Hans hemma i Sverige igen!

Jag är nu tillbaks efter en mkt trevlig vecka i en mkt trevlig stad, nämligen Barcelona. Förutom det uppenbara, nämligen att Spanien är ett synnerligen trevligt land att turista i och att Barcelona är rena mini-Rio så tycker jag, precis som jag gjort en längre tid, att det verkar finnas en hel del orosmoln på det ekonomiska planet. OK, jag har inte gjort någon riktig research men påståenden som ”An accident waiting to happen” och ”Frånsprungen av tiden” tycker jag känns lämpliga att använda. Jag kan inte riktigt se var Spanien hör hemma i 2000-talet: jag menar, ska de konkurrera med andra laissez faire länder (skygglappsländer som jag kallar dem) som Brasilien, Indien och Kina eller ska de konkurrera med andra high tech/miljö/jämlikhets länder (cykelhjälmsländer som jag kallar dem) som Sverige, Holland och Tyskland? Vad jag är rädd för är att de inte klarar av att konkurrera med endera grupp av länder. Det är grundproblemet!

Vad mer? Bostadspriserna i Bcn tycks vara ganska lika de i Sthlm men då får man betydligt sämre kvalité för pengarna fast betydligt trevligare stad runt knuten. Det trista i sammanhanget är arbetslösheten och de betydligt lägre lönerna jämfört med Sthlm. Och jag tror ju huspriserna är för höga även i Stockholm! Det är ett (av flera) kortsiktiga probem!

Återigen, jag utger mig inte för att ha gjort någon fullständig research av situationen men som spontan hobby-observatör ser jag överlag flera problem med Spaniens ekonomiska politik. T.ex.
(i) Jag tror att regeringen överdrivit sin Keynesianska drive att bygga om allt som det möjligtvis går att bygga om. Det är byggnationer precis överallt i Bcn, varenda trottoar är uppgrävd och halva staden dammar av sand från utgrävningar av tunnelbanestationer o dyligt. Som om de inte byggt tillräckligt av improduktiv real estate…… Jag tror detta är fullständigt fel strategi i ett land genomsållat av dåliga lån! Spendera pengarna på att refinansiera bankerna i stället. Och på strukturella förändringar i massor.
(ii) Det är möjligt att den dåliga satsningen på strukturell utveckling, t.ex. utbildning, nu hunnit i fatt Spanien. Enligt statistik jag tycker mig komma ihåg att jag sett satsar de mycket mindre än oss i norr på utbildning och något i stil med en på tre gymnasister tar aldrig sin examen. Och antalet framstående universitet (och kända nationalekonomer för den delen) saknas fullständigt (detta vet jag i egenskap av expert). Den stora invandringen av outbildade till byggnadssektorn tycks inte heller vara ngn tillgång just nu. Jag har tjatat om detta många gånger tidigare: du kan inte exportera hyreshus oavsett hur många soltimmar de badar i!

Förutom dessa observationer har jag som turist noterat att stränderna (samt parker och kaféer) är fulla av ungdomar (15-25år) en helt vanlig vardagsförmiddag. OK, det är sommar och semestertider och de kanske har semester men oftast brukar väl studenter vilja ha sommarjobb? Jag förstår inte hur dessa till 50% arbetslösa (enligt officiell statistik) ska kunna försörja det ökande antalet pensionärer om 10-20 år. Dvs, i det långa perspektivet hade jag varit mycket försiktig med att placera i Spanien och faktum är att jag tror situationen är ganska lik i de andra PIGS länderna. Slutsats: trots att jag är medveten om den svaga kopplingen mellan BNP-tillväxt och aktievärderingar samt att Spanska aktier redan fallit en hel del så tror jag; om du är långsiktig och riskavert, gör rejäl research innan du bestämmer dig för att pensionsspara i syd-europeiska aktier!