Jag har länge mött det ensidiga fokus på sparandeöverskottet i världen och dess viktiga roll i att hålla realräntor nere med stor skepsis. Varför hör man så sällan om det investeringsunderskott världen sett under snart 30 år? Den globala ekonomin har under denna tid dominerats av de rika länderna (EU, USA, Japan) och där är det tydligt att de stora efterkrigs-investeringarna (1945-1975) inte följts upp med investeringar i samma takt under den nästföljande 30-års perioden (1975-2005). Se bara på SJ och dess knappa 200km/h! Eller Heathrow flygplatsen med dess sunkiga heltäckningsmattor! Eller fastighetsstocken i Europa (miljonprogram etc.). De är alla eftersatta och det är något man blir påmind om varje gång man reser till (eller i) ett utvecklingsland. Har ni flugit till Changi-flygplasen i Singapore någon gång? Har ni tagit tåget mellan Shanghai och Hangzhou i Kina någon gång? Har ni bott på affärshotell längs Sukhumwit i Bangkok någon gång? Har ni åkt på en nybyggd motorväg i Dehli eller Bombay i Indien någon gång? Gör det, och tänk på vad det kommer att innebära för realräntorna när denna typ av investeringar sprids över en värld där utvecklingsländerna kommer att utgöra en allt mer dominerande andel samtidigt som sparandet ligger kvar på samma nivå som idag (mycket pekar dessutom på att det är troligare att det globala sparandet sjunker framöver.....).
Allt detta är något som McKinsey Global Institute (managementkonsulten McKinsey & Co.s forskningsavdelning) uppmärksammar i deras emminenta rapport från december 2010 ”Farewell to cheap capital? The implications of long-term shifts in global investment and saving”. Jag har dristat mig att visa en av denna rapports figurer ovan.
I denna rapport lyfter McKinsey på ett övertygande sätt fram skäl till just det jag nämnt ovan, d.v.s. varför vi kan förvänta oss kraftigt ökande realräntor globalt sett över de närmsta decennierna. De påpekar dessutom att skiftet troligen kommer redan under den närmsta 5-års perioden och de fortsätter med att lista saker som hushåll, företag och regeringar måste tänka på för att tackla detta regimskifte.
Som investerare ser jag framförallt en viktig poäng: det är möjligt att de senaste 30 årens dominans av aktier över fixed income är över! Detta skulle alltså betyda att bankkonton och obligationer över det långa loppet återigen kommer att generera avkastning i klass med aktier och fastigheter. Naturligtvis kommer dagens obligationsinnehavare förlora en hel del när räntorna stiger, och naturligtvis är det först i det långa loppet som aktier (och bostadspriser) kommer att lida av denna realränteuppgång men det gäller som alltid att vara ute i god tid för att fånga upp vinstgenererande trendskiften på finansmarknaden!
Summa summarum: Många av oss har levt hela våra liv [0-T] i en tid när realräntor stadigt sjunkit. Jag tror nu det är dags att förbereda sig på en andra halva [T-2T] i en tid med stadigt stigande realräntor. Bara en total ekonomisk härdsmälta gör detta scenario osannolikt (om du frågar mig).
5 kommentarer:
Hej Hans, jag var tvungen att kommentera den här! Du kan nog följa länken tror jag (har inte full koll på det här än)
http://duckakontra.blogspot.com/2011/01/replik-pa-hogre-realrantor-pa-alderns.html
hej Daniel!
tack för responsen.
jag försökte kommentera på din blog men lyckades ej.
min definition av härdsmälta är en ekonomi som står still, där tillgångspriser faller, och där inflationen snarare bytts ut mot deflation. har svårt att se varför guld skulle öka markant i pris i en sådan situation. jag skulle nog köpa utilities i ett sådant scenario (N.B., ej genomtänkt...). obs, jag anser ej att en sådan härdsmälta kvalificerar som "main scenario" i mina analyser.
I övrigt håller jag med om din punkt 2. punkt 1 förstår jag ej till 100%.
ciao,
Hans
Punkt 1 är nog lite för kondenserad tyvärr. Får åtgärda det ngn dag.
Guld behöver inte öka i pris i nominella termer, men i relativa (mot andra tillgångar), och i synnerhet mot belånade tillgångar tror jag att det behåller sin köpkraft. Men i ett större perspektiv tänker jag mig att guld blir ett lagligt betalningsmedel än en gång, såsom det har skett upprepade gånger i historien, och då ökar efterfrågan.
Solida utilities är nog ett bra köp,fast man har alltid den aspekten att om majoritetsägaren är belånad och får margin calls (dvs belåning syns inte på företagsnivå) säljs aktien av temporärt ändå (och kommer kanske inte tillbaka i första taget - ex: Ryssland 08).
hej igen Daniel!
ditt sista stycke i kommentaren aer intressant. samma sak skulle man ju kunna säga om guld som nu mer och mer köps av belånade spekulanter (ETFs etc). dock, jag medger att det stora antalet guldplacerare gör denna risk mindre. dock, samma sak gäller en diversifierad utilities portfölj med 100 utilities. alla borde inte majoritetsägas av samma (sorts) ägare.....
Tjena Hans,
Samma sak kan man faktiskt inte säga om guld! Problemet för investerare som köper ETFer är att ETFerna är högst riskabla pappersprodukter (artificiellt utbud allså). Läs ett prospekt och kolla på hur guldet lagras (exempelvis spider). Det är inte säkert att när push comes to shove, att det finns något guld i dessa "unallocated accounts" som ETF-förvaltaren har hos sin custodian el bullion bank (ex: JPM el HSBC som har leasat ut det fysiska guldet i utbyte mot räntor). Finns det, är det inte säkert att ETFen har förstatjing på det. Lång story, men guld är tillräckligt sällsynt/manipulerat för att idag handlas till en rabatt (även om den rabatten är mycket större för silver).
Skicka en kommentar