdet (typ att WTI kanske successivt ersätts av ASCI och andra index) och dess effekter på olika marknader och, inte minst, på storpolitiken. Håll ögonen öppna de närmsta åren, och glöm inte oljekrisen på 70-talet! Den präglade ett decenniums aktiesparande!
Jag gillar ju att då och då skriva ”allmänbildande” artiklar om det finansiella systemet och då olja utan tvivel är den viktigaste råvaran (commodity) i dagens ekonomi så skadar det inte att känna till lite grundläggande fakta rörande prissättningen av olja och oljederivat. Åtminstone om man vill göra anspråk på att vara en professionell investerare.
Vi kan ju ta ett EXEMPEL: För någon vecka sedan deklarerade Saudi-Arabien att de skulle ersätta WTI (West Texas Intermediate) som prisreferens för oljan de exporterar till USA med den ganska okända ASCI (Argus Sour Crude Index)! Vad betyder nu det?
Det första vi måste ha klart för oss är att, vid en viss tidpunkt, finns det hundratals olika oljepris (benchmarks). De mest kända är Brent och WTI, men de är långt ifrån ensamma herrar på täppan. Grundprincipen när man klassificerar olja är (i) oljans geografiska ursprung, (ii) dess densitet och (iii) dess svavelinnehåll.
De viktigaste benchmarken är:
- Brent Denna olja är uppkallad efter dess ursprung ute i Nordsjön. Oljefältet heter helt enkelt Brent. Ungefär hälften av världens råolja prissätts med priset på Brent-olja som referens (med tonvikt på olja såld i Europa och Afrika).
- WTI (West Texas Intermediate) Även denna olja är uppkallad efter dess ursprung. I detta fallet en oljedepå djupt inne i Texas vid namn Cushing. Ungefär en fjärdedel av världens råolja prissätts med priset på WTI-olja som referens (med tonvikt på Amerikanska kontinenten).
- Dubai-Oman Denna olja är förstås uppkallad efter oljans ursprung och är framförallt använd för olja för den Asiatiska kontinenten.
Men det finns som sagt också en massa andra råoljekvalisorter:
- Minas
- ASCI (Argus Sour Crude Index)
- etc. etc.
När man diskuterar olika oljepris, t.ex. de ovan, ska man komma ihåg att det inte bara är platsen för leverans av oljan som skiljer dem åt men också dess kemiska specifikationer. Man skiljer t.ex. på lätt och tung råolja. Brent och WTI är båda lätta oljor och det är generellt en trevlig egenskap då de t.ex. är lättare att handha och dessutom är mer effektiva som råvara för bränslen. Man skiljer också på söt och sur olja. Den söta innehåller mindre svavel och är därför snällare mot miljön.
Låt oss återgå till EXEMPLET ovan: Faktum är att nyheten ovan, med Saudi och dess nya prisbenchmark, måste tolkas genom denna prisma av olje-typer/sorter/kvalitéer…… Som jag förstår det har raffinaderier mer och mer anpassat sig till bristen på de fina lätta och söta oljorna och de efterfrågar tydligen mer av de tunga och sura oljorna. Till skillnad från Brent och WTI är Argus Sour oljan just av denna typ och det är förstås en stor fördel för detta index. Kanske är detta början till en successiv förflyttning av olje benchmarking från USA till Asien?
OK, vad är då kontentan? Jo, om du är inne och fuskar med oljeinvesteringar på någon spread-betting site så skadar det inte att läsa på lite vad gäller detaljerna bakom råvaran du spekulerar i. Och även om du bara köper och säljer aktier så kan det vara intressant att följa utvecklingen på oljeområdet (typ att WTI kanske successivt ersätts av ASCI och andra index) och dess effekter på olika marknader och, inte minst, på storpolitiken. Håll ögonen öppna de närmsta åren, och glöm inte oljekrisen på 70-talet! Den präglade ett decenniums aktiesparande!
november 16, 2009
Microfinance CDOs – alive and kicking!
I am happy to read in Financial Times that Finca International, the well known MFI (microfinance institution) is launching a new microfinance collateralized debt obligation (MiCDO) together with Deutsche Bank! This goes further to prove that microfinance, and particularly structured microfinance, has survived the crisis unscathed.
As we all know, the CDO has been one of the main scapegoats of the financial crisis. However, as I have mentioned frequently in this blog (see for instance Är ni trötta på låga bankräntor? or Bank regulation! ) I am one of those die-hards who actually have believed in CDOs (particularly microfinance ones) all through the crisis. My point is simply that it is not the instrument that is faulty, it is those who use it!
As the first academic in the world to discuss microfinance CDOs (Byström, H., (2008), The Microfinance Collateralized Debt Obligation: a Modern Robin Hood?, World Development. 36 (11), 2008, pp 2109-2126.) I am particularly happy to see MiCDOs coming onto the scene again. This particular Deutsche Bank - Finca microfinance CDO has a nominal size of $21 million and the pool of loans is allegedly made up of $500 loans to microentrepreneurs in Asia and Africa.
Interestingly, just as I describe in my article above (and in Dagens Industri in 2007, see picture) the tranching of the CDO, allegedly, has made this rather isoteric and seemingly risky pool of mini-loans in the third world appealing also for pension funds and the likes in the west. Interest rates will range from approximately 7.5% to 16% and that sounds quite nice to my ears!
In my dreams I run a hug endowment that is currently contemplating investing in this MiCDO! As a nice hedge to the rest of the portfolio (except for the old microloans that we already own of course.....).
november 09, 2009
Soros - reformer av det finansiella systemet
Jag har tidigare betonat att man bör undvika skribenter som MÅSTE skriva och i stället ty sig till dem som VILL skriva för att de har ngt att säga, t.ex. bloggare, professorer och seniora finansmän och likn.
Den seniora finansmannen George Soros (uttalas typ schorosch) är en av dem jag brukar lyssna på, även om jag egentligen föredrar hans gamla vapendragare Jim Rogers, och förra veckan i Financial Times skrev han en bra artikel (dvs en artikel innehållande saker jag håller med om... :)) om behoven av finansiell reform. Normalt sett så är jag mer av fri-marknadsförespråkare än Soros men då det blir mer och mer klart att ren kapitalism övergetts fullständigt tycker jag det är mer intressant att se vad som kan göras inom det existerade kvasisocialistiska finansiella systemet än i mitt utopiska marknadssystem!
Jag tänkte därför kort kommentera/sammanfatta Soros artikel här samt refektera över hur det han säger kan vara viktigt också för oss i Sverige (enligt mig).
Soros nämner fem saker som bör göras:
1) De finansiella myndigheterna måste försöka detektera och bromsa uppbyggandet av bubblor på de finansiella marknaderna, INNAN de sker. Detta bygger på att bubblor faktiskt existerar och kan detekteras och det tror både Soros och jag (men inte Greenspan). Dvs., lite ”leaning against the wind” krävs av finansinspektioner och centralbanker. Detta gäller också här i Sverige där man bör ha bättre koll på bankutlåningen utomlands (i t.ex. Baltikum).
2) För att bekämpa bubblor räcker det inte med att kontrollera penningutbudet, du måste också kontrollera kreditgivningen. I fallet med huslån borde man variera hur mycket man lånar ut (i % av huspriset) med konjunktur och husprisutvecklingen. Kapitalkraven borde helt enkelt stramas åt i bubbelfasen. Detta gäller också här i Sverige där man borde ha bättre koll på hur mycket banker egentligen lånar ut till husköpare (sett till deras verkliga framtida köpkraft).
3) Systemiska risker är inget nytt men Soros betonar deras viktiga betydelse. Jag håller inte med honom helt i hans diskussion på denna punkt där han t.o.m. spekulerar i att förbjuda vissa viktiga derivatmarknader (CDS-kontrakt). Han accepterar dock också, som ett mildare alternativ, en ökad reglering och användning av restriktioner vid handel med t.ex. CDSer. Detta har jag skrivit mkt om, även innan krisen, och där håller jag med honom fullständigt. Detta gäller också här i Sverige i den mån denna typ av värdepapper existerar här.
4) Skattebetalare har räddat bankerna och bankerna ska därför få kraftigt beskärda möjligheter att ta risk med eget kapital. Proprietary trading ska förpassas till hedgefonder där de hör hemma. Detta gäller också här i Sverige där i framtiden rikedomar borde flyttas från bankirer till investerare!
5) Man måste erkänna att värdepapperiserade produkter är minst lika riskabla som rena lån. Diversifieringsvinsterna man trodde sig göra i dessa poolade värdepapper är mycket mindre än man trott och om ratingbyråer o liknande erkänner detta borde framtida bubblor på värdepapperiseringsmarknaden kunna undvikas. Detta gäller också här i Sverige där vissa kommuner o liknande gått på pumpen när man köpt denna typ av värdepapper.
Den seniora finansmannen George Soros (uttalas typ schorosch) är en av dem jag brukar lyssna på, även om jag egentligen föredrar hans gamla vapendragare Jim Rogers, och förra veckan i Financial Times skrev han en bra artikel (dvs en artikel innehållande saker jag håller med om... :)) om behoven av finansiell reform. Normalt sett så är jag mer av fri-marknadsförespråkare än Soros men då det blir mer och mer klart att ren kapitalism övergetts fullständigt tycker jag det är mer intressant att se vad som kan göras inom det existerade kvasisocialistiska finansiella systemet än i mitt utopiska marknadssystem!
Jag tänkte därför kort kommentera/sammanfatta Soros artikel här samt refektera över hur det han säger kan vara viktigt också för oss i Sverige (enligt mig).
Soros nämner fem saker som bör göras:
1) De finansiella myndigheterna måste försöka detektera och bromsa uppbyggandet av bubblor på de finansiella marknaderna, INNAN de sker. Detta bygger på att bubblor faktiskt existerar och kan detekteras och det tror både Soros och jag (men inte Greenspan). Dvs., lite ”leaning against the wind” krävs av finansinspektioner och centralbanker. Detta gäller också här i Sverige där man bör ha bättre koll på bankutlåningen utomlands (i t.ex. Baltikum).
2) För att bekämpa bubblor räcker det inte med att kontrollera penningutbudet, du måste också kontrollera kreditgivningen. I fallet med huslån borde man variera hur mycket man lånar ut (i % av huspriset) med konjunktur och husprisutvecklingen. Kapitalkraven borde helt enkelt stramas åt i bubbelfasen. Detta gäller också här i Sverige där man borde ha bättre koll på hur mycket banker egentligen lånar ut till husköpare (sett till deras verkliga framtida köpkraft).
3) Systemiska risker är inget nytt men Soros betonar deras viktiga betydelse. Jag håller inte med honom helt i hans diskussion på denna punkt där han t.o.m. spekulerar i att förbjuda vissa viktiga derivatmarknader (CDS-kontrakt). Han accepterar dock också, som ett mildare alternativ, en ökad reglering och användning av restriktioner vid handel med t.ex. CDSer. Detta har jag skrivit mkt om, även innan krisen, och där håller jag med honom fullständigt. Detta gäller också här i Sverige i den mån denna typ av värdepapper existerar här.
4) Skattebetalare har räddat bankerna och bankerna ska därför få kraftigt beskärda möjligheter att ta risk med eget kapital. Proprietary trading ska förpassas till hedgefonder där de hör hemma. Detta gäller också här i Sverige där i framtiden rikedomar borde flyttas från bankirer till investerare!
5) Man måste erkänna att värdepapperiserade produkter är minst lika riskabla som rena lån. Diversifieringsvinsterna man trodde sig göra i dessa poolade värdepapper är mycket mindre än man trott och om ratingbyråer o liknande erkänner detta borde framtida bubblor på värdepapperiseringsmarknaden kunna undvikas. Detta gäller också här i Sverige där vissa kommuner o liknande gått på pumpen när man köpt denna typ av värdepapper.
november 03, 2009
Coppock säger – köp aktier! – Del II
Tänkte köra en uppföljning på min förra blog om Coppock-indikatorn, se Coppock säger – köp aktier!
Faktum är att köpsignalen som indikatorn gav för snart fem månader sedan var ”spot on”! Sedan dess har OMX Stockholm All Share stigit hela 15%.
Tittar vi på grafen ovan(OMXS från Jan 1991 till Nov 2009), där den blå grafen är OMX index och den svarta är Coppock-indikatorn, så ser vi att vi fortfarande (2/11) har en hyfsat stark köpsignal! Dock ej lika stark som sist. [Förstora bilden genom att klicka på den.] Återigen, köpsignalen gäller Stockholmsbörsen (OMXS) och baserar sig helt på Coppock indikatorn. Coppock indikatorn är en klassisk teknisk indikator som baserar sig på att man kan jämföra en börskrasch med en anhörigs död (!) och att det tydligen tar 11-14 månader att sörja en anhörigs död. Genom att titta på 11- och 14-månaders avkastningar och smootha summan av dem med ett MA-filter så får man en köpsignal när indikatorn vänder från en negativ nivå.
Som jag skrev i mitt gamla inlägg så är detta helt och hållet en teknisk indikator och ska behandlas som en sådan och inget annat! Ska bli spännande att se om Coppock får rätt igen! Fast kom ihåg, signalen är inte lika entydig denna gång.
PS. observera att Coppock blogen är den enda jag gjort som rör teknisk analys. Man måste vara försiktig när man använder TA och noggrannt välja de indikatorer som man tror på. Det mesta som skrivs inom detta område är nog tyvärr humbug (om du frågar mig vill säga).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)