Jag har tidigare betonat att man bör undvika skribenter som MÅSTE skriva och i stället ty sig till dem som VILL skriva för att de har ngt att säga, t.ex. bloggare, professorer och seniora finansmän och likn.
Den seniora finansmannen George Soros (uttalas typ schorosch) är en av dem jag brukar lyssna på, även om jag egentligen föredrar hans gamla vapendragare Jim Rogers, och förra veckan i Financial Times skrev han en bra artikel (dvs en artikel innehållande saker jag håller med om... :)) om behoven av finansiell reform. Normalt sett så är jag mer av fri-marknadsförespråkare än Soros men då det blir mer och mer klart att ren kapitalism övergetts fullständigt tycker jag det är mer intressant att se vad som kan göras inom det existerade kvasisocialistiska finansiella systemet än i mitt utopiska marknadssystem!
Jag tänkte därför kort kommentera/sammanfatta Soros artikel här samt refektera över hur det han säger kan vara viktigt också för oss i Sverige (enligt mig).
Soros nämner fem saker som bör göras:
1) De finansiella myndigheterna måste försöka detektera och bromsa uppbyggandet av bubblor på de finansiella marknaderna, INNAN de sker. Detta bygger på att bubblor faktiskt existerar och kan detekteras och det tror både Soros och jag (men inte Greenspan). Dvs., lite ”leaning against the wind” krävs av finansinspektioner och centralbanker. Detta gäller också här i Sverige där man bör ha bättre koll på bankutlåningen utomlands (i t.ex. Baltikum).
2) För att bekämpa bubblor räcker det inte med att kontrollera penningutbudet, du måste också kontrollera kreditgivningen. I fallet med huslån borde man variera hur mycket man lånar ut (i % av huspriset) med konjunktur och husprisutvecklingen. Kapitalkraven borde helt enkelt stramas åt i bubbelfasen. Detta gäller också här i Sverige där man borde ha bättre koll på hur mycket banker egentligen lånar ut till husköpare (sett till deras verkliga framtida köpkraft).
3) Systemiska risker är inget nytt men Soros betonar deras viktiga betydelse. Jag håller inte med honom helt i hans diskussion på denna punkt där han t.o.m. spekulerar i att förbjuda vissa viktiga derivatmarknader (CDS-kontrakt). Han accepterar dock också, som ett mildare alternativ, en ökad reglering och användning av restriktioner vid handel med t.ex. CDSer. Detta har jag skrivit mkt om, även innan krisen, och där håller jag med honom fullständigt. Detta gäller också här i Sverige i den mån denna typ av värdepapper existerar här.
4) Skattebetalare har räddat bankerna och bankerna ska därför få kraftigt beskärda möjligheter att ta risk med eget kapital. Proprietary trading ska förpassas till hedgefonder där de hör hemma. Detta gäller också här i Sverige där i framtiden rikedomar borde flyttas från bankirer till investerare!
5) Man måste erkänna att värdepapperiserade produkter är minst lika riskabla som rena lån. Diversifieringsvinsterna man trodde sig göra i dessa poolade värdepapper är mycket mindre än man trott och om ratingbyråer o liknande erkänner detta borde framtida bubblor på värdepapperiseringsmarknaden kunna undvikas. Detta gäller också här i Sverige där vissa kommuner o liknande gått på pumpen när man köpt denna typ av värdepapper.
måndag 9 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
"5) Man måste erkänna att värdepapperiserade produkter är minst lika riskabla som rena lån. Diversifieringsvinsterna man trodde sig göra i dessa poolade värdepapper är mycket mindre än man trott och om ratingbyråer o liknande erkänner detta borde framtida bubblor på värdepapperiseringsmarknaden kunna undvikas. Detta gäller också här i Sverige där vissa kommuner o liknande gått på pumpen när man köpt denna typ av värdepapper."
En synpunkt; en värdepapperiserade produkter torde per definition alltid vara mer riskabla än ett lån. Jag antar att du syftar på t.ex. hypotekslån som packeterats, värdepapperiserats och vidareförsålts. Är du motpart till ett hypotekslån har du pant-säkerhet i fastigheten. Som ägare av en värdepapperiserad produkt innehållande många hypotekslån har du inte denna säkerhet i form av pantbrev. Men, produkten blir mer likvid då den går att omsätta och du behöver inte ha den i din balansräkning som du har med ett hpotekslån.
mvh Oskar
Hej U99,
nu såg jag din kommentar.
har du inte en pool av många små panter? ska fundera på det lite.
/h
Hans,
Du har någon form av säkerhet, men inte i samma säkerhetsklass som ett pantbrev. Vanligt i dagens fastighetsbransch är att skriva generella pantavtal mellan banken som långivare och fastighetsägaren t.ex. Utmärkt, för du slipper stämpelskatten för att ta ut pantbreven. Men, samtidigt högre risk, då eventeullt obestånd uppstår (vilket ansågs som omöjligt fram till 2008) och det skall klargöras inom vilka belopp olika banker har säkerhet, prioritetsordning etc då fatighetsbolag pga storlek och bankernas begränsning ang enskilda engagemang ofta har mer än en bank. Detta var en no-issue under guldgrävaråren 2002-2007 i fastighetsmarknaden. Men det blir en big-issue när dessa lån skall förhandlas om och/eller obestånd uppstår.
mvh Oskar
U99! jag tror precis som du att vi står inför en "intressant" tid på fastighetsmarknaden.
Vi får väl vara tacksamma att husköparna åtminstone har personligt ansvar för sina lån här i Sverige och att de inte bara kan lämna nycklarna till banken (jingle mail) och på det viset lämpa över problemet till dem!
/h
Skicka en kommentar