februari 25, 2010

If Greece wants my money then I want their islands! – Part II

The day after my last entry, see below, Financial Times (Saturday, Feb 20) published a piece called “Pay up for the glory that was Greece”. Interestingly, that article touches upon my idea of Greece raising equity!

The, not entirely serious….., idea in the article is that Greece should start charging for what their ancestors gave to society thousands of years ago. Things that they invented, and that the world uses on a daily basis, such as the Pythagorean theorem, maps and even the word Nike, should be acknowledged (financially)!

Put differently, Greece should start selling their assets, and stop giving them away for free. OK, Greece might have more of these inventions than other countries but, still, I think it will be a Herculean task...... :)

februari 19, 2010

If Greece wants my money then I want their islands!

It looks like Greece has some serious problems (solidity problems as well as liquidity problems). Unfortunately, for me as a Swede, Greece is part of the EU and unfortunately for countries like Germany, Greece is part of the euro-area. This means that we feel the need to help them out somehow (financially). And not only out of solidarity but also out of pure old egoism; put simply, we may very well go down together with Greece since a collapse of Greece might spook the market into forcing other larger euro-countries like Spain and Italy down on their knees.

Now, of course, this risk is much smaller for Sweden than Germany since Sweden is not in the euro-zone. Therefore, realistically speaking, we should not feel the same urge to support Greece financially as Germany, Finland or France. In fact, I doubt that we should help them out at all. The moral hazard situation created by such an intervention would make the US led bail-out of the banking system look like a stroll in the park.

So, my suggestion is the following: why on earth is no-one mentioning the possibility of Greece selling off some of its assets? I mean, that´s what a company on the verge of bankruptcy would do. It would start to sell off parts to be able to solve its liquidity problems. And then, when that problem is solved, it would turn to long-term survival and solidity issues. Why shouldn’t any sovereign (at least if it is not in the eueo-zone) intended to help out Greece demand the same thing? If they get my tax money, I want something in return! I have not got anything out of my earlier EU transfer payments to countries like Greece. The only thing I got was expensive vacations with inflated euro-prices paid with deflated Swedish currency. Enough is enough!

So my suggestions are the following:
1) Either they get an injection of equity and I get some of their future tourist income through direct ownership in hotels, beaches and olive-oil farms. Or perhaps their banks and insurance companies. Or, even more exotic, I get parts of the future tax payments. In that way there would be the added advantage of the force of market discipline on Greek tax collection. That seems to be needed if one should believe what is written in the media. And Greek governments seem to be familiar already with borrowing now and letting their kids pay back in the future (the Goldman deal...)
2) Or they get a fully secured loan backed by hard and carefully ring-fenced assets. If the Greeks want to use securitization as a tool the government seems to be familiar with that already and they also seems to have the required fixed-income Goldman connections lined up.... :)

februari 10, 2010

Konferens i London! – Del II


* Konferensen var mkt bra! Tydligen är det en hel del hedgefonder i London som försöker använda nyheter på ett mekaniskt (maskinnära) vis för att tjäna pengar. Jag tycker detta är intressant och det är ju lite det jag diskuterar i mitt papper (se gamla bloggen). Företag som Reuters har nappat på denna trend och erbjuder nyheter strukturerade för att datorer ska läsa dem och med en massa trevliga möjligheter för användaren att försöka hitta just de signaler i bruset av nyhetskategorier som man kan tjäna pengar på. Ett nytt verktyg helt enkelt! Precis som snabba brevduvor hjälpte N. Rothschild att tjäna pengar på Waterloo innan ngn annan gjorde det och snabbt telegraf-användande hjälpte traders för hundra år sedan att hinna före marknaden som helhet. Mkt spännande! [Jag antar att det krävs ett 3e världskrig med elektromagnetiska pulser som slår ut all elektronik för att jag ska ha en edge på marknaden. Jag var en hyfsat duktig telegrafist i armén och kunde både sända och ta emot mer än hundra Morse-tecken i minuten med en gammal hederlig telegrafnyckel. Idag skickar datorer förstås lika många tecken på en nanosekund………]

* Jag hittade min Barbour International jacka. Det blev en svart Trial modell. Jag tycker den med guldknappar är lite för prålig och den nya Metallic i mer normalt material känns mindre gedigen. Det ska vara vaxad bomull, det är ju hela poängen! [Jag ber om ursäkt för denna produktdiskussion. Jag brukar inte diskutera konsumtion på denna blog och kommer inte att göra det framöver heller.]

februari 05, 2010

Spanien + AAA = inte sant – Del II

Problemen i Spanien har den senaste veckan börjat hörsammas i media och på marknaderna på allvar. Det är så dags! Som den som följt min blog en längre tid vet så har jag varnat för problem i Spanien i snart två år nu. Jag har inte förstått att den ”allsmäktiga och allvetande marknaden” inte tidigare uppmärksammat Spaniens stora problem. Visst, det har kommit nedgraderingar och aktieprisjusteringar men så fort tåget tenderat att spåra ur så har situationen talats tillbaks upp på spåret igen. Förr eller senare måste ngt ge vika tycker jag.

För lite drygt ett år sedan skrev jag följande inlägg här på bloggen:
”För att tydliggöra ytterligare så tycker jag bara ett (större) euro-land förtjänar sin AAA rating och det är Tyskland! (Att jag betonar Spanien är för att jag länge varit mer skeptisk till Spanien än marknaden som helhet [är]. Grekland är förstås flera resor värre men det vet ju alla.) Vi kommer nog att få se en ström av nedgraderingar i Europa och till slut kanske vi t.o.m. får se ett euro-land som ställer in sina betalningar! Detta scenario, om än inte det mest troliga scenariot, tar åtminstone jag med i mina investeringsbeslut!”

Jag står fast vid vart enda ord. Det ska också nämnas att väldigt få diskuterade euro-länder som skulle ställa in sina betalningar för ett år sedan!!

OK, vad gäller för Spanien och framtiden?
- För det första är det viktigt att notera att Spanien är en fyra ggr så stor ekonomi som Grekland. Det gör det så mkt värre om Spanien får problem än om lilla Grekland får det. Detta påverkar euro-zonens möjligheter att rädda Spanien vid behov.
- Spaniens ekonomi är väldigt lik ett "u-lands" ekonomi! Innan krisen utgjorde Spaniens turistindustri 12% av BNP och byggnadssektorn 18% av BNP! Och arbetslösheten är idag anmärkningsvärda 20%!
- Nästa år tror IMF att Spanien blir det enda i-land som inte kommer att ha positiv tillväxt. OK, man ska ta sådana prediktioner med en nypa salt, men ändå.
- Även om de spanska bankerna besparats värdepapperiseringsproblemen vi sett annorstädes tror jag de dåliga lånen i spanska banker kommer att öka ytterligare under 2010. Spanska bostadsmarknaden har nog ej nått botten än.
- Att inte kunna devalvera i Spaniens situation är kanske bra för vissa spanska rentiers men inte för medel-spanjoren.

Slutsats: även om man alltid ska köpa när andra säljer så tror jag man ska vänta lite till med spanska investeringar. Och med övriga euro-investeringar också för den delen. Det är helt enkelt för många länder i euro-zonen med "u-lands-lika" ekonomier för att det ska kännas prisvärt idag!

januari 29, 2010

Konferens i London!

Förra bloggen handlade ju om mitt papper om nyhetsvolymer och dess koppling till aktiemarknadsvolatiliteten. Byström, H., (2009), News Aggregators, Volatility and the Stock Market, Economics Bulletin 29 (4), 2009, pp 2679-2688. Denna typ av forskning är helt ny, dvs sättet att mäta nyhetsvolymer är nytt, och jag ska till en konferens i London nästa vecka som handlar just om detta, länk. Ska bli kul att se om jag får några nya forsknings-idéer eller trading-tips.

Ska också passa på att se om jag hittar en snygg Barbour International som jag kan ha när jag susar runt på min vespa/scooter. Man kanske inte sparar så mkt pengar på att köpa den i england men tillfredställelsen med att dra fiina prettoaffärerna [de enda som saluför Barbour] här hemma i Sverige vid näsan är desto större……

januari 26, 2010

Google News - the news aggregator!

I am not only interested in credit risk and credit derivatives but my research also focuses on financial stability, performance measures, commercial microfinance, and market behavior in general. Moreover, I have also written the first (as far as I know) academic paper on the use of news aggregators in finance. In the paper

Byström, H., (2009), News Aggregators, Volatility and the Stock Market, Economics Bulletin 29 (4), 2009, pp 2679-2688.

I discuss how news aggregators can be used in a financial context. More exactly, I show that the number of news hits in Google News containing the phrase “stock market” or “stock market crash” is significantly related to stock market volatility! That is, news and volatility seem to be related to each other, as expected. See the link to the paper here.

News aggregators such as Google News are really nice tools to swiftly collect news on a certain topic onto one single web page. My application is just an example and I think there are many other avenues where news aggregators could be useful. In research as well as in trading. Here is the link! Google News

januari 19, 2010

Lastfartyg och dess finansiella betydelse

Här kommer lite mer finansallmänbildning! Jag tänkte att de flesta av er kanske inte är så insatta i fraktfartygsbranschen (det är inte jag heller) och dess betydelse för finansmarknader i övrigt. Jag har tidigare diskuterat té och kaffe och deras egenskaper sett ur en investerares synvinkel. Som investerare måste man ha kolla på mycket förutom aktiekurser och marknadsräntor och faktum är att kostnaden för att frakta råvaror, som kaffe, över världshaven är en sådan viktig faktor.

Dessa är de viktigaste typerna av fartyg:

-dry bulk ships
-container ships
-oil tankers

I denna blog ska jag nöja mig med att prata om rena lastfartyg (dry bulk) och sedan återkomma till oljetankers och kontainerfartyg någon annan gång.

Den viktigaste parametern att ha koll på när man pratar om lastfartyg är helt klart det så kallade Baltic Dry Indexet. Detta index har funnits i hela 25 år och är ett index som refekterar kostnaden för att frakta dry bulk (kol, järnmalm etc.) över haven. Mer exakt baseras indexet på dagliga charterpriser noterade hos skeppsmäklare i London för ett genomsnitt av representativa rutter. Som en del av er säkert vet har detta index varit mkt volatilt den senaste tiden och under krisen såg man som värst ett fall från toppen på hela 99%! När det var som billigast kunde man hyra ett gigantiskt s.k. Capesize fartyg för typ 20000kr/dygn (jämfört med mer normala halvmiljonen eller så). D.v.s. bratsen kunde ha sina förfester på ett 700-fots lastfartyg i stället för på sin lilla 42-fots Storebro SkyCruiser!!!!

Baltic Dry Index beräknas för alla farygsstorlekar så det kan vara på plats att lista de olika lastfartygsklasserna (från störst till minst):

-Capesize (80000+ ton) Dessa fartyg är så stora att de varken går igenom Panama- eller Suez kanalen. De måste alltså runda ”the Capes” (Afrika och Sydamerika). Därav namnet.
-Panamax (60000-80000 ton) Dessa fartyg går precis igenom Panama- och Suez kanalen. Därav namnet.
-Supramax (35000-60000 ton) Dessa fartyg är havets motsvarighet till Volvo V70 i dagens Sverige. Vad namnet betyder känner jag inte till…….
-Handysize (60000-80000 ton) Detta är arbetshästen på havet! Det finns tusentals av detta fartyg och det är det vanligaste dry bulk fartyget. Som namnet avslöjar så är det en liten smidig farygstyp; folkabubblan på havet!

För att avsluta det hela vill jag återigen betona att den smarta inveteraren inte bara kan få utlopp för sina tradingidéer genom att trada direkt med Baltic Dry Index men han/hon kan också säkert använda indexen för att göra cross-asset class strategier (där indexen bara utgör triggers för handel på andra marknader som aktier eller FX).